Följ oss

Nyheter

Sju expansionsstrategier för nötköttsproducenter

Publicerat

den

Kreatur i hagen

Nötkreatur i naturenEfter att ha studerat marknaden för nötboskap, som faktiskt handlas på råvarubörserna, har vi stött på sju expansionsstrategier för att hantera boskapscykler. Med tanke på möjligheterna för stigande priser på nötkött är det viktigt för en uppfödare av nötkött att ställa sig frågan om en ökad besättning är ekonomiskt försvarbar. När boskapscyklerna var förutsägbara var svaret utan tvekan ja, men det är en betydligt svårare fråga i dag när biobränslen har fått en allt större betydelse.

De flesta uppfödares bokföring och budget visar på att kostnaderna för produktion av nött- och svinkött ökar för varje år. Trots detta spår de flesta jordbrukare och andra bedömare goda vinster för kommande år för de jordbrukare som har befintliga besättningar.

Figur 1 visar de prognostiserade priserna för ungnöt på råvarubörsen i Chicago. Priset på kalvar beräknas nå sin topp under 2013 och 2014, för att därefter minska något fram till och med 2018. Trenden visar emellertid att avkastningen de kommande sju åren kommer att bli rekordhög.

Diagram över prognoser på priser

Det är sannolikt att priset på ungnöt kommer att stiga till 152 USD per pound under perioden 2012 till och med 2016, vilket skall ställas i jämförelse med det genomsnittspris som denna råvara har handlats till de senaste fem åren, 125 USD per pound.

Även med en förväntad ökning av produktionskostnaderna tyder detta på att de kommande fem till sju åren kommer att vara lönsamma tider för köttproducenterna. Utan att vara expert på denna del av råvarumarknaden så bedömer vi likväl att fem till sju år förefaller vara en fungerande planeringshorisont för en köttproducent.

Sju olika strategier

Dessa strategier är anpassade för en befintlig besättning av nötkreatur med god tillgång till foder. Några av strategierna är vanliga, andra inte, men vi har sett exempel på hur de alla använts historiskt sett under tidigare nötkreaturs- och svincykler.

En statisk besättning

Många uppfödare arbetar med ett fast antal djur som bygger på begränsningar i form av bete, utrymme eller leveranser av vinterfoder. De rapporter som vi tagit del av visar på att en utslaktning på mellan 12 och 14 procent av den totala besättningen är den som gett bäst resultat.

Nu kommer inte alla de kvigor som går in som ersättning att bli dräktiga, varför det kommer att krävas en eller flera extra kvigor för att optimera tillväxten.

En styrka med denna metod är att när efterfrågan och därmed priset på ersättningskvigor är hög så kommer prisrabatten på kvigkalvar att minimeras. Nettoresultatet kan då komma att öka som en följd av det höga priset på kalvar och den låga kvigrabatten. De uppfödare som arbetar med denna metod försöker inte gissa sig till det framtida priset på nötkött, de rider ut marknaden. När det råder goda tider kommer dessa att vara riktigt bra, medan det kommer bli tufft i dåliga tider.

Behåll och föd upp kalvarna till dess att priset är högt

När priserna sedan är låga, dra ned på antalet utvecklade kvigor. Detta är en strategi som har fungerat väl under tidigare boskapscykler och har gett uppfödaren en tämligen konstant årsinkomst. Den största nackdelen med denna strategi är att när priserna är höga så säljer uppfödaren färre kalvar, medan han säljer fler och till lägre priser, när marknaden sedan faller. Nettoresultatet av denna strategi är att uppfödarens totala ersättning minskar över hela boskapscykeln.

Sälj av fyr- och femåriga kor årligen

Att varje år sälja av lika många fyr- och femåriga kor är en strategi som bör inledas när ersättningspriset för ersättningskvigor är högt. Styrkan med denna metod ligger i att en uppfödare kan erhålla ett högre pris för sina djur när de är på toppen av sitt reproduktiva liv. Vanligtvis producerar en ko sin tredje eller till och med femte kalv på toppen av sitt produktiva liv och det är då det går att få det bästa utbytespriset.

När priset på ersättningskor sjunker, så lönar det sig att upphöra med denna försäljning. Ytterligare utbyteskvigor måste säljas för att hålla en jämn storlek på besättningen, men det bör vara möjligt att kunna föda upp en kviga som producerar minst två kalvar innan hon säljs. En annan fördel är en snabbare rotation av genetisk förbättring i besättningen.

Genomsnittlig besättningsstorlek

Som synes är denna strategi inte lämplig för annat än de största uppfödarna. Även om den genomsnittliga köttbesättningen har ökat så håller den genomsnittlige uppfödaren i första hand mjölkkor. Principen är emellertid korrekt och siffran kan därför justeras för att anpassas till den mindre uppfödarens besättning.

Föd upp hälften av de kalvar som föds

Behåll den bättre halvan av de kalvar som föds och betäck dem. När gallringen har gjorts så säljs de övertaliga dräktiga kvigorna av. När det är höga priser på nöttkött så kommer detta att medföra att uppfödaren gör en vinst även på ungdjuren.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Behåll alla kvigkalvar och para dem

Behåll alla kvigkalvarna och para dem. När de sedan är konstaterat havande säljs de som sådana, medan de andra säljs som ungnött. Därigenom bör även ungnötten bli lönsam genom att denna strategi ger uppfödaren mer betalt än att sälja av avvanda kvigkalvar.

Sälj de kalvar som produceras när priserna är höga

När priset på kalvar är högt, sälj då av alla kalvarna och ta hem den extra vinsten. När priserna sedan faller, och det kommer de att göra, är alternativet att ge bort kvigorna eller att behålla dem. Besättningens storlek kommer att förändras drastiskt över boskapscykeln men korrekt genomförd kommer bruttoinkomsten att vara betydligt högre än många andra alternativ.

Köp havande kor

Köp en besättning dräktiga kvigor som kommer att ge sina första kalvar redan samma år, alternativt året efter. Sälj sedan konsekvent av alla producerade kalvar. Denna strategi är starkt kopplad till boskapscykeln och reproduktionen hos boskapen. Det tar flera år från det att från det att signalerna om expansion tas emot till dess att uppfödarna faktiskt kan öka sin produktion. När detta väl sker kan priserna ha kommit att rasat.

Den köpta besättningen producerar under de kommande fem till sju åren större delen av de kalvar de producerar under sin livstid vilka då kan säljas av till höga priser. Nästa besättning kan sedan köpas in strax innan nästa uppgång i boskapscykeln påbörjas, vilket med dagens prognoser torde kunna infalla 2019.

Strategierna bör även kunna användas på svin. Vilken av dessa strategier passar dig och vilken kommer att generera bäst avkastning under kommande åren?

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära