Nyheter
Sju expansionsstrategier för nötköttsproducenter

Efter att ha studerat marknaden för nötboskap, som faktiskt handlas på råvarubörserna, har vi stött på sju expansionsstrategier för att hantera boskapscykler. Med tanke på möjligheterna för stigande priser på nötkött är det viktigt för en uppfödare av nötkött att ställa sig frågan om en ökad besättning är ekonomiskt försvarbar. När boskapscyklerna var förutsägbara var svaret utan tvekan ja, men det är en betydligt svårare fråga i dag när biobränslen har fått en allt större betydelse.
De flesta uppfödares bokföring och budget visar på att kostnaderna för produktion av nött- och svinkött ökar för varje år. Trots detta spår de flesta jordbrukare och andra bedömare goda vinster för kommande år för de jordbrukare som har befintliga besättningar.
Figur 1 visar de prognostiserade priserna för ungnöt på råvarubörsen i Chicago. Priset på kalvar beräknas nå sin topp under 2013 och 2014, för att därefter minska något fram till och med 2018. Trenden visar emellertid att avkastningen de kommande sju åren kommer att bli rekordhög.
Det är sannolikt att priset på ungnöt kommer att stiga till 152 USD per pound under perioden 2012 till och med 2016, vilket skall ställas i jämförelse med det genomsnittspris som denna råvara har handlats till de senaste fem åren, 125 USD per pound.
Även med en förväntad ökning av produktionskostnaderna tyder detta på att de kommande fem till sju åren kommer att vara lönsamma tider för köttproducenterna. Utan att vara expert på denna del av råvarumarknaden så bedömer vi likväl att fem till sju år förefaller vara en fungerande planeringshorisont för en köttproducent.
Sju olika strategier
Dessa strategier är anpassade för en befintlig besättning av nötkreatur med god tillgång till foder. Några av strategierna är vanliga, andra inte, men vi har sett exempel på hur de alla använts historiskt sett under tidigare nötkreaturs- och svincykler.
En statisk besättning
Många uppfödare arbetar med ett fast antal djur som bygger på begränsningar i form av bete, utrymme eller leveranser av vinterfoder. De rapporter som vi tagit del av visar på att en utslaktning på mellan 12 och 14 procent av den totala besättningen är den som gett bäst resultat.
Nu kommer inte alla de kvigor som går in som ersättning att bli dräktiga, varför det kommer att krävas en eller flera extra kvigor för att optimera tillväxten.
En styrka med denna metod är att när efterfrågan och därmed priset på ersättningskvigor är hög så kommer prisrabatten på kvigkalvar att minimeras. Nettoresultatet kan då komma att öka som en följd av det höga priset på kalvar och den låga kvigrabatten. De uppfödare som arbetar med denna metod försöker inte gissa sig till det framtida priset på nötkött, de rider ut marknaden. När det råder goda tider kommer dessa att vara riktigt bra, medan det kommer bli tufft i dåliga tider.
Behåll och föd upp kalvarna till dess att priset är högt
När priserna sedan är låga, dra ned på antalet utvecklade kvigor. Detta är en strategi som har fungerat väl under tidigare boskapscykler och har gett uppfödaren en tämligen konstant årsinkomst. Den största nackdelen med denna strategi är att när priserna är höga så säljer uppfödaren färre kalvar, medan han säljer fler och till lägre priser, när marknaden sedan faller. Nettoresultatet av denna strategi är att uppfödarens totala ersättning minskar över hela boskapscykeln.
Sälj av fyr- och femåriga kor årligen
Att varje år sälja av lika många fyr- och femåriga kor är en strategi som bör inledas när ersättningspriset för ersättningskvigor är högt. Styrkan med denna metod ligger i att en uppfödare kan erhålla ett högre pris för sina djur när de är på toppen av sitt reproduktiva liv. Vanligtvis producerar en ko sin tredje eller till och med femte kalv på toppen av sitt produktiva liv och det är då det går att få det bästa utbytespriset.
När priset på ersättningskor sjunker, så lönar det sig att upphöra med denna försäljning. Ytterligare utbyteskvigor måste säljas för att hålla en jämn storlek på besättningen, men det bör vara möjligt att kunna föda upp en kviga som producerar minst två kalvar innan hon säljs. En annan fördel är en snabbare rotation av genetisk förbättring i besättningen.
Som synes är denna strategi inte lämplig för annat än de största uppfödarna. Även om den genomsnittliga köttbesättningen har ökat så håller den genomsnittlige uppfödaren i första hand mjölkkor. Principen är emellertid korrekt och siffran kan därför justeras för att anpassas till den mindre uppfödarens besättning.
Föd upp hälften av de kalvar som föds
Behåll den bättre halvan av de kalvar som föds och betäck dem. När gallringen har gjorts så säljs de övertaliga dräktiga kvigorna av. När det är höga priser på nöttkött så kommer detta att medföra att uppfödaren gör en vinst även på ungdjuren.
Behåll alla kvigkalvar och para dem
Behåll alla kvigkalvarna och para dem. När de sedan är konstaterat havande säljs de som sådana, medan de andra säljs som ungnött. Därigenom bör även ungnötten bli lönsam genom att denna strategi ger uppfödaren mer betalt än att sälja av avvanda kvigkalvar.
Sälj de kalvar som produceras när priserna är höga
När priset på kalvar är högt, sälj då av alla kalvarna och ta hem den extra vinsten. När priserna sedan faller, och det kommer de att göra, är alternativet att ge bort kvigorna eller att behålla dem. Besättningens storlek kommer att förändras drastiskt över boskapscykeln men korrekt genomförd kommer bruttoinkomsten att vara betydligt högre än många andra alternativ.
Köp havande kor
Köp en besättning dräktiga kvigor som kommer att ge sina första kalvar redan samma år, alternativt året efter. Sälj sedan konsekvent av alla producerade kalvar. Denna strategi är starkt kopplad till boskapscykeln och reproduktionen hos boskapen. Det tar flera år från det att från det att signalerna om expansion tas emot till dess att uppfödarna faktiskt kan öka sin produktion. När detta väl sker kan priserna ha kommit att rasat.
Den köpta besättningen producerar under de kommande fem till sju åren större delen av de kalvar de producerar under sin livstid vilka då kan säljas av till höga priser. Nästa besättning kan sedan köpas in strax innan nästa uppgång i boskapscykeln påbörjas, vilket med dagens prognoser torde kunna infalla 2019.
Strategierna bör även kunna användas på svin. Vilken av dessa strategier passar dig och vilken kommer att generera bäst avkastning under kommande åren?
Nyheter
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare

Pan American Silver tar ett stort steg mot silvertronen genom uppköpet av MAG Silver – men inte alla jublar. Enligt David McAlvany, VD och portföljförvaltare vid McAlvany Financial Companies, är det här en affär med tydliga vinnare och potentiella förlorare.
I en intervju på BNN Bloomberg om det uppmärksammade förvärvet av MAG Silver, uttrycker McAlvany en tydlig syn: Pan American stärker sin position dramatiskt, medan MAG:s aktieägare kan få det svårare att motivera sin investering framåt.
Ett klipp för Pan American
Pan American får i och med affären tillgång till en högkvalitativ silvergruva i Mexico – Juanicipro-projektet – där bolaget redan äger en andel. Projektet omfattar nästan 8 000 hektar, där stora delar ännu inte har utforskats.
– ”Det här är ett område med fantastisk potential och höggradig malm. Det är ett tydligt lyft för Pan American, särskilt med tanke på att man också siktar på att öka produktionen med nästan 70 % i år,” säger McAlvany.
Pan American har redan planer på att relansera projektet Basket Lake, som kan tillföra 20 miljoner uns silver i produktion. Lägg till de 8 miljoner uns från MAG – och Pan American kan bli en av världens två största silverproducenter.
MAG Silvers utdelning – en unik fördel som går förlorad
För MAG Silvers aktieägare ser bilden annorlunda ut. Enligt McAlvany har bolaget varit en sällsynt pärla inom sektorn genom att använda 30 % av sitt fria kassaflöde till att betala en direktavkastning på över 4 % – något som få gruvbolag erbjuder i dag.
– ”Det var en unik egenskap – en hårdtillgång med kassaflöde som påminde om en räntebärande investering. Den försvinner nu för MAG:s aktieägare,” menar han.
Även om uppköpet kan ses som ett logiskt steg strategiskt, är förlusten av utdelningen något som många investerare sannolikt inte kommer att uppskatta.
En trend inom gruvbranschen
McAlvany noterar också en bredare trend: allt fler gruvbolag prioriterar aktieåterköp framför utdelningar. Det kan vara skattemässigt fördelaktigt, men innebär också att stabilt kassaflöde till aktieägarna blir ovanligare.
– ”Jag är inte emot återköp – så länge man inte gör det vid toppnivåer. Men MAG:s utdelningsstrategi var verkligen något särskilt, och det är inget man lätt ersätter i en portfölj.”
Stöd från Fresnillo – men inga garantier
Ett frågetecken i affären är hur Fresnillo, majoritetsägaren i gruvan och ägare till cirka 9 % av MAG Silver, kommer att agera. Enligt McAlvany uttrycker de stöd för affären – men vill inte uttala sig om hur de kommer att rösta.
Eftersom minst två tredjedelar av MAG:s aktieägare måste godkänna uppköpet, är det inte omöjligt att affären möter visst motstånd.
Affären gynnar långsiktighet – men inte alla
McAlvany är tydlig: För Pan American är detta ett strategiskt kap som stärker bolaget på flera fronter. De får tillgång till en högklassig tillgång med låg produktionskostnad och stora utvecklingsmöjligheter.
Men för MAG:s aktieägare innebär affären att en mycket attraktiv utdelningsmodell går upp i rök, och det återstår att se om förvärvet ger samma värde i deras portföljer framöver.
– ”På lång sikt är det här en affär som gör stor skillnad för Pan American. Men jag förstår om MAG:s aktieägare känner en viss besvikelse,” avslutar han.
Nyheter
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor

Anton Löf, mineralanytiker på RMG Consulting, kommenterar de största prisrörelserna bland industrimetaller, kortade tillståndsprocesser och utsikterna för svenska gruvor.
Nyheter
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.
Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.
EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.
-
Nyheter4 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter2 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter3 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter2 veckor sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Analys2 veckor sedan
June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?
-
Nyheter2 veckor sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris