Följ oss

Analys

SHB Råvarubrevet 27 januari 2012

Publicerat

den

Handelsbanken - Råvarubrevet

Råvaror Allmänt

Våra vyer just nu:

  • Energi: Positiv
  • Basmetaller: Positiv
  • Ädelmetaller: Negativ
  • Livsmedel: Neutral till Positiv

Den stora händelsen under veckan som gick var naturligtvis Feds besked om att hålla räntorna ”exceptionellt låga” fram t o m slutet av 2014 (1,5 år längre än vad man tidigare utlovat). Detta har både försvagat dollarn och stärkt alla råvarupriser, Handelsbankens Energiindex har stigit med 1.5 %, Basmetallindex med över 5 %, Ädelmetallindex med 3 % och Livsmedelsindex med drygt 4 %.

Feds besked stärker vår generellt positiva vy på råvarumarknaden, och vår åsikt att marknaden kommer att ledas av energi- och basmetallpriser. Priset på livsmedelsråvaror kommer även framöver att styras av utbudsfrågor som väder och politiska beslut.

Energi (positiv)

Nordpools elkontrakt för andra kvartalet, Q2 2012, steg med över 4 procent till EUR 35.40 som ett resultat av något kallare prognoser under mitten av veckan men främst till följd av högre spotpriser. Spotprisnivåer klart över förväntan oroar marknaden eftersom det är svårt att veta huruvida norska vattenproducenter lyft budkurvan mer permanent eller om det bara är tillfälligt. Vidare har utsläppsrätterna stigit kraftigt, upp 9.4% sedan i måndags på ökad efterfrågan från energibolagen vilket innebär att de nu är uppe på årshögsta. Vi har inte sett några nämnvärda rörelser på energikol under veckan men gårdagens räntebesked från USA ger ytterligare stöd åt fossila bränslen. Banken är fortsatt positiv till utvecklingen i USA för det kommande året (GDP prognos +2.6 för 2012) vilket bör driva utvecklingen av energirelaterade kontrakt vidare upp från nuvarande nivåer (köp BULL OLJA var för övrigt veckans tradingcase).

Ser vi till väderprognoserna för de kommande tio dygnen är de stor variation mellan de olika körningarna vilket försvårar tolkningen av energibalansen. Samtidigt som temperaturen förväntas bli normal ser det återigen ut som om vi får nederbördsrikt väder en bit över normalen men inga stora siffror.

Som vi skrev förra veckan måste det till en dramatisk förändring för en eller flera av de viktiga faktorerna hydrologi, temperatur, kärnkraft, energikol eller CO2 för att marknaden skulle orka bryta upp. Med CO2 och vissa signaler om ökade fossila bränslekostnader ser det därför ut som om vi kan förvänta oss en fortsatt uppgång på elmarknaden under den kommande veckan. Speciellt om vi går mot ett mer normalbetonat väder och norska vattenproducenter nu fortsätter att höja värdet på sina bud.

Statistik från EIA visade att amerikanska råoljelager ökat mer än väntat med 3,6 miljoner fat (väntat 0,8 miljoner fat). Detta förklaras till stor del av lägre raffinaderi utnyttjandegrad på 0,28 fat/dag och högre import med 0,6 fat/dag. Destillatlager minskade med 2,5 miljoner fat (väntat-0.2miljoner fat) och bensinlager minskade med 0,4 fat (väntat 1,9 m fat). Detta innebär att den amerikanska efterfrågan på oljeprodukter steg med 0,2 fat/dag efter en lång nedgång. Medan ledande ekonomiska indikatorer i USA har pekat på tecken på förbättringar i ekonomin, rörde sig efterfrågan på olja i motsatt riktning. Tecken på ökad efterfrågan tolkas därför positivt.

Basmetaller (positiv)

Basmetallerna kan räkna in ytterligare en vecka med starkt resultat, mycket på grund en svagare dollar. Vårt sektorindex på basmetaller har under veckan stigit med 5,5 % och med 12 % sedan årets början. Störst uppgång visar tenn som stärkts med 12 % på fem dagar och hela 27 % YTD. Zink visar styrka med en uppgång på 8,5 % under fem dagar och med 18 % YTD. Teknisk analys visar att priset kan fortsätta upp ytterligare under första kvartalet då priset bröt igenom medelvärdet för 200 dagar. Bilden nedan visar 3 månaders pris för Zink på LME, den gula linjen visar det glidande medelvärdet över 200 dagar.

Diagram över pris på zink

Bly är också en av de stora vinnarna som under veckan blivit 7 % dyrare, och som nu handlas på högsta nivån på fyra månader. Under 212 har metallen stärkts nästan 14 %. Kina står för 45 % av den globala konsumtionen och under 2009/2010 har prisuppgången drivits av bilproduktionen i landet, då bly används i stor utsträckning för tillverkning av batterier. En avmattning i bilindustrin har fått metallen på fall under 2011. På grund av kraftig förorening från batterifabriker i Kina skedde under 2011 inspektioner som resulterade i att många fabriker fick stänga ned. En del fabriker ökade produktionen innan inspektionen och byggde därmed upp större lager för att störningen av stängningen skulle bli så minimal som möjligt. Många har startat upp sin produktion igen med nya och mer effektiva fabriker, så produktionen bör vara tillbaka på samma nivå inom snar framtid. Vi noterar samtidigt att från oktober förra året har LME:s lager på bly minskat med 12 %. Rapporter vi tagit del av visar på ökad konsumtion av metallen i Kina medan konsumtionen i väst inte förutspås att öka. Bilderna på nästa sida visar 3-månader priset för bly på LME under 1 år samt LME:s lager ett år tillbaka.

Pris på bly (LME) - 3 månader

Lager av bly på LME - Historik 1 år

Kopparpriset har stärkts med bakgrund av en svagare dollar men även på högre importsiffror från Kina som står för den största konsumtionen. Prognos från ICSG, International Copper Study Group, visar på högre efterfrågan än utbud under 2012 vilket ger stöd åt vår positiva syn. LME:s lager på koppar fortsätter ned ytterligare 3 % denna vecka, från oktober förra året har lagret minskat med 30 % vilket hjälper till att lyfta priset. Även aluminium och nickel följer sentimentet och har stärkts med 2,5 % samt 4,8 % på fem dagar.

Ädelmetaller (negativ)

Sälj-läge i guldet efter Fed

Feds besked i veckan om att hålla räntorna ”exceptionellt låga” till åtminstone slutet av 2014 (tidigare gällde detta till mitten av 2013) har skickat upp priserna på ädelmetaller denna veckan; guld med 3 %, silver med nästan 4 % och platina med 4,5 %. Feds besked sänkte räntor generellt vilket innebär att alternativkostnaden för att hålla investeringar i ädelmetaller minskar, och driver priset uppåt (se bild nedan som visar amerikansk 10-årsränta – inverterad – och guldpriset). En viss effekt av ”flykt till säkerhet” kan nog också förklara en del av prisuppgången på guldet; att Fed ser det nödvändigt med penningpolitisk lättnad tolkas som en konjunktur-oro.

Om man skall göra det enkelt för sig kan man säga att enda sättet för USA att sänka räntan idag är att hålla den låg under längre tid – den är ju nästan noll redan. Och att redan nu säga att man förlänger perioden med exceptionellt låga räntor skall i princip tolkas som en räntesänkning, fast man inte kan sänka räntan. Vi har sedan i höstas förespråkat en väldigt försiktig inställning till just guldet på kort sikt, då vi ansett att de breda finansmarknaderna tagit höjd för mer dåliga nyheter och sämre konjunktur än vad som kommer att visa sig verklighet

Feds besked i veckan ändrar inte vår vy, utan snarare förstärker den. Varför det?

  • Givet både ränteläge och konjunkturläge just nu är det svårt att se att just räntan skall bidra med mer bränsle till guldets lyskraft. Åtgärderna från Fed i veckan är ju att se som en sänkning, fast utan att vara en sänkning. Att vi under våren/ sommaren kommer att få se Fed förlänga perioden med ”exceptionellt låga” räntor bortom 2015 är nog att hoppas på för mycket.
  • Guldets status som skydd mot inflation är nog fortfarande relevant, men det mesta, inklusive Fed i veckan som gick, pekar på att inflationen inte kommer att vara ett problem de närmaste åren (Handelsbankens prognos för USA är 1.70 resp 1.80 % för 2012 och 2013, för EMU är siffrorna 1.70 och 1.60 %)
  • Funktionen som ”säker hamn” i kristider skall nog också ses som relevant över tid, men är enligt vår åsikt lite ”mättad” just nu. En snabb titt på Google Trends visar att både sökningarna ”safe haven” och ”gold” toppade under sommaren, samtidigt som priset toppade kring 1 900 dollar per ounce, vilket kan tolkas som stöd för vår tes att ”Safe Haven”-statusen bara en drivkraft fram till dess att alla redan investerat i enlighet med den.
  • ”Säker hamn”-effekten har inte bara avtagit – i form av sämre och sämre price action (och mindre utflöden i våra Guld-certifikat) vid dåliga nyheter/ krisrubriker, utan vi tror dessutom att mängden dåliga nyheter kan komma att drunkna i goda dito både från USA, Kina och Europa.
  • Prisnivån: Guldet har genererat en avkastning om 20 % per år i 10 år utan att det fått särskilt mycket tidningsrubriker. I somras, kring all-time-high, ringde ett par journalister varje dag och frågade oss om guldet, de senaste tre månaderna har i stort sett ingen ringt…

Vi har tidigare sagt att guldet kommer man att kunna köpa på lägre nivåer (på lång sikt skall man ha guld i portföljen), vi tror fortfarande på det, och det skall till en mycket mer allvarlig konjunkturell situation med avsevärt försämrad riskaptit för att vi skall se guldet upp emot och över 2 000 dollar per ounce på kort/ medellång sikt.

Prisutveckling på guld - Diagram

Livsmedel (neutral till positiv)

Vete

Vetepriserna har stigit kraftigt sedan förra veckan i både Paris och Chicago. Uppgången har fått stöd av stigande priser på majs men även en hel del av rykten om exportrestriktioner för spannmål i Ryssland, Ukraina och Argentina. Putin har tidigare uttalat sig om att exportrestriktioner kan bli aktuellt när den ryska exporten nått omkring 23-25 miljoner ton, vilket den eventuellt gör redan under mars månad. Kom dock ihåg att den ryska spannmålsproduktionen justerats upp med ungefär 3 miljoner ton sedan Putins uttalande. Viktigt vid en jämförelse med förra gången Ryssland införde exportförbud är att de vid det tillfället endast hunnit exportera omkring 5 miljoner ton och tidsmässigt var mycket längre ifrån nästa skörd. En talesman för den ryska regeringen har förnekat att diskussioner om exportbegränsning pågår – av erfarenhet bryr sig dock inte marknaden speciellt mycket om sådana uttalanden.

Höstvetet i Ukraina har fått en del snö, dock ej tillräckligt för att hantera rådande kalla väder med temperaturer ner mot minus 18-25°C. Inget vet resultatet av detta förrän till våren. Kanske är det dock inte allför osannolikt att det blir aktuellt med exportrestriktioner i Ukraina före Ryssland – kommande veteskörd uppskattas nu till endast 12,5 miljoner ton, klart lägre än förra årets 22 miljoner ton.

Australiensiska vetelager vid slutet av december var enligt officiella siffror 6 miljoner ton förra året, vilket lär betyda rekordhög export – om bara logistiken hänger med. Nyheter av detta slag som borde innebära press nedåt på priserna verkar dock marknaden bortse från i dagsläget.
Högre skördar i bland annat USA, Kina och EU väntas mer än väl kompensera för bortfall i t.ex. Ukraina och Argentina – med ökande lagervolym som följd. Detta bör innebära lägre priser längre fram på året men just nu, kanske med all rätt, väljer marknaden att dra upp priserna som följd av rådande osäkerhet kring kommande skördenivåer i Sydamerika och inte minst nu även politisk osäkerhet.

Prisutveckling på vete år 2011 - CBOT och Matif

Terminskurva för pris på vete år 2012 - CBOT och Matif

Majs

Terminspriserna på majs i Chicago har gått upp i pris sedan förra veckan, med stöd bland annat från stigande priser på råolja och en svagare amerikansk dollar. En del nederbörd har fallit i Argentina och lite mer väntas, enligt en del prognoser, under nästa vecka – dock är stor skada redan skedd vad gäller majsen. Det argentinska jordbruksministeriet uppskattar den kommande skörden till 23 miljoner ton, att jämföra med deras tidigare prognos om 30 miljoner ton. USDA spår en skörd om 26 miljoner ton.

Något högre efterfrågan på amerikansk majs har även det gett visst stöd åt högre priser, även konsumtionen av etanol låg enligt den senaste siffran något över förväntan.

Uppgången i veckan har även drivits av rykten om att Argentina skulle införa exportstopp eller i alla fall begränsningar för majs, som följd av den nedjusterade produktionen. Detta har dock förnekats av talespersoner från den argentinska regeringen. Den argentinska staten erhåller väldigt stora skatteintäkter från spannmålsexporten så det ska nog ganska mycket till innan de beslutar om exportstopp.

Kommande prisutveckling för majs är riktigt svår att förutse. Spannet är stort mellan siffrorna i prognoser för kommande argentinsk skörd – officiella argentinska 23 miljoner ton och officiella amerikanska 26 miljoner ton. Dessutom menar flera inhemska analytiker att en siffra ner mot 19 miljoner ton är mer korrekt.

Lite längre fram kommer snart fokus riktas mot kommande sådd i USA, arealen spås av många bli den största någonsin som följd av höga priser – men konkurrens om arealen lär komma från sojabönor.

Diagram över prisutveckling på majs år 2011

Majspriset - Terminskurva för år 2012

Sojabönor

Terminspriserna på sojabönor har stigit i pris sedan förra veckan, påverkat av bland annat fortsatta nedjusteringar för den sydamerikanska skörden. Det argentinska jordbruksministeriet justerade ned sina förväntningar på den kommande skörden till 48,9 miljoner ton, från tidigare prognos om 52,5 miljoner ton – USDA spår en skörd om 50,5 miljoner ton enligt den senaste rapporten. Samtidigt har brasilianska analytiker justerat ned sina förväntningar på den inhemska skörden till 70,2 miljoner ton – USDA:s prognos säger 74 miljoner ton.

Det väntas falla lite regn i Argentina och södra Brasilien under kommande vecka, vilket kan gynna sojabönorna. Det ska dock tilläggas att inte heller denna vecka är meteorologerna överrens. För majsen är stor skada redan skedd men mer regn kan innebära att sojabönorna som är senare i utvecklingen kan återhämta sig något vilket så fall borde pressa ned priserna något.

Prisutveckling på sojabönor under 2011 - Diagram

Terminskurva över sojabönor för år 2012

Softs

Kakao

Kakaopriset har stigit 15 procent under januari som en följd av spekulationer att den globala kakaoproduktionen kan komma att falla 10 procent för säsongen som startade i oktober, jämfört med året innan. Vädret kring Elfenbenskusten fortsätter att vara varmt och torrt och skörden för säsongen ser ut att lida mot sitt slut redan, normalt brukar skördeperioden sträcka sig ända in på slutet av mars. Vi har även kunnat läsa om högre skatter från exportörerna i Västafrika. Skulle detta bli verklighet så skulle dyrare priser komma att bli ett faktum och just nu pågår diskussioner kring subventioner och andra lösningar för att hjälpa berörda i området. Vi kan mycket väl ha sett bottenpriser på kakao men det återstår att se om den ökade efterfrågan från Europa håller i sig samt hur det globala överskottet och lägre konsumtion av kakao utvecklar sig.

Prisutveckling på kakao under år 2011

Kakao terminskurva

Terminskurva för kakao år 2012

Kaffe

Kaffepriset har fallit ett par procent sedan årsskiftet, inga större rörelser. Det vietnamesiska nyåret och de relativt låga priserna är orsaken till att producenter ligger lågt och är för tillfället ovilliga att sälja. Annars verkar kaffet från de brasilianska regionerna vara i gott skick med relativt goda väderförhållanden i sikte. Det återstår att se hur länge de vietnamesiska producenterna kan hålla tillbaka och hur Brasilien, världens största kaffeproducent, kommer att möta den inhemska efterfrågan trots rekordskörd. På kort sikt ser vi därför rörelser i sidledes i väntan på att festligheterna i Vietnamn går mot sitt slut.

Diagram över prisutveckling på kaffe år 2011

Kaffe terminskurva

Terminskurva på kaffe år 2012

Bomull

Bomullspriset har varit fortsatt stark under senare delen av januari. Vi har sett starka exportsiffror från USA. Kina och Mexico är de är de länder som ökat sin import främst. Lägre produktion i två regioner i Indien har rapporterats som följd av skadad skörd orsakad av sjukdomar. Vi ser ingen omöjlighet att priset kan bryta 100 USd/Ibs nivån om dessa sjukdomar fortsätter att sprida sig. Kina, som världens ledande bomullsproducent, väntas odla mindre plantor och därför spekuleras det att Kina kan komma att bli en stor köpare på marknaden. Just nu pågår det kinesiska nyåret så vi tror på en prisrörelse i sidledes på kort sikt.

Prisutveckling på bomull år 2011 - Diagram

Terminskurva för bomull år 2012 - Diagram

Socker

Hälften av världens socker kommer från Brasilien och Indien. Nedan ser vi historiska priser på socker under en femårsperiod där vi kan notera toppriser i början av 2011 som en följd av översvämningarna i Australien och lägre skördar i Brasilien. Sockerpriset har visat sig fortsatt stark trots ökning av produktion i Europa och Asien. Just nu rapporteras det att lägre produktion väntas i Brasilien och Mexico samt att östra Europa och Ryssland befinner sig i början av en torrperiod som skulle kunna påverka produktionen nästa år. Vi kan därför mycket väl se priset ta sig över 25 cents nivå om regnet uteblir och om den globala produktionen blir mindre de kommande månaderna.

Prisutveckling på socker under år 2011

Socker terminskurva

Terminskurva för socker år 2012

Apelsinjuice

Apelsinjuice har stigit med hela 30 procent på en månad. Uppgången startade av ett utbrott av ”citrus disease” i Texas. Sedan fortsatte uppgången som följd av spekulationer om att USA eventuellt kommer förbjuda import från Brasilien då brasilianska odlare använt sig av förbjudna bekämpningsmedel – i alla fall förbjudna för amerikanska odlare, dock tillåtet i Brasilien. Hälften av den amerikanska apelsinimporten kommer från Brasilien, världens största producent, så helt klart skulle ett förbud få stora effekter. Sjukdomen ”citrus disease” har även drabbat apelsinerna i Florida, världens näst största producent. Florida har även haft problem med frost vilket påverkat apelsinerna negativt.

Om beslutet blir att ändå tillåta import från Brasilien så lär vi utan tvekan få ett stort prisfall, man ska även tänka på att USA själv tillät detta bekämpningsmedel tillfälligt mellan åren 2002-2008 i Florida för bekämpning av den svårbehandlade mögelsjukdomen ”black spot”.

Prisutveckling på apelsinjuice (FCOJ) år 2011

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex den 27 januari 2012

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

SEB Metals price forecast update

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Softer economic growth in 2024 calls for somewhat softer metals prices in 2024. Industrial metals prices as well as other commodity prices exploded during Covid-19 as governments around the world unleashed stimuli in the magnitude of 10x of what was done during the global financial crisis in 2008/09. Consumers shifting spending from services to consumer goods added to the boom. Bloomberg’s industrial metals price index was up 91% in March 2022 versus January 2020 because of this. Global manufacturing PMI peaked in May 2021 and has been fading since and below the 50-line from September 2022 with latest reading at 48.8. Industrial metals prices have faded since their peak in March 2022 but are still 30% higher than they were in January 2020. Even zinc, the worst performing metal, is still 9% above where it was in January 2020. As such one could possibly argue that industrial metals have not yet fully faded from their Covid-19 stimulus boom. One possible explanation could be inflation where US inflation is up 19% over the period. But this still leaves industrial metals up 11% in real terms. Another possible explanation is the big jump in energy prices over the period. While coal and gas prices have fallen back a lot, they are still quite high. The coal price in western Europe is 110% above where it was at the start 2020 and 50% above its 2010-2019 average. Most industrial metals are highly energy intensive to produce with digging and crushing of rocks, smelting, and refining of ore. The current aluminium price of USD 2215/ton is for example well aligned with coal prices. In addition to this there has also been significant closures of zinc and aluminium smelting capacity in Europe which probably have supported prices for these metals.

Global economic growth is forecasted to slow from 3.5% in 2022, to 3.0% in 2023 and then again to 2.9% in 2024 as the big jump in interest rates induce economic pain with a lag. Aligned with this we expect lower industrial metals prices in 2024 than in 2023 though only marginally lower for most of the metals. But the field of metals is wide, and the price action is thus adverse. Copper is likely the metal with the most strained supply and with huge needs in the global energy transition. 

Aluminium: Prices will likely be depressed versus marginal costs in 2024. Aluminium from Russia is flowing unhindered to the market. Most is going to China for reprocessing and potentially re-exported while some is going to Turkey and Italy. It is all flowing into the global pool of aluminium and as such impacting the global market balance. The LME 3mth aluminium price is currently well aligned with coal prices and both have traded mostly sideways since June this year. Aluminium premiums in the EU have however fallen 30-40% since mid-June in a sign of weakness there. The global market will likely run a surplus in 2024 with depressed prices versus the marginal cost of production.

Copper: Softer fundamentals in 2024 but with accelerating tightness on the horizon. Copper is currently trading at USD 8470/ton and close to 37% above its early Jan 2020 level. The market is expected to run a slight surplus in 2024 followed by accelerating tightness the following years. Downside price risk for 2024 is thus warranted along with softer global growth. The power of Unions is however getting stronger in Latin America with demands for higher salaries. Strikes have broken out in Peru with production at the Las Bambas copper mine at only 20%. Further strikes and disruptions could quickly put the market into deficit also in 2024.

Nickel: Indonesia pursuing market share over price pushing the price down the cost curve. Indonesia’s nickel production is growing rapidly. Its production reached 1.6 million ton in 2022 (+54% YoY) and accounted for close to 50% of total global supply in 2022. Its share looks set to reach 70% by 2030. Lower prices will stimulate demand and will also force higher cost producers to shut down thus making room for the wave of new supply from Indonesia. Prices will be sluggis the nearest years as Indonesia aims for market share over price.

Zinc: Price has stabilized around USD 2500/t. Weakness in global construction will drive prices lower at times in 2024. The 3mth LME zinc price has fallen from a peak of USD 4499/ton in April 2022 to only USD 2248/ton in May 2023. Since then, it has recovered steadily to USD 2500/ton.  Demand could struggle in 2024 as construction globally will likely struggle with high interest rates. But mine closures is a natural counter effect of low prices and will put a floor under prices.

Price outlook

SEB Commodities price outlook
Source: Historical values from Bloomberg, Price forecast by SEB


Bjarne Schieldrop
Cheif Commodities Analyst
SEB Commodity Research

Fortsätt läsa

Analys

Now it’s up to OPEC+

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics. OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE. The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d. 

Brent crude fell 4.6% ydy to USD 77.4/b and over the last three trading sessions it has lost USD 5.1/b. This morning it is trading only marginally higher at USD 77.6/b which is no vote of confidence. A good dose of rebound this morning would have been a signal that the sell-off yesterday possibly was exaggerated and solely driven by investors with long positions flocking to the exit. So there’s likely more downside to come.

In general there is a quite good relationship between net long speculative positions in Brent crude and WTI versus the global manufacturing cycle. Oil investors overall typically have an aversion of holding long positions in oil when the global economy is slowing down. As of yet there are few signs that the global economic cycle is about to turn. Rather the opposite seems to be the case. Global manufacturing fell in October and yesterday we saw US industrial production fall 0.6% MoM while continued jobless claims rose more than expected and to the highest level in two years. This matches well with the logic that the strong rise in interest rates since March 2022 is inflicting pain on the economy with more pain ahead as the effect comes with a lag.

Most estimates are that the global oil market is running a solid deficit in Q4-23. The IEA has an implied deficit in the global oil market of 1 m b/d in Q4-23 if we assume that OPEC will produce 28 m b/d vs. a call-on-OPEC at 29 m b/d. But prices in the oil market is telling a different story with weakening crude curves, weakening refining margins and a sharp sell-off in oil prices.

For 2024 the general forecasts are that global economic growth will slow, global oil demand growth will slow and also that the need for oil from OPEC will fall from 28.7 m b/d to 28.4 m b/d (IEA). This is a bearish environment for oil. The average Brent crude oil price so far this year is about USD 83/b. It should essentially be expected to deliver lower in 2024 with the negatives mentioned above.

Two things however will likely counter this and they are interconnected. US shale oil activity has been slowing with falling drilling rig count since early December 2022 and that has been happening at an average WTI price of USD 78/b. The result is that total US liquids production is set to grow by only 0.3 m b/d YoY in Q4-24. This allows OPEC+ to support the oil price at USD 80-90/b through 2024 without fear of loosing a significant market share to US oil production. Thus slowing US liquids production and active price management by OPEC+ goes hand in hand. As such we do expect OPEC+ to step up to the task.

So far it has predominantly been Saudi Arabia with a little help from Russia which together proactively have managed the oil market and the oil price through significant cuts. Saudi Arabia produced 10.5 m b/d in April but then cut production rapidly to only 9.0 m b/d which is what it still produces. Its normal production is about 10 m b/d.

What has made the situation more difficult for Saudi Arabia is the combination of solid growth in non-OPEC supply in 2023 (+2.1 m b/d YoY; IEA) but also a substantial revival in production by Venezuela and Iran. The two produced 660 k b/d more in October than they on average did in 2022. So the need for oil from Saudi Arabia is squeezed from both sides.

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics.

OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) then it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE.

The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Fortsätt läsa

Analys

More from Venezuela and Iran means smaller pie for Saudi

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Production in Venezuela and Iran is on the rise and is set to rise further in the coming months and in 2024. Combined their production could grow by 0.8 m b/d YoY to 2024 (average year to average year). The IEA projected in its latest OMR (Oct-2023) that call-on-OPEC will fall to 28.3 m b/d in 2024, a decline of 0.5 m b/d. This combination would drive implied call-on-Saudi from 10.4 m b/d in 2023 to only 9.1 m b/d in 2024 and as low as 8.6 m b/d in Q1-24 if Saudi Arabia has to do all the heavy lifting alone. Wider core OPEC cooperation may be required.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

The IEA is out in the news today projecting peak oil demand this decade with global demand standing at no more than 102 m b/d towards the end of this decade. If so it would imply a call-on-Non-OPEC of only 66.4 m b/d in 2028 assuming that OPEC in general will demand a market share of 30 m b/d + NGL of 5.6 m b/d. The IEA (Oct-23) projects non-OPEC production to average 68.8 m b/d in 2024. That’s already 2.4 m b/d more than what would be sustainable over time if global oil demand is set to peak later this decade. Oil producers in general cannot have a production growth strategy in a peak oil demand world.

The US has decided to lift sanctions towards Venezuela for six months (18 April) as a measure to tempt it to move towards more democratic processes. And if it does, then the lifting of sanctions could continue after the 6 months. A primary opposition election took place this weekend with lawmaker Maria Corina Machado currently holding 93% of the vote count. Venezuela will next year hold a presidential election but fair play seems unlikely with Maduro in charge. The lifting of sanctions allows Venezuela’s PdV to resume exports to all destinations. Bans on new, foreign investments in the oil and gas sector are also lifted though Russian entities and JV’s are still barred.

Venezuela produced 0.8 m b/d in September and indicates that it can lift production by 0.2 m b/d by year and with more rigs and wells by 0.5 m b/d to 1.3 m b/d in the medium term.

Oil production in Iran has been on a steady rise since its low-point of 2.0 m b/d in 2020. Last year it produced 2.5 m b/d. In September it produced 3.1 m b/d, but Iran’s oil minister says production now is at 3.3 m b/d. Iran’s rising production and exports is not about the US being more lenient in its enforcement of sanctions towards Iran. It is more about Iran finding better ways to circumvent them but even more importantly that China is importing more and more oil from Iran.

Production by Iran and Venezuela is recovering. YoY production from the two could rise by close to 0.8 m b/d in 2024. This will lead to a decline in call-on-Saudi oil. 

Oil production by Iran and Venezuela
Source: SEB graph and asessments, Blbrg data and news

The IEA estimated in its latest OMR report that call-on-OPEC will fall from 28.8 m b/d in 2023 to 28.3 m b/d in 2024. If all OPEC members except Saudi Arabia produces the same amount in 2024 as in 2023, then the need for Saudi Arabia’s oil (call-on-Saudi) will fall from a healthy 10.4 m b/d in 2023 to a still acceptable 9.9 m b/d in 2024. Its normal production is roughly 10 m b/d.

If however production by Iran and Venezuela rise by a combined 0.5 m b/d YoY in 2024, then call-on-Saudi will fall to 9.4 m b/d which is not so good but still manageable. But if Iran’s oil minister is correct when he says that its current production now is at 3.3 m b/d, then it is not far fetched to assume that Iran’s oil production may average maybe 3.4-3.5 m b/d in 2024. That would yield a YoY rise of 0.6 m b/d just for Iran. If we also assume that Venezuela manages to lift its production from 0.8 m b/d this year to 1.0 m b/d in 2024, then the combined growth from the two is closer to 0.8 m b/d. That would push call-on-Saudi down to only 9.1 m b/d which is not good at all. It would require Saudi Arabia to produce at its current production of 9.0 m b/d all through 2024.

The IEA further estimates that call-on-OPEC will average 27.7 m b/d in Q1-24. If we assume Iran @ 3.4 m b/d and Venezuela @ 1.0 m b/d then call-on-Saudi in Q1-24 will only be 8.6 m b/d. I.e. Saudi Arabia will have to cut production further to 8.6 m b/d in Q1-24. At that point Saudi Arabia will likely need or like other core OPEC members like Iraq, Kuwait and UAE as well as Russia to join in.

Implied call-on-Saudi. Call-on-OPEC is set to decline from 28.8 m b/d to 28.3 m b/d to 2024. If all OPEC members produced the same in 2024 as in 2023 then call-on-Saudi would fall by 0.5 m b/d to 9.9 m b/d. But if Venezuela and Iran increases their combined production by 0.8 m b/d YoY in 2024 then call-on-Saudi falls to 9.1 m b/d.

Implied call-on-Saudi.
Source: SEB graph and calculations, IEA data

If we look a little broader on this topic and also include Libya, Nigeria and Angola we see that this group of OPEC members produced 11.4 m b/d in 2010, 10.1 m b/d in 2017 and only 5.1 m b/d at the low-point in August 2020. The decline by these OPEC members has of course the other OPEC and OPEC+ members to stem the rising flood of US shale oil production. The production from this unfortunate group of OPEC-laggards is however now on the rise reaching 7.5 m b/d in September. With more from Iran and Venezuela it could rise to 8.0 m b/d in 2024. Production from Nigeria and Angola though still looks to be in gradual decline while Libya looks more sideways. So for the time being it is all about the revival of Iran and Venezuela.

The unfortunate OPEC-laggards had a production of 11.4 m b/d in 2010. But production then fell to only 5.1 m b/d in August 2020. It helped the rest of OPEC’s members to manage the huge increase in US shale oil production. Production from these countries are now on the rebound. Though Nigeria and Angola still seems to be in gradual decline.

Oil production of some OPEC countries
Source: SEB graph, Blbrg data

What everyone needs to be attentive to is that call-on-OPEC and even more importantly call-on-Saudi can only erode to a limit before Saudi/OPEC/Russia will have to take action. Especially if the forecast for needed oil from OPEC/Saudi for the nearest 2-3 years is in significant decline. Then they will have to take action in the sense that they stop defending the price and allows the price to fall sharply along with higher production. And yet again it is US shale oil producers who will have to take the brunt of the pain. They are the only oil producers in the world who can naturally and significantly reduce their production rather quickly. I.e. the US shale oil players will have to be punished into obedience, if possible, yet one more time.

We don’t think that it is any immediate risk for this to happen as US shale oil activity is slowing while global oil demand has rebounded following Covid-lockdowns. But one needs to keep a watch on projections for call-on-OPEC and call-on-Saudi stretching 1-2-3 years forward on a continuous basis. 

In its medium term oil market outlook, Oil2023, the IEA projected a fairly healthy development for call-on-OPEC to 2028. First bottoming out at 29.4 m b/d in 2024 before rising gradually to 30.6 m b/d in 2028. The basis for this was a slowing though steady rise in global oil demand to 105.7 m b/d in 2028 together with stagnant non-OPEC production due to muted capex spending over the past decade. But this projection has already been significantly dented and reduced in IEA’s latest OMR from October where call-on-OPEC for 2024 is projected at only 28.3 m b/d.

In a statement today the IEA projects that global oil demand will peak this decade and consume no more than 102 m b/d in the late 2020ies due to (in large part) rapid growth in EV sales. This would imply a call-on-OPEC of only 26.9 m b/d in 2028. It is not a viable path for OPEC to produce only 26.9 m b/d in 2028. Especially if production by Iran and Venezuela is set to revive. I.e. OPEC’s pie is shrinking while at the same time Iran and Venezuela is producing more. In this outlook something will have to give and it is not OPEC. 

One should here turn this on its head and assume that OPEC will produce 30 m b/d in 2028. Add OPEC NGLs of 5.6 m b/d and we get 35.6 m b/d. If global oil demand in 2028 stands at only 102 m b/d then call-on-Non-OPEC equates to 66.4 m b/d. That is 3.1 m b/d less than IEA’s non-OPEC production projection for 2028 of 69.5 m b/d but also higher than non-OPEC production projection of 68.8 m b/d (IEA, Oct-23) is already 2.4 m b/d too high versus what is a sustainable level.

What this of course naturally means is that oil producers in general cannot have production growth as a strategy in a peak-oil-demand-world with non-OPEC in 2024 already at 2.4 m b/d above its sustainable level.

The US is set to growth its hydrocarbon liquids by 0.5 m b/d YoY in 2024. But in a zero oil demand growth world that is way, way too much.

Call-on-OPEC
Fortsätt läsa

Populära