SHB Råvarubrevet 27 januari 2012

Råvaror Allmänt

Våra vyer just nu:

• Energi: Positiv
• Basmetaller: Positiv
• Ädelmetaller: Negativ
• Livsmedel: Neutral till Positiv

Den stora händelsen under veckan som gick var naturligtvis Feds besked om att hålla räntorna ”exceptionellt låga” fram t o m slutet av 2014 (1,5 år längre än vad man tidigare utlovat). Detta har både försvagat dollarn och stärkt alla råvarupriser, Handelsbankens Energiindex har stigit med 1.5 %, Basmetallindex med över 5 %, Ädelmetallindex med 3 % och Livsmedelsindex med drygt 4 %.

Feds besked stärker vår generellt positiva vy på råvarumarknaden, och vår åsikt att marknaden kommer att ledas av energi- och basmetallpriser. Priset på livsmedelsråvaror kommer även framöver att styras av utbudsfrågor som väder och politiska beslut.

Energi (positiv)

Nordpools elkontrakt för andra kvartalet, Q2 2012, steg med över 4 procent till EUR 35.40 som ett resultat av något kallare prognoser under mitten av veckan men främst till följd av högre spotpriser. Spotprisnivåer klart över förväntan oroar marknaden eftersom det är svårt att veta huruvida norska vattenproducenter lyft budkurvan mer permanent eller om det bara är tillfälligt. Vidare har utsläppsrätterna stigit kraftigt, upp 9.4% sedan i måndags på ökad efterfrågan från energibolagen vilket innebär att de nu är uppe på årshögsta. Vi har inte sett några nämnvärda rörelser på energikol under veckan men gårdagens räntebesked från USA ger ytterligare stöd åt fossila bränslen. Banken är fortsatt positiv till utvecklingen i USA för det kommande året (GDP prognos +2.6 för 2012) vilket bör driva utvecklingen av energirelaterade kontrakt vidare upp från nuvarande nivåer (köp BULL OLJA var för övrigt veckans tradingcase).

Ser vi till väderprognoserna för de kommande tio dygnen är de stor variation mellan de olika körningarna vilket försvårar tolkningen av energibalansen. Samtidigt som temperaturen förväntas bli normal ser det återigen ut som om vi får nederbördsrikt väder en bit över normalen men inga stora siffror.

Som vi skrev förra veckan måste det till en dramatisk förändring för en eller flera av de viktiga faktorerna hydrologi, temperatur, kärnkraft, energikol eller CO2 för att marknaden skulle orka bryta upp. Med CO2 och vissa signaler om ökade fossila bränslekostnader ser det därför ut som om vi kan förvänta oss en fortsatt uppgång på elmarknaden under den kommande veckan. Speciellt om vi går mot ett mer normalbetonat väder och norska vattenproducenter nu fortsätter att höja värdet på sina bud.

Statistik från EIA visade att amerikanska råoljelager ökat mer än väntat med 3,6 miljoner fat (väntat 0,8 miljoner fat). Detta förklaras till stor del av lägre raffinaderi utnyttjandegrad på 0,28 fat/dag och högre import med 0,6 fat/dag. Destillatlager minskade med 2,5 miljoner fat (väntat-0.2miljoner fat) och bensinlager minskade med 0,4 fat (väntat 1,9 m fat). Detta innebär att den amerikanska efterfrågan på oljeprodukter steg med 0,2 fat/dag efter en lång nedgång. Medan ledande ekonomiska indikatorer i USA har pekat på tecken på förbättringar i ekonomin, rörde sig efterfrågan på olja i motsatt riktning. Tecken på ökad efterfrågan tolkas därför positivt.

Basmetaller (positiv)

Basmetallerna kan räkna in ytterligare en vecka med starkt resultat, mycket på grund en svagare dollar. Vårt sektorindex på basmetaller har under veckan stigit med 5,5 % och med 12 % sedan årets början. Störst uppgång visar tenn som stärkts med 12 % på fem dagar och hela 27 % YTD. Zink visar styrka med en uppgång på 8,5 % under fem dagar och med 18 % YTD. Teknisk analys visar att priset kan fortsätta upp ytterligare under första kvartalet då priset bröt igenom medelvärdet för 200 dagar. Bilden nedan visar 3 månaders pris för Zink på LME, den gula linjen visar det glidande medelvärdet över 200 dagar.

Bly är också en av de stora vinnarna som under veckan blivit 7 % dyrare, och som nu handlas på högsta nivån på fyra månader. Under 212 har metallen stärkts nästan 14 %. Kina står för 45 % av den globala konsumtionen och under 2009/2010 har prisuppgången drivits av bilproduktionen i landet, då bly används i stor utsträckning för tillverkning av batterier. En avmattning i bilindustrin har fått metallen på fall under 2011. På grund av kraftig förorening från batterifabriker i Kina skedde under 2011 inspektioner som resulterade i att många fabriker fick stänga ned. En del fabriker ökade produktionen innan inspektionen och byggde därmed upp större lager för att störningen av stängningen skulle bli så minimal som möjligt. Många har startat upp sin produktion igen med nya och mer effektiva fabriker, så produktionen bör vara tillbaka på samma nivå inom snar framtid. Vi noterar samtidigt att från oktober förra året har LME:s lager på bly minskat med 12 %. Rapporter vi tagit del av visar på ökad konsumtion av metallen i Kina medan konsumtionen i väst inte förutspås att öka. Bilderna på nästa sida visar 3-månader priset för bly på LME under 1 år samt LME:s lager ett år tillbaka.

Kopparpriset har stärkts med bakgrund av en svagare dollar men även på högre importsiffror från Kina som står för den största konsumtionen. Prognos från ICSG, International Copper Study Group, visar på högre efterfrågan än utbud under 2012 vilket ger stöd åt vår positiva syn. LME:s lager på koppar fortsätter ned ytterligare 3 % denna vecka, från oktober förra året har lagret minskat med 30 % vilket hjälper till att lyfta priset. Även aluminium och nickel följer sentimentet och har stärkts med 2,5 % samt 4,8 % på fem dagar.

Ädelmetaller (negativ)

Sälj-läge i guldet efter Fed

Feds besked i veckan om att hålla räntorna ”exceptionellt låga” till åtminstone slutet av 2014 (tidigare gällde detta till mitten av 2013) har skickat upp priserna på ädelmetaller denna veckan; guld med 3 %, silver med nästan 4 % och platina med 4,5 %. Feds besked sänkte räntor generellt vilket innebär att alternativkostnaden för att hålla investeringar i ädelmetaller minskar, och driver priset uppåt (se bild nedan som visar amerikansk 10-årsränta – inverterad – och guldpriset). En viss effekt av ”flykt till säkerhet” kan nog också förklara en del av prisuppgången på guldet; att Fed ser det nödvändigt med penningpolitisk lättnad tolkas som en konjunktur-oro.

Om man skall göra det enkelt för sig kan man säga att enda sättet för USA att sänka räntan idag är att hålla den låg under längre tid – den är ju nästan noll redan. Och att redan nu säga att man förlänger perioden med exceptionellt låga räntor skall i princip tolkas som en räntesänkning, fast man inte kan sänka räntan. Vi har sedan i höstas förespråkat en väldigt försiktig inställning till just guldet på kort sikt, då vi ansett att de breda finansmarknaderna tagit höjd för mer dåliga nyheter och sämre konjunktur än vad som kommer att visa sig verklighet

Feds besked i veckan ändrar inte vår vy, utan snarare förstärker den. Varför det?

• Givet både ränteläge och konjunkturläge just nu är det svårt att se att just räntan skall bidra med mer bränsle till guldets lyskraft. Åtgärderna från Fed i veckan är ju att se som en sänkning, fast utan att vara en sänkning. Att vi under våren/ sommaren kommer att få se Fed förlänga perioden med ”exceptionellt låga” räntor bortom 2015 är nog att hoppas på för mycket.
• Guldets status som skydd mot inflation är nog fortfarande relevant, men det mesta, inklusive Fed i veckan som gick, pekar på att inflationen inte kommer att vara ett problem de närmaste åren (Handelsbankens prognos för USA är 1.70 resp 1.80 % för 2012 och 2013, för EMU är siffrorna 1.70 och 1.60 %)
• Funktionen som ”säker hamn” i kristider skall nog också ses som relevant över tid, men är enligt vår åsikt lite ”mättad” just nu. En snabb titt på Google Trends visar att både sökningarna ”safe haven” och ”gold” toppade under sommaren, samtidigt som priset toppade kring 1 900 dollar per ounce, vilket kan tolkas som stöd för vår tes att ”Safe Haven”-statusen bara en drivkraft fram till dess att alla redan investerat i enlighet med den.
• ”Säker hamn”-effekten har inte bara avtagit – i form av sämre och sämre price action (och mindre utflöden i våra Guld-certifikat) vid dåliga nyheter/ krisrubriker, utan vi tror dessutom att mängden dåliga nyheter kan komma att drunkna i goda dito både från USA, Kina och Europa.
• Prisnivån: Guldet har genererat en avkastning om 20 % per år i 10 år utan att det fått särskilt mycket tidningsrubriker. I somras, kring all-time-high, ringde ett par journalister varje dag och frågade oss om guldet, de senaste tre månaderna har i stort sett ingen ringt…

Vi har tidigare sagt att guldet kommer man att kunna köpa på lägre nivåer (på lång sikt skall man ha guld i portföljen), vi tror fortfarande på det, och det skall till en mycket mer allvarlig konjunkturell situation med avsevärt försämrad riskaptit för att vi skall se guldet upp emot och över 2 000 dollar per ounce på kort/ medellång sikt.

Livsmedel (neutral till positiv)

Vete

Vetepriserna har stigit kraftigt sedan förra veckan i både Paris och Chicago. Uppgången har fått stöd av stigande priser på majs men även en hel del av rykten om exportrestriktioner för spannmål i Ryssland, Ukraina och Argentina. Putin har tidigare uttalat sig om att exportrestriktioner kan bli aktuellt när den ryska exporten nått omkring 23-25 miljoner ton, vilket den eventuellt gör redan under mars månad. Kom dock ihåg att den ryska spannmålsproduktionen justerats upp med ungefär 3 miljoner ton sedan Putins uttalande. Viktigt vid en jämförelse med förra gången Ryssland införde exportförbud är att de vid det tillfället endast hunnit exportera omkring 5 miljoner ton och tidsmässigt var mycket längre ifrån nästa skörd. En talesman för den ryska regeringen har förnekat att diskussioner om exportbegränsning pågår – av erfarenhet bryr sig dock inte marknaden speciellt mycket om sådana uttalanden.

Höstvetet i Ukraina har fått en del snö, dock ej tillräckligt för att hantera rådande kalla väder med temperaturer ner mot minus 18-25°C. Inget vet resultatet av detta förrän till våren. Kanske är det dock inte allför osannolikt att det blir aktuellt med exportrestriktioner i Ukraina före Ryssland – kommande veteskörd uppskattas nu till endast 12,5 miljoner ton, klart lägre än förra årets 22 miljoner ton.

Australiensiska vetelager vid slutet av december var enligt officiella siffror 6 miljoner ton förra året, vilket lär betyda rekordhög export – om bara logistiken hänger med. Nyheter av detta slag som borde innebära press nedåt på priserna verkar dock marknaden bortse från i dagsläget.
Högre skördar i bland annat USA, Kina och EU väntas mer än väl kompensera för bortfall i t.ex. Ukraina och Argentina – med ökande lagervolym som följd. Detta bör innebära lägre priser längre fram på året men just nu, kanske med all rätt, väljer marknaden att dra upp priserna som följd av rådande osäkerhet kring kommande skördenivåer i Sydamerika och inte minst nu även politisk osäkerhet.

Majs

Terminspriserna på majs i Chicago har gått upp i pris sedan förra veckan, med stöd bland annat från stigande priser på råolja och en svagare amerikansk dollar. En del nederbörd har fallit i Argentina och lite mer väntas, enligt en del prognoser, under nästa vecka – dock är stor skada redan skedd vad gäller majsen. Det argentinska jordbruksministeriet uppskattar den kommande skörden till 23 miljoner ton, att jämföra med deras tidigare prognos om 30 miljoner ton. USDA spår en skörd om 26 miljoner ton.

Något högre efterfrågan på amerikansk majs har även det gett visst stöd åt högre priser, även konsumtionen av etanol låg enligt den senaste siffran något över förväntan.

Uppgången i veckan har även drivits av rykten om att Argentina skulle införa exportstopp eller i alla fall begränsningar för majs, som följd av den nedjusterade produktionen. Detta har dock förnekats av talespersoner från den argentinska regeringen. Den argentinska staten erhåller väldigt stora skatteintäkter från spannmålsexporten så det ska nog ganska mycket till innan de beslutar om exportstopp.

Kommande prisutveckling för majs är riktigt svår att förutse. Spannet är stort mellan siffrorna i prognoser för kommande argentinsk skörd – officiella argentinska 23 miljoner ton och officiella amerikanska 26 miljoner ton. Dessutom menar flera inhemska analytiker att en siffra ner mot 19 miljoner ton är mer korrekt.

Lite längre fram kommer snart fokus riktas mot kommande sådd i USA, arealen spås av många bli den största någonsin som följd av höga priser – men konkurrens om arealen lär komma från sojabönor.

Sojabönor

Terminspriserna på sojabönor har stigit i pris sedan förra veckan, påverkat av bland annat fortsatta nedjusteringar för den sydamerikanska skörden. Det argentinska jordbruksministeriet justerade ned sina förväntningar på den kommande skörden till 48,9 miljoner ton, från tidigare prognos om 52,5 miljoner ton – USDA spår en skörd om 50,5 miljoner ton enligt den senaste rapporten. Samtidigt har brasilianska analytiker justerat ned sina förväntningar på den inhemska skörden till 70,2 miljoner ton – USDA:s prognos säger 74 miljoner ton.

Det väntas falla lite regn i Argentina och södra Brasilien under kommande vecka, vilket kan gynna sojabönorna. Det ska dock tilläggas att inte heller denna vecka är meteorologerna överrens. För majsen är stor skada redan skedd men mer regn kan innebära att sojabönorna som är senare i utvecklingen kan återhämta sig något vilket så fall borde pressa ned priserna något.

Softs

Kakao

Kakaopriset har stigit 15 procent under januari som en följd av spekulationer att den globala kakaoproduktionen kan komma att falla 10 procent för säsongen som startade i oktober, jämfört med året innan. Vädret kring Elfenbenskusten fortsätter att vara varmt och torrt och skörden för säsongen ser ut att lida mot sitt slut redan, normalt brukar skördeperioden sträcka sig ända in på slutet av mars. Vi har även kunnat läsa om högre skatter från exportörerna i Västafrika. Skulle detta bli verklighet så skulle dyrare priser komma att bli ett faktum och just nu pågår diskussioner kring subventioner och andra lösningar för att hjälpa berörda i området. Vi kan mycket väl ha sett bottenpriser på kakao men det återstår att se om den ökade efterfrågan från Europa håller i sig samt hur det globala överskottet och lägre konsumtion av kakao utvecklar sig.

Kakao terminskurva

Kaffe

Kaffepriset har fallit ett par procent sedan årsskiftet, inga större rörelser. Det vietnamesiska nyåret och de relativt låga priserna är orsaken till att producenter ligger lågt och är för tillfället ovilliga att sälja. Annars verkar kaffet från de brasilianska regionerna vara i gott skick med relativt goda väderförhållanden i sikte. Det återstår att se hur länge de vietnamesiska producenterna kan hålla tillbaka och hur Brasilien, världens största kaffeproducent, kommer att möta den inhemska efterfrågan trots rekordskörd. På kort sikt ser vi därför rörelser i sidledes i väntan på att festligheterna i Vietnamn går mot sitt slut.

Kaffe terminskurva

Bomull

Bomullspriset har varit fortsatt stark under senare delen av januari. Vi har sett starka exportsiffror från USA. Kina och Mexico är de är de länder som ökat sin import främst. Lägre produktion i två regioner i Indien har rapporterats som följd av skadad skörd orsakad av sjukdomar. Vi ser ingen omöjlighet att priset kan bryta 100 USd/Ibs nivån om dessa sjukdomar fortsätter att sprida sig. Kina, som världens ledande bomullsproducent, väntas odla mindre plantor och därför spekuleras det att Kina kan komma att bli en stor köpare på marknaden. Just nu pågår det kinesiska nyåret så vi tror på en prisrörelse i sidledes på kort sikt.

Socker

Hälften av världens socker kommer från Brasilien och Indien. Nedan ser vi historiska priser på socker under en femårsperiod där vi kan notera toppriser i början av 2011 som en följd av översvämningarna i Australien och lägre skördar i Brasilien. Sockerpriset har visat sig fortsatt stark trots ökning av produktion i Europa och Asien. Just nu rapporteras det att lägre produktion väntas i Brasilien och Mexico samt att östra Europa och Ryssland befinner sig i början av en torrperiod som skulle kunna påverka produktionen nästa år. Vi kan därför mycket väl se priset ta sig över 25 cents nivå om regnet uteblir och om den globala produktionen blir mindre de kommande månaderna.

Socker terminskurva

Apelsinjuice

Apelsinjuice har stigit med hela 30 procent på en månad. Uppgången startade av ett utbrott av ”citrus disease” i Texas. Sedan fortsatte uppgången som följd av spekulationer om att USA eventuellt kommer förbjuda import från Brasilien då brasilianska odlare använt sig av förbjudna bekämpningsmedel – i alla fall förbjudna för amerikanska odlare, dock tillåtet i Brasilien. Hälften av den amerikanska apelsinimporten kommer från Brasilien, världens största producent, så helt klart skulle ett förbud få stora effekter. Sjukdomen ”citrus disease” har även drabbat apelsinerna i Florida, världens näst största producent. Florida har även haft problem med frost vilket påverkat apelsinerna negativt.

Om beslutet blir att ändå tillåta import från Brasilien så lär vi utan tvekan få ett stort prisfall, man ska även tänka på att USA själv tillät detta bekämpningsmedel tillfälligt mellan åren 2002-2008 i Florida för bekämpning av den svårbehandlade mögelsjukdomen ”black spot”.

Handelsbankens Råvaruindex

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.