Följ oss

Nyheter

Råvaror indikerar att högkonjunkturen svalnar

Publicerat

den

SHB Handelsbanken - Tradingcase råvaror - Analys

Kvartalsrapport för råvaror från HandelsbankenÅrskrönika 2018

Breda prisnedgångar

Hur råvarupriser utvecklades 2018Den globala högkonjunkturen ser nu ut att svalna, och med lägre tillväxtförväntningar ser vi breda nedgångar i råvarupriserna efter några starka år. Under 2017 handlades råvaror på de högsta nivåerna på tre år. 2018 års topplista påminner mycket om 2017 års lista men läst upp och ned. Industriråvarorna har flyttat från toppen till bottennoteringarna när investerarna prisat in en svagare tillväxt under 2019. Handelsbankens breda råvaruindex slutade 7,4 procent ner under 2018.

Vete och choklad i topp

Vete blev 2018 års prisvinnare drivet av det som vi alla kommer minnas 2018 för – värmerekorden. Värmen var inte enbart ett svenskt fenomen utan skörden blev sämre även i Ryssland, Australien och Europa. Under två år har kakao tagit bottennoteringen i topplistan. Det har varit två år av prisnedgångar efter den prisuppgång som skapades 2015 under oron för Ebolautbrottet i västra Afrika. Under 2018 har dock priserna börjat stiga igen.

Commodity-sektorers prisutvecklingHållbarhet – årets julklapp och en prisdrivare

Palladium var ohotad etta på 2017 års topplista. Även 2018 kom den ädla metallen för katalysatorer i bensinbilar in på en pallplats. Att skifta ut dieselbilar har blivit en av konsumenters prioritet under året som kännetecknas av just fokus på hållbarhet. Sveriges största råvaruproducent – Vattenfall fick dessutom priset för årets hållbarhetsredovisning.

OPEC blev en zombie och sänkte oljan

OPEC visade 2017 en enhetlighet som få trodde var möjlig när kartellen lyckades ansluta Ryssland till en koordinerad produktionsminskning. 2018 kopplade Ryssland greppet och Putin genomförde en välregisserad maktdemonstration för att visa att OPEC numera inte existerar utan Ryssland. Qatar, som varit medlem i OPEC sedan 1961, lämnade kartellen i december i protest mot att oligopolet blivit ett duopol, bestående av Ryssland och Saudiarabien. Oljepriset föll knappt 20 procent när marknaden betvivlade att OPEC kan hantera USA:s växande oljeproduktion.

Spreaden i sojamarknaden illustrerar tullhotetOresonliga ledare – årets tema

Under 2018 befäste Trump sin ledarstil genom att ta avstånd från demokratiska ledare som Kanadas Trudeau och nonchalera Frankrikes Macron samtidigt som han noggrant undviker att reta upp Putin och vägrar acceptera att Saudiarabiens kronprins, MBS, låg bakom det bestialiska mordet på det saudiska konsulatet i Istanbul. I Kina sitter numera Xi Jinping på livstid och har redan börjat snegla mot kulturrevolutionens repressiva metoder. Tillsammans med Ungerns Orban, Filippinernas Duterte, Nicaraguas Ortega och Brasiliens nyvalde Bolsonaro får dessa starka, despotiska ledare anses vara ett tema för 2018 som präglade finansiella marknader.

OPEC+ försöker parera Trumps politikTre ledare styrde råvarupriserna

Av dessa ledare var det Trump, Xi och MBS som hade störst inflytande på råvarupriserna, mycket större än den underliggande konjunkturens utveckling.

Handelskriget drog mest rubriker och började med tullar på stål och aluminium i USA. Handelskrigets utveckling kunde bäst följas i råvarumarknaden. Spreaden mellan sojabönor i USA och Brasilien blev ett marknadspris på sannolikheten för tullar på sojaimport till Kina från USA. Sojabönor är den enskilt största exportvaran för USA till Kina och en vara som USA har svårt att finna andra köpare för. Soja blev därför första varan för Kina att diskutera tull på, och också den första varan att åter börja köpas från USA efter vapenvilan som slöts på middagen i Buenos Aires under G20-mötet.

Efter tullar på stål och aluminium införde Trump sanktioner mot Oleg Deripaska, majoritetsägare i Ryska aluminiumproducenten Rusall, vilket drev upp aluminiumpriset med nästan 30 procent i april. I maj meddelade Trump att sanktioner mot Irans oljeexport skulle införas i november. Det fick oljepriset att stiga med 20 procent fram till oktober då oron kulminerade med mordet på Khashoggi. Ryssland och Saudiarabien såg en möjlighet att utnyttja sanktionerna mot Iran som en gratis exit från avtalet om att sänka produktionen. De båda jättarna hade precis ökat produktionen när Trump bytte fot igen – det blev inga sanktioner mot Iran och oljan avslutade året med ett fall på 38 procent från toppen i oktober. USA:s utrikespolitik skapade därmed den mest volatila avslutningen på oljeåret sedan finanskrisen.

Guld spurtade

Under fjolårets sista kvartal spurtade guld 8 procent. En volatil aktiemarknad och ökad oro för globala konjunkturen drev upp guld i december till den bästa månaden på två år. Många ser nu guld som den råvara med bäst potential för 2019 när molnen hopar sig på makrohimlen. Våra nio årskrönikor visar dock att man ska leta i botten av topplistan för att hitta nästa års vinnare. Där finner vi kaffe, olja och zink. Kanske något för 2019 års krönika?

[box]Handelsbankens råvarukommentar är producerad av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad ”SHB”), är ansvarig för sammanställningen av analysrapporter. I Sverige står SHB under tillsyn av Finansinspektionen, i Norge av norska Finansinspektionen, i Finland av finska Finansinspektionen och i Danmark av danska Finansinspektionen. Alla analysrapporter bygger på information från handels- och statistiktjänster och annan information som SHB bedömt vara tillförlitlig. SHB har emellertid inte själv verifierat informationen och kan inte garantera att informationen är sann, korrekt eller fullständig. I den mån lagen tillåter tar varken SHB, styrelseledamöter, tjänstemän eller medarbetare, eller någon annan person, ansvar för någon som helst förlust, oavsett om den uppstår till följd av användning av en analysrapport eller dess innehåll eller på annat sätt uppstår i anslutning till något i denna.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära