Följ oss

Nyheter

De fem länder som producerar mest kaffe

Publicerat

den

Kaffebönor angripnaMedan många av de största kaffeproducerande nationerna är välkända kan vissa komma som en överraskning. Kaffeträdet är en tropisk vintergrön buske som växer mellan kräftans och stenbockens vändkretsar. Klimatet och förhållandena måste bara vara rätt för att odla världens mest populära böna. Cirka 70 länder producerar kaffe, men den överväldigande majoriteten av utbudet kommer från Brasilien, Vietnam, Colombia, Indonesien och Honduras.

1. Brasilien

Produktionen av kaffe har spelat en nyckelroll i den pågående utvecklingen i Brasilien och fortsätter att vara en drivkraft för landets ekonomi. Råvaran togs först till Brasilien i början av 1700-talet av franska bosättare. Med den ökande populariteten hos kaffe bland européerna blev Brasilien snabbt världens största producent år 1840 och har varit så sedan dess.

Enligt United States Department of Agriculture’s Foreign Agricultural Service, producerade Brasilien 2017/2018 3,05 miljoner ton kaffe, vilket var över 30 % av världens produktion. Över 300.000 plantager fördelas över mer än 10.000 kvadratkilometer av det brasilianska landskapet.

2. Vietnam

Relativt ny på den internationella kaffemarknaden är Vietnam som snabbt blivit en av de största producenterna. På 1980-talet satsade kommunistpartiet på på kaffe för nationens framtid, och varje år på 1990-talet ökade kaffeproduktionen med 20-30 % och omvandlade helt nationens ekonomi. År 2017/2018 producerade Vietnam 1,76 miljoner ton kaffe.

Vietnam hittade en nisch på den internationella marknaden genom att främst fokusera på den billigare robustabönan. Robusta-bönor kan ha upp till två gånger så mycket koffein som arabica-bönor, vilket ger kaffe en mer bitter smak. Om du gillar att spara pengar på ditt kaffe och letar efter en koffeinkick, finns det en bra chans att ditt kaffe kommer från Vietnam. Landet är världens största producent av robustakaffe och står för mer än 40 % av den globala produktionen i år 2017/2018.

3. Colombia

En populär reklamkampanj från National Federation of Coffee Growers of Colombia med en fiktiv kaffebonde som heter Juan Valdez hjälpte varumärket Colombia att göra nationen till en av de mest kända kaffeproducerande nationerna. Colombia är känt för sitt högkvalitativa kaffe och producerade 864 000 ton i år 2017/2018.

Under 2008 och 2009 resulterade kraftiga regn i att colombianska kaffegrödor drabbades av en bladsjukdom som kallades kafferost. Produktionen sjönk med så mycket som 40 % men har sedan återhämtat sig eftersom landet ersatte plantorna med rostbeständiga sorter. Colombia är den näst största producerande nationen av arabica-bönor, och miljontals konsumenter världen över föredrar dess milda, välbalanserade smak.

4. Indonesien

Trots att landet inte är lika känt som andra kaffeproducerande nationer har Indonesiens läge och klimat hjälpt landet att bli den tredje största producenten av robustabönor i världen.

Totalproduktionen av robusta och arabica var 636 000 ton kaffe under år 2017/2018. Den indonesiska kaffebranschen består av 1,5 miljoner oberoende småbrukare och få storskaliga verksamheter.

Indonesien producerar flera typer av mycket eftertraktade specialkaffesorter, där Kopi Luwak är mest känd. Detta kaffe skördas från avföring från asiatiska palmborger vilket ger bönorna en distinkt och förståeligt unik smak. Processen att samla och skörda bönorna är ganska intensiv, minst sagt, och resultatet är en av de dyraste kaffebönorna i världen.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

5. Honduras

Under 2016/2017 tog Honduras plats nr fem från Etiopien och 2017/2018 behöll landet sin plats och producerade 450 000 ton kaffe. Det är också den tredje största kaffeproducenten i Latinamerika. Även Honduras är en stor producent av specialkaffe, där exporten rusade med 145 % under skördeåret 2016/2017 jämfört med föregående år. Honduras producenter har utmärkt sig i denna nisch delvis tack vare den mängd område i landet som överskrider minimihöjden om 3 000-fot som krävs för specialkaffe.

Landets producenter kan dock få det kämpigt framöver. En rapport från USDA Foreign Agricultural Service från 2018 sade att fyra nya stammar av kaffebladsrost har hittats i nationen. Rapporten varnade också för att de kanske inte kan investera i förebyggande åtgärder på grund av att många Hondurasproducenter är små och saknar tillgång till kreditlinor. Många är fortfarande i skuld från ett tidigare rostutbrott 2012.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära