Nyheter
Kaffebladsrost kostar kaffeodlare en halv miljard dollar
Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.
Redan i januari i år kunde vi ta del av hur International Coffee Organisation uppmärksammade läsarna på att denna svampsjukdom kan få betydligt fler negativa effekter än vad marknaden befarat. Ceylon, i dag känd som en av världens främsta teproducenter, var en gång i tiden en mycket stor kaffeproducent men angrepp av den nämnda svampen fick landets odlare att helt överge odling av kaffe. Nu har svampen kommit till Centralamerika, där den skadar kaffeproduktionen och beräknas kosta mellan 375 000 och 450 000 arbetstillfällen. Att kaffeodlarna anser att denna svamp är ett gissel är därför inte förvånande.
I IOCs rapport från i januari går att läsa
”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40-50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”
En orangefärgad svamp styr kaffepriset
Den orangefärgade svampen har drabbat de kaffeodlande områdena i hela Centralamerika, och fortsatt upp i Mexiko vilket gör att det börjar bli brist på vissa av de mer sällsynta kaffebönorna som odlas i dessa regioner samtidigt som det driver upp priserna. Vissa sorters kaffe från Guatemala betalas nu med ett premium om 70 cent per pound över det kaffepris som sätts på råvarubörsen ICE (Intercontinental Exchange).
Däremot kan vi se hur de stora kafferosterierna Kraft Foods Group, JM Smucker och Gevalia med flera, sänkt sina priser som en effekt av att det arabica-kaffe som föredras i Sverige har fallit med närmare tjugo procent under den senaste tolvmånadersperioden. Prisfallet beror i första hand på betydligt större skördar än tidigare från Brasilien, världens största kaffeproducent
Kaffebladsrosten, eller Roya, trivs på bladen på kaffeplantorna och stryper näringskällan för kaffebönorna vilket gör att kaffeplantorna producerar färre bönor. En annan negativ effekt är att de drabbade plantorna producerar ett underutvecklat kaffe med sämre smak. Det centralamerikanska kaffet är annars känt för sin fruktiga söta smak.
Kaffebladsrosten är att betrakta som mycket aggressiv, och det är inte ovanligt att denna står emot inte bara en utan både två och tre besprutningar av svampmedel.
International Coffee Organisation bedömer att den centralamerikanska kaffeproduktionen, som står för en tiondel av den globala kaffeskörden, kommer att falla med en sjättedel, eller 16 procent, under det kommande året, som en direkt följd av kaffebladsrosten. På vissa håll är det emellertid betydligt värre än i andra områden, i Costa Rica beräknas årets skörd uppgå till hälften av förra årets.
Kaffeföretag i krissamtal
Ett tecken på hur pass allvarligt företag i kaffebranschen ser på detta hot är de samtal som bland annat Starbucks, Green Mountain Coffee Roaster, Folgers med flera hade i april 2013 när representanter för dessa företag besökte Guatemala City för ett krismöte tillsammans med regeringsorgan och agronomer.
Kaffeföretagen kom inte överens om något, men de regionala regeringsorganen har gått i spetsen för kampen mot roya och spenderar miljontals med dollar i syfte att förse kaffeplantagerna med svampmedel.

Kaffebladsrosten är inget nytt, redan 1861 upptäcktes denna svamp på vilda kaffeplantor i närheten av Viktoriasjön i Östafrika och har sedan dess spridit sig över världen. Årtalen på kartan visar när de upptäcktes första gången. 1867 slog kaffebladsrosten ut kaffeodlingarna i Ceylon vilket fick odlarna att övergå till te istället. Kartan ovan har sitt ursprung i Coffee rust in the Western Hemisphere som publicerades 1984 av Schieber och Zentmyer. Som synes drabbades Centralamerika av kaffebladsrost även under slutet av 1970-talet.
Det värsta ligger framför oss
Såväl forskare som kaffeodlare tror att kaffebladspesten kommer att bli ett ännu större problem nästa år eftersom förutsättningarna för de infekterade kaffebuskarna förvärras samtidigt som svampen sprids.
The World Bank’s International Finance Corp överväger åtgärder som billiga lån för att hjälpa kaffeodlarna att betala för nya jordbruksprodukter och för att de skall kunna ersätta sina odlingar med rost-resistenta kaffebuskar. Det sistnämnda kan behöva göras då det är svårt att rädda en skörd när buskarna väl har angripits av kaffebladsrost. Om mer än halva buskens löv angrips av kaffebladsrost så kommer den med största sannolikhet att behöva beskäras nere vid rötterna för att kunna räddas. Nackdelen med detta är att det tar tre år innan kaffebusken åter producerar kaffebönor. I värsta fall betyder detta att kaffe kommer att bli en bristvara under de kommande åren.
Regnet spred kaffebladsrosten i Colombia
Colombia, näst efter Brasilien den största producenten av kaffe i Latinamerika, drabbades under 2008 av ett utbrott av kaffebladsrost som växte till en epidemi till följd av den ovanligt stora nederbörden under detta år. Som ett resultat av detta steg priserna kraftigt vilket ledde till att kaffepriset tre år senare, 2011, nådde den högsta nivån på 14 år. Prisuppgången kan förklaras av att Colombia tillsammans med Brasilien står för så pass mycket som en tredjedel av den globala kaffeproduktionen.
Sedan utbrottet 2008 har de colombianska odlarna ersatt hälften av den kaffeproducerande arealen med rostresistenta plantor. Fyra av landets kaffeodlande regioner, Socorro, Paramo, Palmas and Valle de San Jose i Santander, har av de colombianska myndigheterna förklarats fria från kafferosten.
Dessa fyra regioner är de första och enda i hela Latinamerika som har förklarats fria från kaffebladsrost. I ett nyligen publicerat pressmeddelande meddelande Federación Nacional de Cafeteros de Colombia, de colombianska kaffeodlarnas riksorganisation, att det i Santander nu finns mer 36 000 hektar kaffebuskar som bidragit till att öka landets kaffeskörd med 26 procent jämfört med året innan.
Det är framförallt forskningsorganisationen Cenicafé som finansieras av de colombianska kaffeodlarna som bidrog till att plantagerna i dessa regioner bytte till rostresistenta kaffesorter.
I år förväntas den colombianska kaffeproduktionen att öka med minst 30 procent till minst tio miljoner säckar, något som i viss mån kompenserar för bortfallet av de centralamerikanska skördarna. Innan Colombia drabbades av kaffebladsrosten 2008 producerade landet mer än 11 miljoner säckar kaffe per år. Det ser således ut som Colombia är tillbaka, men andra länder kommer att få det svårare under kommande år. På världsmarknaden har priset på kaffe fallit kraftigt, samtidigt som de odlare som drabbats av kaffebladsrosten får betydligt mindre skördar. Det betyder att de drabbade odlarna dels kan sälja mindre samtidigt som de får allt mindre betalt för sitt kaffe.
Nyheter
Forsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
Under Allhelgonahelgen nådde Forsmarks kärnkraftverk den historiska milstolpen 1000 terawattimmar (TWh) producerad el. Det motsvarar hela Sveriges totala elbehov under drygt sju år.
”Forsmark är Sveriges största elproducent och kommer nu att kvala in bland en utvald skara kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Jag är stolt över att leda en organisation som arbetar hårt för att förse Sverige med fossilfri el – dygnet runt, året runt”, säger Forsmarks vd Jerry Westerstedt.
Effekthöjningar under åren
Det har gjorts ett antal effekthöjningar på Forsmark tre reaktorer genom åren. De senaste gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2, där Forsmark 1 genomförde en effekthöjning med 100 megawatt under 2024 – 2025 och effekten på Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt under 2013, i syfte att möta framtida elbehov. Utöver det har verkningsgraden höjts genom åren i samband med att komponenter i anläggningarna bytts ut.
Historik
Forsmark har tre reaktorer som startade kommersiell drift 1980 (Forsmark 1), 1981 (Forsmark 2) och Forsmark 3 (1985). Forsmark 1 har en elektrisk effekt på 1103 MW, Forsmark 2 på 1121 MW och Forsmark 3 på 1172 MW. Forsmark kvalar nu in bland en utvald skara kärnkraftverk runt om i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Vid en jämförelse med övriga kärnkraftverk i världen hamnar Forsmark på plats 13 med att nå 1000 TWh, enligt tillgänglig statistik från Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Detta trots att Forsmark bara har tre reaktorer och många andra som har hamnar före i listan har fler reaktorer i drift. Tillgängligheten för Forsmarks kärnkraftverks alla tre reaktorer har sammantaget legat på i genomsnitt 87 procent sedan starten på 80-talet, en siffra som är betydligt över de 75% som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normalsiffra i världen då. Tillgängligheten har varierat över åren för anläggningens tre reaktorer, beroende på bland annat längden på de årliga underhållsavställningarna, då man också byter bränsle i härden, samt moderniseringar i anläggningarna.
Ringhals kom före
Ringhals kärnkraftverk nådde milstolpen 1000 TWh i mars 2025. Ringhals producerade tidigare med fyra reaktorer, men sedan 2020 har Ringhals två reaktorer i drift, efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att avveckla kärnkraft.
Nyheter
Vädret kan avgöra vinterns elpriser
Under oktober har skillnaden mellan vad svenska elkunder betalat för sin el varierat kraftigt beroende av var i landet man bor och vilken kraftproduktion som finns i området. Vattenkraftspotentialen i norr ligger på normala nivåer liksom vindkraften. När kärnkraften successivt återgår till full produktion under november stärks elförsörjningen, vilket kan få en dämpande effekt på elpriserna i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för oktober på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 156,67 öre/kWh i södra Sverige och 30,42 öre/kWh i norra Sverige. I och med att spotprisets månadsmedel blev över 150 öre/kWh i elområde 4 aktiverar regeringen elstödet.
Begränsningar i möjligheten att överföra el från norra till södra Sverige bidrar till de stora regionala skillnaderna. I södra Sverige är kopplingen till den europeiska elmarknaden större, vilket gör att europeiska gas- och elpriser får större genomslag.
– Oktober visar tydligt hur väderberoende elmarknaden är. Medan priserna i tre av elområdena, 1, 2 och 3 har sjunkit något så har elpriset i elområde 4 fortsatt att stiga. Delvis beror det på mindre kärn- och vattenkraft i Norden just nu, men närheten till kontinenten, där gaspriset stigit markant, spelar stor roll eftersom elmarknaden är sammankopplad. Även tyska fenomenet Dunkelflaute märks vilket innebär att när det är både mörkt och vindstilla produceras ingen fossilfri el från sol och vind, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den ökade nederbörden under hösten har förbättrat förutsättningarna för vattenkraften och minskat underskottet i den hydrologiska balansen (det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin), även om vattenläget fortsatt är ansträngt, särskilt i södra Norge. Mot slutet av november väntas alla kärnkraftsreaktorer vara igång och kan därmed dämpa elpriserna under uppvärmningssäsongen. Det väntas normalt men varierad vind under månaden.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Oktober 2026 | 30,42 öre/kWh | 36,50 öre/kWh | 82,02 öre/kWh | 156,67 öre/kWh |
| Oktober 2025 | 14,21 öre/kWh | 13,47 öre/kWh | 62,81 öre/kWh | 71,25 öre/kWh |
Nyheter
Tyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
Ksi Lisims LNG, en kommande exportterminal nordvästra Kanada, har slutfört ett avtal om leverans av naturgas till det tyska energibolaget Securing Energy for Europe (SEFE).
Enligt ett bindande köp- och försäljningsavtal ska SEFE köpa en miljon ton flytande naturgas per år under 20 år. Leveranserna är planerade att inledas i början av 2030-talet.
Projektet på British Columbias nordkust nära gränsen till Alaska har nu ingått bindande avtal för 7 av sina 12 miljoner ton per år i kapacitet, och ytterligare två avtal befinner sig i ett inledande skede.
Houston-baserade Western LNG är huvudutvecklare och framtida operatör av Ksi Lisims tillsammans med Rockies LNG, ett konsortium av kanadensiska naturgasproducenter, och Nisga’a-folket, på vars mark projektet ska byggas.
Projektet, som är värt 10 miljarder dollar, har fått myndighetsgodkännande, och partnerna har sagt att de siktar på att fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut i år.
-
Analys4 veckor sedanThe Trump diesel charade
-
Nyheter2 veckor sedanDe extremt stora prisskillnaderna på naturgas – USA badar i billig energi
-
Analys2 veckor sedanOil on edge with fear of new attacks on Iran after US midterm elections
-
Nyheter1 vecka sedanTyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
-
Nyheter6 dagar sedanForsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
-
Analys6 dagar sedanNew attacks on Iran will lead to nowhere and the cost would be high
-
Nyheter6 dagar sedanVädret kan avgöra vinterns elpriser



