Följ oss

Nyheter

Kaffebladsrost kostar kaffeodlare en halv miljard dollar

Publicerat

den

Kaffebönor

Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.

Redan i januari i år kunde vi ta del av hur International Coffee Organisation uppmärksammade läsarna på att denna svampsjukdom kan få betydligt fler negativa effekter än vad marknaden befarat. Ceylon, i dag känd som en av världens främsta teproducenter, var en gång i tiden en mycket stor kaffeproducent men angrepp av den nämnda svampen fick landets odlare att helt överge odling av kaffe. Nu har svampen kommit till Centralamerika, där den skadar kaffeproduktionen och beräknas kosta mellan 375 000 och 450 000 arbetstillfällen. Att kaffeodlarna anser att denna svamp är ett gissel är därför inte förvånande.

I IOCs rapport från i januari går att läsa

”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40-50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”

En orangefärgad svamp styr kaffepriset

Den orangefärgade svampen har drabbat de kaffeodlande områdena i hela Centralamerika, och fortsatt upp i Mexiko vilket gör att det börjar bli brist på vissa av de mer sällsynta kaffebönorna som odlas i dessa regioner samtidigt som det driver upp priserna. Vissa sorters kaffe från Guatemala betalas nu med ett premium om 70 cent per pound över det kaffepris som sätts på råvarubörsen ICE (Intercontinental Exchange).

Karta över kaffe-odling i centralamerika

Däremot kan vi se hur de stora kafferosterierna Kraft Foods Group, JM Smucker och Gevalia med flera, sänkt sina priser som en effekt av att det arabica-kaffe som föredras i Sverige har fallit med närmare tjugo procent under den senaste tolvmånadersperioden. Prisfallet beror i första hand på betydligt större skördar än tidigare från Brasilien, världens största kaffeproducent

Kaffebladsrosten, eller Roya, trivs på bladen på kaffeplantorna och stryper näringskällan för kaffebönorna vilket gör att kaffeplantorna producerar färre bönor. En annan negativ effekt är att de drabbade plantorna producerar ett underutvecklat kaffe med sämre smak. Det centralamerikanska kaffet är annars känt för sin fruktiga söta smak.

Kaffebladsrosten är att betrakta som mycket aggressiv, och det är inte ovanligt att denna står emot inte bara en utan både två och tre besprutningar av svampmedel.

International Coffee Organisation bedömer att den centralamerikanska kaffeproduktionen, som står för en tiondel av den globala kaffeskörden, kommer att falla med en sjättedel, eller 16 procent, under det kommande året, som en direkt följd av kaffebladsrosten. På vissa håll är det emellertid betydligt värre än i andra områden, i Costa Rica beräknas årets skörd uppgå till hälften av förra årets.

Kaffeföretag i krissamtal

Ett tecken på hur pass allvarligt företag i kaffebranschen ser på detta hot är de samtal som bland annat Starbucks, Green Mountain Coffee Roaster, Folgers med flera hade i april 2013 när representanter för dessa företag besökte Guatemala City för ett krismöte tillsammans med regeringsorgan och agronomer.

Kaffeföretagen kom inte överens om något, men de regionala regeringsorganen har gått i spetsen för kampen mot roya och spenderar miljontals med dollar i syfte att förse kaffeplantagerna med svampmedel.

Karta över utbrott av kaffebladrost. sk Roya

Kaffebladsrosten är inget nytt, redan 1861 upptäcktes denna svamp på vilda kaffeplantor i närheten av Viktoriasjön i Östafrika och har sedan dess spridit sig över världen. Årtalen på kartan visar när de upptäcktes första gången. 1867 slog kaffebladsrosten ut kaffeodlingarna i Ceylon vilket fick odlarna att övergå till te istället. Kartan ovan har sitt ursprung i Coffee rust in the Western Hemisphere som publicerades 1984 av Schieber och Zentmyer. Som synes drabbades Centralamerika av kaffebladsrost även under slutet av 1970-talet.

Det värsta ligger framför oss

Såväl forskare som kaffeodlare tror att kaffebladspesten kommer att bli ett ännu större problem nästa år eftersom förutsättningarna för de infekterade kaffebuskarna förvärras samtidigt som svampen sprids.

Kaffeproduktion i centralamerika påverkas av roya

The World Bank’s International Finance Corp överväger åtgärder som billiga lån för att hjälpa kaffeodlarna att betala för nya jordbruksprodukter och för att de skall kunna ersätta sina odlingar med rost-resistenta kaffebuskar. Det sistnämnda kan behöva göras då det är svårt att rädda en skörd när buskarna väl har angripits av kaffebladsrost. Om mer än halva buskens löv angrips av kaffebladsrost så kommer den med största sannolikhet att behöva beskäras nere vid rötterna för att kunna räddas. Nackdelen med detta är att det tar tre år innan kaffebusken åter producerar kaffebönor. I värsta fall betyder detta att kaffe kommer att bli en bristvara under de kommande åren.

Regnet spred kaffebladsrosten i Colombia

Colombia, näst efter Brasilien den största producenten av kaffe i Latinamerika, drabbades under 2008 av ett utbrott av kaffebladsrost som växte till en epidemi till följd av den ovanligt stora nederbörden under detta år. Som ett resultat av detta steg priserna kraftigt vilket ledde till att kaffepriset tre år senare, 2011, nådde den högsta nivån på 14 år. Prisuppgången kan förklaras av att Colombia tillsammans med Brasilien står för så pass mycket som en tredjedel av den globala kaffeproduktionen.

Sedan utbrottet 2008 har de colombianska odlarna ersatt hälften av den kaffeproducerande arealen med rostresistenta plantor. Fyra av landets kaffeodlande regioner, Socorro, Paramo, Palmas and Valle de San Jose i Santander, har av de colombianska myndigheterna förklarats fria från kafferosten.

Dessa fyra regioner är de första och enda i hela Latinamerika som har förklarats fria från kaffebladsrost. I ett nyligen publicerat pressmeddelande meddelande Federación Nacional de Cafeteros de Colombia, de colombianska kaffeodlarnas riksorganisation, att det i Santander nu finns mer 36 000 hektar kaffebuskar som bidragit till att öka landets kaffeskörd med 26 procent jämfört med året innan.

Det är framförallt forskningsorganisationen Cenicafé som finansieras av de colombianska kaffeodlarna som bidrog till att plantagerna i dessa regioner bytte till rostresistenta kaffesorter.

I år förväntas den colombianska kaffeproduktionen att öka med minst 30 procent till minst tio miljoner säckar, något som i viss mån kompenserar för bortfallet av de centralamerikanska skördarna. Innan Colombia drabbades av kaffebladsrosten 2008 producerade landet mer än 11 miljoner säckar kaffe per år. Det ser således ut som Colombia är tillbaka, men andra länder kommer att få det svårare under kommande år. På världsmarknaden har priset på kaffe fallit kraftigt, samtidigt som de odlare som drabbats av kaffebladsrosten får betydligt mindre skördar. Det betyder att de drabbade odlarna dels kan sälja mindre samtidigt som de får allt mindre betalt för sitt kaffe.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära