Följ oss

Nyheter

Råvarupriserna steg under maj

Publicerat

den

Vete mot blå himmel

Råvaror såg ytterligare en månatlig prisökning i maj 2022, delvis driven av rekordinflation, exportembargon och importförbud. Enligt Fiona Boal, chef för råvaror och realtillgångar på S&P Dow Jones Index, stängde S&P GSCI maj månad upp med 5,1 procent, vilket förde indexets resultat hittills till 47 procent.

Ett vete-strå

Kriget i Ukraina har stört den globala livsmedelsförsörjningen i en aldrig tidigare skådad grad, vilket driver upp rädslan om livsmedelssäkerhet. Ett bra exempel är den stramare globala vetetillgångsbilden. Ukraina anses vara Europas brödkorg och ungefär en tredjedel av den globala exporten av vete kommer från Ukraina och Ryssland.

Svåra restriktioner för veteexport från denna region i kombination med försämrade skördeutsikter i Kina, delar av Europa och USA, samt ett exportförbud från den stora producenten Indien, har stramat åt lagren och förvärrat den globala matförsörjningen.

Dessa fortsatta störningar i flödet av jordbruksråvaror från Ukraina och Ryssland drev spannmålsmarknaderna högre. Faktum är att de globala vetepriserna har skjutit i höjden: S&P GSCI Wheat steg 3,1 procent i maj och 39,2 procent YTD.

Råvaru-ETFerna stiger

Råvaru-ETFer som Invesco DB Agriculture Fund (DBA), Invesco Optimum Yield Diversified Commodity Strategy No K-1 ETF (PDBC) och Invesco DB Commodity Index Tracking Fund (DBC) har rapporterat starka uppgångar hittills i år.

DBA är en kombination av terminer inom flera områden inom jordbruket, inklusive vete, sojabönor, kaffe, majs, boskap, kakao, socker, svin och bomull. Den investerar i en diversifierad korg av olika jordbruksnaturresurser och försöker spåra förändringar i nivån på DBIQ Diversified Agriculture Index Excess Return plus ränteintäkterna från dess innehav av främst amerikanska statspapper och penningmarknadsinkomster.

Indexet är ett regelbaserat index som består av terminskontrakt på några av de mest likvida och mest omsatta jordbruksråvarorna. Fonden och indexet balanseras om årligen i november. 

Samtidigt strävar PDBC efter långsiktig kapitaltillväxt och försöker uppnå sitt investeringsmål genom att investera i en kombination av finansiella instrument som är ekonomiskt kopplade till världens mest omsatta råvaror. Det erbjuder exponering mot råvaruterminer utan skattekrånglet med en K-1.

Fonden försöker också undvika ”negativ rullavkastning”, vilket kan urholka avkastningen med tiden. PDBC har ökat med mer än 42 procent hittills.

DBC strävar efter att spåra förändringar i nivån på DBIQ Diversified Agriculture Index Excess Return, plus ränteintäkter från fondens innehav av främst amerikanska statspapper och penningmarknadsintäkter minus fondens kostnader.

DBC är idealiskt placerat i en miljö av stagflation, eftersom ETF allokerar cirka 24 procent av sin vikt till Brent- och West Texas Intermediate-råoljekontrakt. Fonden ägnar också cirka 21 procent av sin vikt till råvaror som vete och majs. Liksom PDBC har DBC också haft en vinst hittills under året på mer än 42 procent.

Fortsätt läsa

Nyheter

Neil Atkinson spår att priset på olja kommer att stiga till 70 USD

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Olja handlas kring 65 USD, lite högre eller lägre beroende på vilken sort vi tittar på. EIA tror att priset faller till 50 USD under början av 2026. Energianalytikern Neil Atkinson spår dock en mindre ökning till 70 USD. Han tror på en starkare efterfrågan, stabil skifferproduktion och ett OPEC som kan justera sin produktionen.

EFN Råvaror med Anna Stjernquist och Peter Hedlund, analytiker på Finansmagasinet, går igenom situationen på oljemarknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uppgång i oljepriset väntas under hösten enligt den tekniska analysen

Publicerat

den

Teknisk analys på olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson på Tendens har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt brent, och den visar att en uppgång är att vänta under hösten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära