Analys

Råvaruplanket: Med stöd från Kina och OPEC

Publicerat

9 år sedan

den

5 oktober, 2016

Redaktionen

Handelsbanken - Råvarubrevet - Nyhetsbrev om råvaror

OPEC byter strategi

Inte sedan brinnande finanskris 2008 har OPEC enats om att sänka produktionen av råolja. Överraskningen efter beslutet att byta två års medvetet låga priser till ett försöka att minska produktionen vid det extra mötet i Alger i slutet av september var total.

Något höll på att hända givet Saudiarabiens förändrade retorik inför mötet. Landet har hamnat allt mer i kläm efter två års budgetunderskott. Maktkampen med Iran har spelat ut i Irans favör och Saudiarabien valde till slut att göra en kovändning. Nu ska mycket bevisas, historiskt har alltid implementering varit svårare än beslut för OPEC, men vi tror diskussionerna räcker för att ge oljan stöd med omkring USD 10 och höjer vår tro från USD 40 till USD 50 vid slutet av året.

Kinas ”minicykel” börjar bli en ”mediumcykel”

Basmetallerna som grupp har nu stigit tre kvartal på raken. Det har inte hänt sedan återhämtningen efter finanskrisen i slutet av 2010 till början av 2011. Kinas återhämtning det här året kommer från riktade stimulanser mot fastighetsmarknaden och infrastruktur under 2015. En gammal väl beprövad metod som konsumerar mycket industriella metaller. Vi trodde tidigare att cykeln skulle börja mattas i slutet av året men data fortsätter komma in på bra nivåer och vi tror därför på fortsatt stigande priser för basmetaller.

Slår Fed till i december?

Senaste vågen av bankrelaterad finansiell tumult i Europa med Deutsche Bank i centrum har inte väckt investerares behov av säker hamn i guld på samma sätt som tidigare. Sedan ett kraftigt kliv upp efter Brexit-valet har guld hamnat under svag press. Vi tror att marknadens förväntningar om en höjning från Fed i december skapar en tillfällig ovilja till guld. Efter en höjning ser vi nya möjligheter för guld och silver men utgångsläget är sämre i år då endast en räntehöjning är annonserad för 2017.

Vår syn för Q4 16 och Q1 2017:

Basmetaller

Efterfrågan ger stöd

För första gången på två år har tunga industriråvaror som basmetaller, järnmalm och stål fått draghjälp från efterfrågesidan i prisekvationen. Kinas investeringsvåg i infrastruktur och fastigheter har triggat efterfrågan som får marknaden att minnas ”supercykeln”. I längden är den dock inte hållbar då den underliggande tillväxten trendar nedåt och det är staten som står bakom investeringarna. Frågan är hur länge vågen varar?

Räntor var första indikatorn på att politiken höll på att svänga till ultrastimulativ. Tillsammans med lägre krav på bostadsköpare fick det fart på försäljningen av fastigheter och så småning om också byggandet. Därefter kom statliga investeringar i infrastruktur. Dessa efterfrågar industriråvaror på bred front.

Vissa indikatorer tyder på att stimulanserna är på väg att rulla ut. Fastighetsdata är bästa exemplet på det. Politikerna vill inte ha för stora prisuppgångar och har därför åter börjat kyla ner den delen av ekonomin. Infrastruktur och inte minst senaste inköpschefsindex tyder på att aktiviteten kommer att bestå ytterligare en tid. Vi förlänger därför vår tro på positiva stimulanseffekter även under Q1.

Zink och nickel står starkt

Vår tro på högre zink och nickelpriser har besannats, och av rätt skäl. Brist i marknadsbalansen efter stängda gruvor för zink, då flera stora är utbrutna och för nickel, efter miljöutvärderingen på Filippinerna. Störst effekt i marknaden räknar vi med först under 2017 när höga lagernivåer betats av. Vi fortsätter därför att tro på stigande priser trots uppgångar på knappa 50% för zink och 20% för nickel det här året.

Stigande kopparproduktion hämmar

De divergerande förutsättningarna för basmetaller på utbudssidan spelar fortfarande in, trots Kinas starkare efterfrågan under året. Koppar handlas i princip oförändrad i år, trots Kinaeffekterna. Högre produktion från nya gruvor är förklaringen. Vi sätter därför en speciell varningsflagga för koppar på nedsidan när Kinas stimulanser rullar ut ur systemet.

Annons

Aluminium har stigit i bakvattnet av högre produktionskostnad när kol- och oljepriserna gått upp. Marknadsbalansen är dock välförsörjd.

Energi

Saudiarabien blev desperat

OPEC:s informella möte i Alger slutade med en skräll när man meddelade att man var överrens om att skära ner på produktionen. Saudiarabien har varit prisnedgångens största påivrare av en fri marknaden som ska rebalansera sig själv när högkostnadsproducenter tvingas lägga ner produktionen. Strategin har visat sig fungera dåligt, högkostnadsproducenterna sänker sina produktionskostnader i takt med att priset faller och marknaden står idag, två år senare, kvar med ett stort överskott långt in i 2017.

Press från alla håll

Saudiarabien är det land som har svårast att skära ner på utgifterna. Rädslan för Arabiska vårens uppror är påtaglig och att finansiera budgetunderskottet med högre skuldsättning kommer att bli allt svårare när utsikterna för oljepriset att återhämta sig falnar. Landet sitter fast i ett högt oljeberoende och prins Mohammed Bin Salmans ambitiösa planer på att diversifiera ekonomin, bland annat genom att sälja delar av det statliga oljebolaget, Aramco har kommit i skymundan av prinsens problem med kriget mot Iran i Jemen. Det finns ingen strategi för Saudi att komma ur Jemen. Prinsen är även försvarsminister och hans stjärna har därför dalat.

Det bästa beviset på Saudiernas desperation är att de låter Iran undantas från avtalet. Iran kan fortsätta att öka sin produktion och samtidigt åtnjuta ett högre pris från övrigas neddragningar. Även Nigeria och Libyen ska exkluderas efter rådande utbudsstörningar enligt avsiktsförklaringen.

Mycket kvar till nytt jämviktspris

Nu ska OPEC först komma överrens om landskvoter. Därefter ska Ryssland förhandla om att delta. Vi tror att dessa diskussioner fram till nästa möte 30/11 i Wien kommer att ge stöd till oljepriset.

För 2017 är det mycket som ska bevisas. Historiskt har OPEC haft mycket svårt att solidariskt dela på minskad produktion. Den här gången lär dessutom Saudi vara extremt krävande. Samtidigt hotar ökad aktivitet i skifferindustrin. Därifrån ser vi ny press på oljan under kommande sex månader.

Ädelmetaller

Feds huvudvärk är guldets gnista

Efter en initial press på guld, sedan Fed startat sin räntehöjningscykel i december 2015, så fick guldet massor av drivkraft från att Fed och marknaden reviderade ner antalet räntehöjningar. Nu återstår bara en chans, vid decembermötet, om man antar att de vill ha en presskonferens i anslutning till mötet för att prata om sin höjning.

Vi tror att det blir en höjning i december. Det gör marknaden också som just nu prissätter omkring 60% sannolikhet för en höjning. Det gör sannolikt guld och silver något mindre attraktiva inför decembermötet, och förklarar guldets svaga utveckling de senaste veckorna, trots drivkraft från ökat tumult i Europa.

Ingen repris nästa år

För 2017 ser vi inte en enkel repris av 2016. För ett år sedan trodde marknaden på fler höjningar under 2016 och det signalerade även Fed. Det kom ju sedan på skam och guldet glänste. Den här gången har Fed bara en höjning under 2017 och marknaden har bara 80% sannolikhet för en höjning fram till slutet av 2017. Det betyder att det inte finns mycket utrymme för att revidera ner förväntansbilden på antalet höjningar från Fed.

Brexit bakom oss och framför oss

Annons

Storbritanniens önskan om att lämna EU blev en gnista för guld som säker hamn. Riskerna för spridning till andra länder, med kommande val i flera EU-länder, är den största risken i dag som skulle kunna trigga ett ökat intresse för guld. Storbritanniens del av Brexit ligger sannolikt bakom oss för guldets del. Nu väntar segdragna förhandlingar och guldet brukar snarare reagera på oväntade chocker än eventuellt försämrade utsikter för BNP tillväxt.

Jordbruk

Sedvanlig skördeeffekt för vetepriserna

Vete i Paris har fallit tillbaka ned mot årets lägsta nivåer efter en uppgång i början av juli. Regn och översvämningar med efterföljande kvalitetsproblem i Europa och Ryssland låg bakom mycket av den tidigare uppgången.

När skörden runt om i världen nu i det närmaste är klar har den sedvanliga riskpremien fallit ur priserna. Veteskörden globalt blev volymmässigt bra och lokalt sämre skörd i Europa kompenseras av större skördar runt Svarta havet, USA och Australien. Globala vetelager går mot fjärde året i rad med stigande nivåer vilket pressat priserna, samt delvis skapat en buffert för eventuella problem framöver. Bland de stora exportörerna, med stor påverkan på världsmarknadspriset, är det främst USA vars lager nått väldigt höga nivåer – detta som följd av inte minst en stärkt dollar med försvårade exportmöjligheter. Lager hos flera övriga stora exportörer, däribland EU och Kanada har dock minskat och globala lager exklusive Kina (vilka för vete ej är så aktiva på export/ import) är faktiskt ned något från föregående säsong.

Om nästa års skörd ökar på nuvarande lager finns det fortfarande viss nedsida i vetepriser, låga priser är alltså ingen garanti för att undvika ännu lägre priser. Vi är dock i tron om att vetepriser nått eller åtminstone är väldigt nära en botten nu. Det är alltså främst i USA som lagernivån är riktigt hög och med rådande låga priser väntas de amerikanska lantbrukarna även i år minska vetearealen till förmån för andra grödor. Det begränsar möjligheten för fortsatt lageruppbyggnad i USA vilket i kombination med mer måttliga lager för flera övriga exportländer och kvalitetsproblem bör ge ett stöd åt vetepriser framgent.

Soja och majs

Majs- och sojaskörden i USA pågår för fullt, i söndags var majsskörden till 24 procent klar och sojaskörden till 26 procent klar – marginellt efter det normala. Avkastningsnivån är hög, förväntningar finns dock att USDA kommer få justera ned prognosen för majsen något, vilket ger visst stöd åt majspriset som handlas kring historiskt sett låga nivåer. Det råder ingen brist i världen på vare sig majs eller soja.

[box]SHB Råvarukommentar är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Relaterade ämnen:handelsbanken analys

Nästa

SEB Råvarubrev 11 oktober 2016

Missa inte

SEB Råvarubrev 4 oktober 2016

Fortsätt läsa

Annons

Analys

Whipping quota cheaters into line is still the most likely explanation

Publicerat

2 dagar sedan

den

7 maj, 2025

Redaktionen

Strong rebound yesterday with further gains today. Brent crude rallied 3.2% with a close of USD 62.15/b yesterday and a high of the day of USD 62.8/b. This morning it is gaining another 0.9% to USD 62.7/b with signs that US and China may move towards trade talks.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Brent went lower on 9 April than on Monday. Looking back at the latest trough on Monday it traded to an intraday low of USD 58.5/b. In comparison it traded to an intraday low of USD 58.4/b on 9 April. While markets were in shock following 2 April (’Liberation Day’) one should think that the announcement from OPEC+ this weekend of a production increase of some 400 kb/d also in June would have chilled the oil market even more. But no.

’ Technically overbought’ may be the explanation. ’Technically overbought’ has been the main explanation for the rebound since Monday. Maybe so. But the fact that it went lower on 9 April than on Monday this week must imply that markets aren’t totally clear over what OPEC+ is currently doing and is planning to do. Is it the start of a flood or a brief period where disorderly members need to be whipped into line?

The official message is that this is punishment versus quota cheaters Iraq, UAE and Kazakhstan. Makes a lot of sense since it is hard to play as a team if the team strategy is not followed by all players. If the May and June hikes is punishment to force the cheaters into line, then there is very real possibility that they actually will fall in line. And voila. The May and June 4x jumps is what we got and then we are back to increases of 137 kb/d per month. Or we could even see a period with no increase at all or even reversals and cuts.

OPEC+ has after all not officially abandoned cooperation. It has not abandoned quotas. It is still an overall orderly agenda and message to the market. This isn’t like 2014/15 with ’no quotas’. Or like full throttle in spring 2020. The latter was resolved very quickly along with producer pain from very low prices. It is quite clear that Saudi Arabia was very angry with the quota cheaters when the production for May was discussed at the end of March. And that led to the 4x hike in May. And the same again this weekend as quota offenders couldn’t prove good behavior in April. But if the offenders now prove good behavior in May, then the message for July production could prove a very different message than the 4x for May and June.

Trade talk hopes, declining US crude stocks, backwardated Brent curve and shale oil pain lifts price. If so, then we are left with the risk for a US tariff war induced global recession. And with some glimmers of hope now that US and China will start to talk trade, we see Brent crude lifting higher today. Add in that US crude stocks indicatively fell 4.5 mb last week (actual data later today), that the Brent crude forward curve is still in front-end backwardation (no surplus quite yet) and that US shale oil production is starting to show signs of pain with cuts to capex spending and lowering of production estimates.

Fortsätt läsa

Analys

June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?

Publicerat

1 vecka sedan

den

2 maj, 2025

Redaktionen

Rebounding from the sub-60-line for a second time. Following a low of USD 59.3/b, the Brent July contract rebounded and closed up 1.8% at USD 62.13/b. This was the second test of the 60-line with the previous on 9 April when it traded to a low of USD 58.4/b. But yet again it defied a close below the 60-line. US ISM Manufacturing fell to 48.7 in April from 49 in March. It was still better than the feared 47.9 consensus. Other oil supportive elements for oil yesterday were signs that there are movements towards tariff negotiations between the US and China, US crude oil production in February was down 279 kb/d versus December and that production by OPEC+ was down 200 kb/d in April rather than up as expected by the market and planned by the group.

All eyes on OPEC+ when they meet on Monday 5 May. What will they decide to do in June? Production declined by 200 kb/d in April (to 27.24 mb/d) rather than rising as the group had signaled and the market had expected. Half of it was Venezuela where Chevron reduced activity due to US sanctions. Report by Bloomberg here. Saudi Arabia added only 20 kb/d in April. The plan is for the group to lift production by 411 kb/d in May which is close to 3 times the monthly planned increases. But the actual increase will be much smaller if the previous quota offenders, Kazakhstan, Iraq and UAE restrain their production to compensate for previous offences.

The limited production increase from Saudi Arabia is confusing as it gives a flavor that the country deliberately aimed to support the price rather than to revive the planned supply. Recent statements from Saudi officials that the country is ready and able to sustain lower prices for an extended period instead is a message that reviving supply has priority versus the price.

OPEC+ will meet on Monday 5 May to decide what to do with production in June. The general expectation is that the group will lift quotas according to plans with 137 kb/d. But recent developments add a lot of uncertainty to what they will decide. Another triple quota increase as in May or none at all. Most likely they will stick to the original plan and decide lift by 137 kb/d in June.

US production surprised on the downside in February. Are prices starting to bite? US crude oil production fell sharply in January, but that is often quite normal due to winter hampering production. What was more surprising was that production only revived by 29 kb/d from January to February. Weekly data which are much more unreliable and approximate have indicated that production rebounded to 13.44 mb/d after the dip in January. The official February production of 13.159 mb/d is only 165 kb/d higher than the previous peak from November/December 2019. The US oil drilling rig count has however not change much since July last year and has been steady around 480 rigs in operation. Our bet is that the weaker than expected US production in February is mostly linked to weather and that it will converge to the weekly data in March and April.

Where is the new US shale oil price pain point? At USD 50/b or USD 65/b? The WTI price is now at USD 59.2/b and the average 13 to 24 mth forward WTI price has averaged USD 61.1/b over the past 30 days. The US oil industry has said that the average cost break even in US shale oil has increased from previous USD 50/b to now USD 65/b with that there is no free cashflow today for reinvestments if the WTI oil price is USD 50/b. Estimates from BNEF are however that the cost-break-even for US shale oil is from USD 40/b to US 60/b with a volume weighted average of around USD 50/b. The proof will be in the pudding. I.e. we will just have to wait and see where the new US shale oil ”price pain point” really is. At what price will we start to see US shale oil rig count starting to decline. We have not seen any decline yet. But if the WTI price stays sub-60, we should start to see a decline in the US rig count.

US crude oil production. Monthly and weekly production in kb/d.

Fortsätt läsa

Analys

Unusual strong bearish market conviction but OPEC+ market strategy is always a wildcard

Publicerat

1 vecka sedan

den

30 april, 2025

Redaktionen

Brent crude falls with strong conviction that trade war will hurt demand for oil. Brent crude sold off 2.4% yesterday to USD 64.25/b along with rising concerns that the US trade war with China will soon start to visibly hurt oil demand or that it has already started to happen. Tariffs between the two are currently at 145% and 125% in the US and China respectively which implies a sharp decline in trade between the two if at all. This morning Brent crude (June contract) is trading down another 1.2% to USD 63.3/b. The June contract is rolling off today and a big question is how that will leave the shape of the Brent crude forward curve. Will the front-end backwardation in the curve evaporate further or will the July contract, now at USD 62.35/b, move up to where the June contract is today?

The unusual ”weird smile” of Brent forward curve implies unusual strong bearish conviction amid current prompt tightness. the The Brent crude oil forward curve has displayed a very unusual shape lately with front-end backwardation combined with deferred contango. Market pricing tightness today but weakness tomorrow. We have commented on this several times lately and Morgan Stanly highlighted how unusual historically this shape is. The reason why it is unusual is probably because markets in general have a hard time pricing a future which is very different from the present. Bearishness in the oil market when it is shifting from tight to soft balance usually comes creeping in at the front-end of the curve. A slight contango at the front-end in combination with an overall backwardated curve. Then this slight contango widens and in the end the whole curve flips to full contango. The current shape of the forward curve implies a very, very strong conviction by the market that softness and surplus is coming. A conviction so strong that it overrules the present tightness. This conviction flows from the fundamental understanding that ongoing trade war is bad for the global economy, for oil demand and for the oil price.

Will OPEC+ switch to cuts or will it leave balancing to a lower price driving US production lower? Add of course also in that OPEC+ has signaled that it will lift production more rapidly and is currently no longer in the mode of holding back to keep Brent at USD 75/b due to an internal quarrel over quotas. That stand can of course change from one day to the next. That is a very clear risk to the upside and oil consumers around should keep that in the back of their minds that this could happen. Though we are not utterly convinced of the imminent risk of this. Before such a pivot happens, Iraq and Kazakhstan probably have to prove that they can live up to their promised cuts. And that will take a few months. Also, OPEC+ might also like to see where the pain-point for US shale oil producers’ price-vise really is today. So far, we have seen no decline in the number of US oil drilling rigs in operation which have steadily been running at around 480 rigs.

With a surplus oil market on the horizon, OPEC+ will have to make a choice. How shale this coming surplus be resolved? Shall OPEC+ cut in order to balance the market or shall lower oil prices drive pain and lower production in the US which then will result in a balanced market? Maybe it is the first or maybe the latter. The group currently has a bloated surplus balance which it needs to slim down at some point. And maybe now is the time. Allowing the oil price to slide. Economic pain for US shale oil producers to rise and US oil production to fall in order to balance the market and make room OPEC+ to redeploy its previous cuts back into the market.

Surplus is not yet here. US oil inventories likely fell close to 2 mb last week. US API yesterday released indications that US crude and product inventories fell 1.8 mb last week with crude up 3.8 mb, gasoline down 3.1 mb and distillates down 2.5 mb. So, in terms of a crude oil contango market (= surplus and rising inventories) we have not yet moved to the point where US inventories are showing that the global oil market now indeed is in surplus. Though Chinese purchases to build stocks may have helped to keep the market tight. Indications that Saudi Arabia may lift June Official Selling Prices is a signal that the oil market may not be all that close to unraveling in surplus.

The low point of the Brent crude oil curve is shifting closer to present. A sign that the current front-end backwardation of the Brent crude oil curve is about to evaporate.