Analys
Råvaruplanket: Med stöd från Kina och OPEC

Inte sedan brinnande finanskris 2008 har OPEC enats om att sänka produktionen av råolja. Överraskningen efter beslutet att byta två års medvetet låga priser till ett försöka att minska produktionen vid det extra mötet i Alger i slutet av september var total.
Något höll på att hända givet Saudiarabiens förändrade retorik inför mötet. Landet har hamnat allt mer i kläm efter två års budgetunderskott. Maktkampen med Iran har spelat ut i Irans favör och Saudiarabien valde till slut att göra en kovändning. Nu ska mycket bevisas, historiskt har alltid implementering varit svårare än beslut för OPEC, men vi tror diskussionerna räcker för att ge oljan stöd med omkring USD 10 och höjer vår tro från USD 40 till USD 50 vid slutet av året.
Kinas ”minicykel” börjar bli en ”mediumcykel”
Basmetallerna som grupp har nu stigit tre kvartal på raken. Det har inte hänt sedan återhämtningen efter finanskrisen i slutet av 2010 till början av 2011. Kinas återhämtning det här året kommer från riktade stimulanser mot fastighetsmarknaden och infrastruktur under 2015. En gammal väl beprövad metod som konsumerar mycket industriella metaller. Vi trodde tidigare att cykeln skulle börja mattas i slutet av året men data fortsätter komma in på bra nivåer och vi tror därför på fortsatt stigande priser för basmetaller.
Slår Fed till i december?
Senaste vågen av bankrelaterad finansiell tumult i Europa med Deutsche Bank i centrum har inte väckt investerares behov av säker hamn i guld på samma sätt som tidigare. Sedan ett kraftigt kliv upp efter Brexit-valet har guld hamnat under svag press. Vi tror att marknadens förväntningar om en höjning från Fed i december skapar en tillfällig ovilja till guld. Efter en höjning ser vi nya möjligheter för guld och silver men utgångsläget är sämre i år då endast en räntehöjning är annonserad för 2017.
Vår syn för Q4 16 och Q1 2017:
Basmetaller
För första gången på två år har tunga industriråvaror som basmetaller, järnmalm och stål fått draghjälp från efterfrågesidan i prisekvationen. Kinas investeringsvåg i infrastruktur och fastigheter har triggat efterfrågan som får marknaden att minnas ”supercykeln”. I längden är den dock inte hållbar då den underliggande tillväxten trendar nedåt och det är staten som står bakom investeringarna. Frågan är hur länge vågen varar?
Räntor var första indikatorn på att politiken höll på att svänga till ultrastimulativ. Tillsammans med lägre krav på bostadsköpare fick det fart på försäljningen av fastigheter och så småning om också byggandet. Därefter kom statliga investeringar i infrastruktur. Dessa efterfrågar industriråvaror på bred front.
Vissa indikatorer tyder på att stimulanserna är på väg att rulla ut. Fastighetsdata är bästa exemplet på det. Politikerna vill inte ha för stora prisuppgångar och har därför åter börjat kyla ner den delen av ekonomin. Infrastruktur och inte minst senaste inköpschefsindex tyder på att aktiviteten kommer att bestå ytterligare en tid. Vi förlänger därför vår tro på positiva stimulanseffekter även under Q1.
Zink och nickel står starkt
Vår tro på högre zink och nickelpriser har besannats, och av rätt skäl. Brist i marknadsbalansen efter stängda gruvor för zink, då flera stora är utbrutna och för nickel, efter miljöutvärderingen på Filippinerna. Störst effekt i marknaden räknar vi med först under 2017 när höga lagernivåer betats av. Vi fortsätter därför att tro på stigande priser trots uppgångar på knappa 50% för zink och 20% för nickel det här året.
Stigande kopparproduktion hämmar
De divergerande förutsättningarna för basmetaller på utbudssidan spelar fortfarande in, trots Kinas starkare efterfrågan under året. Koppar handlas i princip oförändrad i år, trots Kinaeffekterna. Högre produktion från nya gruvor är förklaringen. Vi sätter därför en speciell varningsflagga för koppar på nedsidan när Kinas stimulanser rullar ut ur systemet.
Aluminium har stigit i bakvattnet av högre produktionskostnad när kol- och oljepriserna gått upp. Marknadsbalansen är dock välförsörjd.
Energi
OPEC:s informella möte i Alger slutade med en skräll när man meddelade att man var överrens om att skära ner på produktionen. Saudiarabien har varit prisnedgångens största påivrare av en fri marknaden som ska rebalansera sig själv när högkostnadsproducenter tvingas lägga ner produktionen. Strategin har visat sig fungera dåligt, högkostnadsproducenterna sänker sina produktionskostnader i takt med att priset faller och marknaden står idag, två år senare, kvar med ett stort överskott långt in i 2017.
Press från alla håll
Saudiarabien är det land som har svårast att skära ner på utgifterna. Rädslan för Arabiska vårens uppror är påtaglig och att finansiera budgetunderskottet med högre skuldsättning kommer att bli allt svårare när utsikterna för oljepriset att återhämta sig falnar. Landet sitter fast i ett högt oljeberoende och prins Mohammed Bin Salmans ambitiösa planer på att diversifiera ekonomin, bland annat genom att sälja delar av det statliga oljebolaget, Aramco har kommit i skymundan av prinsens problem med kriget mot Iran i Jemen. Det finns ingen strategi för Saudi att komma ur Jemen. Prinsen är även försvarsminister och hans stjärna har därför dalat.
Det bästa beviset på Saudiernas desperation är att de låter Iran undantas från avtalet. Iran kan fortsätta att öka sin produktion och samtidigt åtnjuta ett högre pris från övrigas neddragningar. Även Nigeria och Libyen ska exkluderas efter rådande utbudsstörningar enligt avsiktsförklaringen.
Mycket kvar till nytt jämviktspris
Nu ska OPEC först komma överrens om landskvoter. Därefter ska Ryssland förhandla om att delta. Vi tror att dessa diskussioner fram till nästa möte 30/11 i Wien kommer att ge stöd till oljepriset.
För 2017 är det mycket som ska bevisas. Historiskt har OPEC haft mycket svårt att solidariskt dela på minskad produktion. Den här gången lär dessutom Saudi vara extremt krävande. Samtidigt hotar ökad aktivitet i skifferindustrin. Därifrån ser vi ny press på oljan under kommande sex månader.
Ädelmetaller
Feds huvudvärk är guldets gnista
Efter en initial press på guld, sedan Fed startat sin räntehöjningscykel i december 2015, så fick guldet massor av drivkraft från att Fed och marknaden reviderade ner antalet räntehöjningar. Nu återstår bara en chans, vid decembermötet, om man antar att de vill ha en presskonferens i anslutning till mötet för att prata om sin höjning.
Vi tror att det blir en höjning i december. Det gör marknaden också som just nu prissätter omkring 60% sannolikhet för en höjning. Det gör sannolikt guld och silver något mindre attraktiva inför decembermötet, och förklarar guldets svaga utveckling de senaste veckorna, trots drivkraft från ökat tumult i Europa.
Ingen repris nästa år
För 2017 ser vi inte en enkel repris av 2016. För ett år sedan trodde marknaden på fler höjningar under 2016 och det signalerade även Fed. Det kom ju sedan på skam och guldet glänste. Den här gången har Fed bara en höjning under 2017 och marknaden har bara 80% sannolikhet för en höjning fram till slutet av 2017. Det betyder att det inte finns mycket utrymme för att revidera ner förväntansbilden på antalet höjningar från Fed.
Brexit bakom oss och framför oss
Storbritanniens önskan om att lämna EU blev en gnista för guld som säker hamn. Riskerna för spridning till andra länder, med kommande val i flera EU-länder, är den största risken i dag som skulle kunna trigga ett ökat intresse för guld. Storbritanniens del av Brexit ligger sannolikt bakom oss för guldets del. Nu väntar segdragna förhandlingar och guldet brukar snarare reagera på oväntade chocker än eventuellt försämrade utsikter för BNP tillväxt.
Jordbruk
Sedvanlig skördeeffekt för vetepriserna
Vete i Paris har fallit tillbaka ned mot årets lägsta nivåer efter en uppgång i början av juli. Regn och översvämningar med efterföljande kvalitetsproblem i Europa och Ryssland låg bakom mycket av den tidigare uppgången.
När skörden runt om i världen nu i det närmaste är klar har den sedvanliga riskpremien fallit ur priserna. Veteskörden globalt blev volymmässigt bra och lokalt sämre skörd i Europa kompenseras av större skördar runt Svarta havet, USA och Australien. Globala vetelager går mot fjärde året i rad med stigande nivåer vilket pressat priserna, samt delvis skapat en buffert för eventuella problem framöver. Bland de stora exportörerna, med stor påverkan på världsmarknadspriset, är det främst USA vars lager nått väldigt höga nivåer – detta som följd av inte minst en stärkt dollar med försvårade exportmöjligheter. Lager hos flera övriga stora exportörer, däribland EU och Kanada har dock minskat och globala lager exklusive Kina (vilka för vete ej är så aktiva på export/ import) är faktiskt ned något från föregående säsong.
Om nästa års skörd ökar på nuvarande lager finns det fortfarande viss nedsida i vetepriser, låga priser är alltså ingen garanti för att undvika ännu lägre priser. Vi är dock i tron om att vetepriser nått eller åtminstone är väldigt nära en botten nu. Det är alltså främst i USA som lagernivån är riktigt hög och med rådande låga priser väntas de amerikanska lantbrukarna även i år minska vetearealen till förmån för andra grödor. Det begränsar möjligheten för fortsatt lageruppbyggnad i USA vilket i kombination med mer måttliga lager för flera övriga exportländer och kvalitetsproblem bör ge ett stöd åt vetepriser framgent.
Soja och majs
Majs- och sojaskörden i USA pågår för fullt, i söndags var majsskörden till 24 procent klar och sojaskörden till 26 procent klar – marginellt efter det normala. Avkastningsnivån är hög, förväntningar finns dock att USDA kommer få justera ned prognosen för majsen något, vilket ger visst stöd åt majspriset som handlas kring historiskt sett låga nivåer. Det råder ingen brist i världen på vare sig majs eller soja.
[box]SHB Råvarukommentar är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
More weakness and lower price levels ahead, but the world won’t drown in oil in 2026

Some rebound but not much. Brent crude rebounded 1.5% yesterday to $65.47/b. This morning it is inching 0.2% up to $65.6/b. The lowest close last week was on Thursday at $64.11/b.

The curve structure is almost as week as it was before the weekend. The rebound we now have gotten post the message from OPEC+ over the weekend is to a large degree a rebound along the curve rather than much strengthening at the front-end of the curve. That part of the curve structure is almost as weak as it was last Thursday.
We are still on a weakening path. The message from OPEC+ over the weekend was we are still on a weakening path with rising supply from the group. It is just not as rapidly weakening as was feared ahead of the weekend when a quota hike of 500 kb/d/mth for November was discussed.
The Brent curve is on its way to full contango with Brent dipping into the $50ies/b. Thus the ongoing weakening we have had in the crude curve since the start of the year, and especially since early June, will continue until the Brent crude oil forward curve is in full contango along with visibly rising US and OECD oil inventories. The front-month Brent contract will then flip down towards the $60/b-line and below into the $50ies/b.
At what point will OPEC+ turn to cuts? The big question then becomes: When will OPEC+ turn around to make some cuts? At what (price) point will they choose to stabilize the market? Because for sure they will. Higher oil inventories, some more shedding of drilling rigs in US shale and Brent into the 50ies somewhere is probably where the group will step in.
There is nothing we have seen from the group so far which indicates that they will close their eyes, let the world drown in oil and the oil price crash to $40/b or below.
The message from OPEC+ is also about balance and stability. The world won’t drown in oil in 2026. The message from the group as far as we manage to interpret it is twofold: 1) Taking back market share which requires a lower price for non-OPEC+ to back off a bit, and 2) Oil market stability and balance. It is not just about 1. Thus fretting about how we are all going to drown in oil in 2026 is totally off the mark by just focusing on point 1.
When to buy cal 2026? Before Christmas when Brent hits $55/b and before OPEC+ holds its last meeting of the year which is likely to be in early December.
Brent crude oil prices have rebounded a bit along the forward curve. Not much strengthening in the structure of the curve. The front-end backwardation is not much stronger today than on its weakest level so far this year which was on Thursday last week.

The front-end backwardation fell to its weakest level so far this year on Thursday last week. A slight pickup yesterday and today, but still very close to the weakest year to date. More oil from OPEC+ in the coming months and softer demand and rising inventories. We are heading for yet softer levels.

Analys
A sharp weakening at the core of the oil market: The Dubai curve

Down to the lowest since early May. Brent crude has fallen sharply the latest four days. It closed at USD 64.11/b yesterday which is the lowest since early May. It is staging a 1.3% rebound this morning along with gains in both equities and industrial metals with an added touch of support from a softer USD on top.

What stands out the most to us this week is the collapse in the Dubai one to three months time-spread.
Dubai is medium sour crude. OPEC+ is in general medium sour crude production. Asian refineries are predominantly designed to process medium sour crude. So Dubai is the real measure of the balance between OPEC+ holding back or not versus Asian oil demand for consumption and stock building.
A sharp weakening of the front-end of the Dubai curve. The front-end of the Dubai crude curve has been holding out very solidly throughout this summer while the front-end of the Brent and WTI curves have been steadily softening. But the strength in the Dubai curve in our view was carrying the crude oil market in general. A source of strength in the crude oil market. The core of the strength.
The now finally sharp decline of the front-end of the Dubai crude curve is thus a strong shift. Weakness in the Dubai crude marker is weakness in the core of the oil market. The core which has helped to hold the oil market elevated.
Facts supports the weakening. Add in facts of Iraq lifting production from Kurdistan through Turkey. Saudi Arabia lifting production to 10 mb/d in September (normal production level) and lifting exports as well as domestic demand for oil for power for air con is fading along with summer heat. Add also in counter seasonal rise in US crude and product stocks last week. US oil stocks usually decline by 1.3 mb/week this time of year. Last week they instead rose 6.4 mb/week (+7.2 mb if including SPR). Total US commercial oil stocks are now only 2.1 mb below the 2015-19 seasonal average. US oil stocks normally decline from now to Christmas. If they instead continue to rise, then it will be strongly counter seasonal rise and will create a very strong bearish pressure on oil prices.
Will OPEC+ lift its voluntary quotas by zero, 137 kb/d, 500 kb/d or 1.5 mb/d? On Sunday of course OPEC+ will decide on how much to unwind of the remaining 1.5 mb/d of voluntary quotas for November. Will it be 137 kb/d yet again as for October? Will it be 500 kb/d as was talked about earlier this week? Or will it be a full unwind in one go of 1.5 mb/d? We think most likely now it will be at least 500 kb/d and possibly a full unwind. We discussed this in a not earlier this week: ”500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d”
The strength in the front-end of the Dubai curve held out through summer while Brent and WTI curve structures weakened steadily. That core strength helped to keep flat crude oil prices elevated close to the 70-line. Now also the Dubai curve has given in.

Brent crude oil forward curves

Total US commercial stocks now close to normal. Counter seasonal rise last week. Rest of year?

Total US crude and product stocks on a steady trend higher.

Analys
OPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards

Down to mid-60ies as Iraq lifts production while Saudi may be tired of voluntary cut frugality. The Brent December contract dropped 1.6% yesterday to USD 66.03/b. This morning it is down another 0.3% to USD 65.8/b. The drop in the price came on the back of the combined news that Iraq has resumed 190 kb/d of production in Kurdistan with exports through Turkey while OPEC+ delegates send signals that the group will unwind the remaining 1.65 mb/d (less the 137 kb/d in October) of voluntary cuts at a pace of 500 kb/d per month pace.

Signals of accelerated unwind and Iraqi increase may be connected. Russia, Kazakhstan and Iraq were main offenders versus the voluntary quotas they had agreed to follow. Russia had a production ’debt’ (cumulative overproduction versus quota) of close to 90 mb in March this year while Kazakhstan had a ’debt’ of about 60 mb and the same for Iraq. This apparently made Saudi Arabia angry this spring. Why should Saudi Arabia hold back if the other voluntary cutters were just freeriding? Thus the sudden rapid unwinding of voluntary cuts. That is at least one angle of explanations for the accelerated unwinding.
If the offenders with production debts then refrained from lifting production as the voluntary cuts were rapidly unwinded, then they could ’pay back’ their ’debts’ as they would under-produce versus the new and steadily higher quotas.
Forget about Kazakhstan. Its production was just too far above the quotas with no hope that the country would hold back production due to cross-ownership of oil assets by international oil companies. But Russia and Iraq should be able to do it.
Iraqi cumulative overproduction versus quotas could reach 85-90 mb in October. Iraq has however steadily continued to overproduce by 3-5 mb per month. In July its new and gradually higher quota came close to equal with a cumulative overproduction of only 0.6 mb that month. In August again however its production had an overshoot of 100 kb/d or 3.1 mb for the month. Its cumulative production debt had then risen to close to 80 mb. We don’t know for September yet. But looking at October we now know that its production will likely average close to 4.5 mb/d due to the revival of 190 kb/d of production in Kurdistan. Its quota however will only be 4.24 mb/d. Its overproduction in October will thus likely be around 250 kb/d above its quota with its production debt rising another 7-8 mb to a total of close to 90 mb.
Again, why should Saudi Arabia be frugal while Iraq is freeriding. Better to get rid of the voluntary quotas as quickly as possible and then start all over with clean sheets.
Unwinding the remaining 1.513 mb/d in one go in October? If OPEC+ unwinds the remaining 1.513 mb/d of voluntary cuts in one big go in October, then Iraq’s quota will be around 4.4 mb/d for October versus its likely production of close to 4.5 mb/d for the coming month..
OPEC+ should thus unwind the remaining 1.513 mb/d (1.65 – 0.137 mb/d) in one go for October in order for the quota of Iraq to be able to keep track with Iraq’s actual production increase.
October 5 will show how it plays out. But a quota unwind of at least 500 kb/d for Oct seems likely. An overall increase of at least 500 kb/d in the voluntary quota for October looks likely. But it could be the whole 1.513 mb/d in one go. If the increase in the quota is ’only’ 500 kb/d then Iraqi cumulative production will still rise by 5.7 mb to a total of 85 mb in October.
Iraqi production debt versus quotas will likely rise by 5.7 mb in October if OPEC+ only lifts the overall quota by 500 kb/d in October. Here assuming historical production debt did not rise in September. That Iraq lifts its production by 190 kb/d in October to 4.47 mb/d (August level + 190 kb/d) and that OPEC+ unwinds 500 kb/d of the remining quotas in October when they decide on this on 5 October.

-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset uppe på nya höjder, nu 3750 USD