Följ oss

Analys

Råvaruplanket: Kvartalsrapport för råvaror

Publicerat

den

Handelsbanken - Råvarubrevet - Nyhetsbrev om råvaror

Kvartalsrapport för råvaror från HandelsbankenBottenkänning för råvaror

Lägre oljepris i nästa rörelse

Metallpriser och KinaEfter mars månads oljeprisuppgång ser vi nu flera tecken på att resan närmar sig vägens slut och att nästa rörelse blir nedåt. Skifferoljan flödar inte längre, Nigeria och Irak har haft produktionsstörningar och inte minst spekulerar marknaden i en minskad produktion från OPEC och Ryssland. Vi går på tvären mot konsensus och tror att alla dessa drivkrafter ligger bakom oss och att priset når 30 snarare än USD 50.

Gruvbolagen stärker basmetallerna

Om oljeprisbotten fortfarande ligger framför oss tror vi att basmetallerna träffat den cykliska botten efter fyra års nedgång, i alla falla som grupp. Kopparproduktionen ser fortfarande något för hög ut men för zink, nickel och aluminium har det skett en massiv rebalansering av marknaden på producentsidan. Vi håller zink som den basmetall med bäst fundamenta och höjer prognosen till USD 2100.

Fed fångad i fällan

Fed:s magra räntehöjning har gett den största gulduppgången över tre månader sedan eurokrisen härjade. Förnimmelsen av att Fed hamnat i en situation där man inte kan styra ekonomin med räntevapnet skapar ett starkt behov hos investerare att parkera en del av pengarna i en säker hamn. Vi tror inte Fed:s situation kommer förbättras de kommande sex månaderna och trots att guld redan passerat vår starka tro på 12% högre pris i år så höjer vi prognosen till USD 1300.

Vårrally i kaffe men svaga vetepriser

Efter övervintringen har vetepriset kommit under press, med höga säkerhetslager världen över och goda förutsättningar för en ny bra skörd. Kaffepriserna har rusat med 18% under mars, inte helt ovanligt med stigande kaffepriser på våren och enligt säsongsmönstret brukar priset vara starkt fram till maj.

Vår syn för Q2 och Q3 2016:

Prognos på råvaror för Q2-Q3 2016

Basmetaller

BasmetallerEfterfrågan är inte förklaring till vändning

Trots stark fastighetsmarknad i Kina syns ännu inga tecken på att byggandet ska öka efter att ha minskat med omkring 15 % per år de senaste två åren. Vi tror fortfarande att stålkonsumtionen är en ledande indikator för basmetallkonsumtionen i Kina och den fortsätter att falla. Det enda ljuset i mörkret är bilproduktionen, som efter statliga subventioner sedan oktober går urstarkt. Globalt står nu bilmarknaden för 7-8% av efterfrågan på koppar.

Produktionen rebalanseras

Om inte efterfrågan stärks så måste utsikterna för produktionen förändrats för att motivera den senaste uppgången i basmetaller. Efter fyra år av nedgångar i metallpriserna har gruvbolagen slutligen tvingats skära ner på olönsam produktion för att säkra sin egen överlevnad. Det bästa beviset på att de har gjort allt de kan är att årets utdelningar till aktieägarna kapades. Något oljeindustrin fortfarande har framför sig.

Skillnaderna framträder

När marknaden balanseras via utbudssidan kommer varje metalls egen fundamenta fram i rampljuset. Zink är den metall som har störst brist i marknadsbalansen, därefter nickel, aluminium och sist koppar. Zinkbalansen har först förbättrats av de annonserade stängningarna av utbrutna gruvor och sedan i ett andra steg av stängningar av mindre högkostnadsproducenter. Vi höjer därför prognosen till USD 2100

BilförsäljningAluminium är tveklöst den metall där eventuella prisuppgångar snabbats kommer brytas när avställd kapacitet åter blir lönsam och startas upp. Vi har redan sett hur årets uppgång på 10% medförde att kinesiska verk annonserade ökad produktion för året, vilket åter fick priset på fall. USD 1500 tycker vi därför är en nivå som vi känner oss komfortabla med kommande sex månader.

Vårt aggressiva mål för koppar på USD 4000 ser nu inte av att infalla i närtid. Kopparpriset har visserligen inte fallit till nivåer där större produktionssänkningar tvingas fram men kopparproduktionen sker huvudsakligen i diversifierade gruvbolag som tvingas sänka produktionen över hela linjen för att överleva. Vi höjer till spot, USD 5000.

Nickelpriset behåller vi på USD 9800, 13% uppsida från spot speglar redan nedtryckta nivåer.

Energi

USA och IranOljan studsade

Efter att spenderat det mesta av januari och februari omkring 30-strecket studsade oljan plötsligt upp i mitten av mars. Utbudsstörningar i Irak och Nigeria tillsammans med diskussionerna mellan OPEC och Ryssland om att frysa produktionen gav priset stöd samtidigt som USA:s skifferolja minskade produktionen i sviterna av de låga priserna. Upptakten till OPEC:s sänkning av produktionen på 90-talet var väldigt lik den nuvarande när oljeministrarna reser mellan oljestäderna påhejade av spekulation i media och marknaden.

Ingen sänkning vid junimötet

Vi har argumenterat hårt för att det ännu är för tidigt för OPEC att genomföra en sänkning av produktionen. Högre priser nu skulle omedelbart föra tillbaka USA:s skifferoljeindustri till lånefinansierad tillväxt, det sista OPEC vill. Dessutom har OPEC problemet med Iran som håller på att ta tillbaka sin exportmarknad sedan sanktionerna. Om övriga OPEC sänker produktionen samtidigt som Iran ökar kommer länderna enbart växla marknadsandelar, det sista Saudiarabien vill. En sänkning kan först ske när skifferoljan blivit iskall och Iran återtagit sin export, vilket betyder tidigast 2017 i våra ögon.

 

Fågel Fenix

Perioder när USA:s skifferproducenter prissäkratUSA:s skifferindustri har visat sig priskänslig, men på allt lägre nivåer. Förra året var skifferindustrin framgångsrik i att refinansiera bolagen och sälja olja på termin under prisstudsen till USD 68 i maj. Den strategin förlängde produktionen när priserna sedan föll efter Iranavtalet i juli. I år ser vi att producenterna åter säljer olja på termin för 2017 som inklusive contango ger USD 45 efter senaste studsen till USD 40 för närmsta terminen. Historien ser alltså ut att upprepa sig och utan OPEC-sänkning tror vi att oljestudsen har gått för långt.

Kan elpriset stiga?

Kolpriserna ser slutligen ut att ha nått någon form av bottenkänning. Statistiskt närmar vi oss också timing förr ett torrare/kallare år. Vi tycker riskbilden i el talar för att börja tror på högre priser efter flera år av evig utförslöpa.

Ädelmetaller

FED och guldprisetFeds huvudvärk är guldets gnista

Vi har tidigare argumenterat för att Feds supermjuka penningpolitik var den främsta drivkraften till guldprisuppgången efter finanskrisen. Guld föll också kraftigt när Fed började med ”tapering”. Efter att Fed startat höjningscykeln i december har mycket utvecklats på ett ogynnsamt vis för Amerikanska centralbanken. Makrodata har visserligen förbättrats och finasiella marknader har i stort återhämtat sig sedan decemberhöjningen. Osäkerheten i marknaden består dock och det är långt kvar till räntemarknaden åter prisar höjningar från Fed likt vid decembermötet. Nu finns endast en höjning kvar i år enligt räntemarknadens prissättning.

Fed börjar för sent

I efter hand framstår det allt mer som att 2015 var året då den Amerikanska och globala ekonomin var ”stark” och hade klarat ett antal räntehöjningar. Då avstod Fed av flera skäl. När Fed nu känner sig redo har ekonomin redan börjat tippa över och är på väg in i en cyklisk avmattning. Om Fed väljer att fortsätta med höjningscykeln nu risker man att höja räntorna rakt in i en Amerikansk recession.

För guld har situationen utvecklats till en perfekt storm. Även om vi inte är beredda att dra slutsatserna att Fed har misslyckats så här långt konstaterar vi krasst att Feds bekymmer är utmärkt grogrund för guldpriset framgent.

Jordbruk

Jordbrukspriser och lagerLägre vetepriser

Vete i Paris har fallit omkring 13% procent i år och lagernivåerna är höga. Det går väldigt trögt att få ut vete på exportmarknaden. USA:s export ligger 18% under förra årets nivå och EU ligger 15% under. Ryssland tar marknadsandelar med hjälp av svag rubel. Tiden tickar snabbt för att exportera gammal skörd, främst de största importörerna i Nordafrika har bara några veckor till årets skörd.

Prisfallet är redan större än vi förväntade oss för tre månader sedan. Trots det ser vi inget, förutom väderproblem i något av de större odlingsområdena som kan vända pristrenden. Terminer med längre löptid handlas till en stor premie, främst en riskpremie för eventuellt sämre skörd. Normalt faller denna riskpremie ur successivt fram till skörd. Vi tror på ett liknande scenario i år och illustrerar med grafen till höger där spreaden mellan gammal (maj 2016) och kommande (maj 2017) skörd syns. Vi trodde tidigare på priser kring 160 EUR/ton vid årets skörd men sänker nu denna till 140, lägsta på många år och rimligen en prövning som kan komma att balansera produktionen för nästa år och därmed dämpa lageruppbyggnaden.

Majspriserna på botten?

Majs har varit extra hårt ansatt då grödan är tätare kopplad till energimarknaden genom användningen i etanolindustrin och därmed det fallande oljepriset. Majspriserna har parkerat på låga nivåer, ett typsikt tecken för en råvara som ligger i överskott och handlas kring produktionskostanden. Även majsexporten från USA går trögt, 18 % under fjolårets nivå. Något stöd har dock majs fått från senaste tidens svagare USD samt något långsammare start på skörden i Argentina. Det finns inget större skäl till tro på en snar vändning upp, men vi bedömer nedsidan som begränsad.

Nästa års skörd handlas till stor premieKaffepriset stiger på våren

Mars månads kafferally summerar nu 19% efter El-Nino orsakade torka i Colombia. Ett vårrally i kaffe är inte ovanligt och enligt säsongsmönstret sedan 1975 brukar priserna vara starka fram till maj. Oro finns dock för att skörden kan bli lidande i två år i Colombia.

[box]SHB Råvarukommentar är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Fear that retaliations will escalate but hopes that they are fading in magnitude

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Brent crude spikes to USD 90.75/b before falling back as Iran plays it down. Brent crude fell sharply on Wednesday following fairly bearish US oil inventory data and yesterday it fell all the way to USD 86.09/b before a close of USD 87.11/b. Quite close to where Brent traded before the 1 April attack. This morning Brent spiked back up to USD 90.75/b (+4%) on news of Israeli retaliatory attack on Iran. Since then it has quickly fallen back to USD 88.2/b, up only 1.3% vs. ydy close.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

The fear is that we are on an escalating tit-for-tat retaliatory path. Following explosions in Iran this morning the immediate fear was that we now are on a tit-for-tat escalating retaliatory path which in the could end up in an uncontrollable war where the US unwillingly is pulled into an armed conflict with Iran. Iran has however largely diffused this fear as it has played down the whole thing thus signalling that the risk for yet another leg higher in retaliatory strikes from Iran towards Israel appears low.

The hope is that the retaliatory strikes will be fading in magnitude and then fizzle out. What we can hope for is that the current tit-for-tat retaliatory strikes are fading in magnitude rather than rising in magnitude. Yes, Iran may retaliate to what Israel did this morning, but the hope if it does is that it is of fading magnitude rather than escalating magnitude.

Israel is playing with ”US house money”. What is very clear is that neither the US nor Iran want to end up in an armed conflict with each other. The US concern is that it involuntary is dragged backwards into such a conflict if Israel cannot control itself. As one US official put it: ”Israel is playing with (US) house money”. One can only imagine how US diplomatic phone lines currently are running red-hot with frenetic diplomatic efforts to try to defuse the situation.

It will likely go well as neither the US nor Iran wants to end up in a military conflict with each other. The underlying position is that both the US and Iran seems to detest the though of getting involved in a direct military conflict with each other and that the US is doing its utmost to hold back Israel. This is probably going a long way to convince the market that this situation is not going to fully blow up.

The oil market is nonetheless concerned as there is too much oil supply at stake. The oil market is however still naturally concerned and uncomfortable about the whole situation as there is so much oil supply at stake if the situation actually did blow up. Reports of traders buying far out of the money call options is a witness of that.

Fortsätt läsa

Analys

Fundamentals trump geopolitical tensions

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Throughout this week, the Brent Crude price has experienced a decline of USD 3 per barrel, despite ongoing turmoil in the Middle East. Price fluctuations have ranged from highs of USD 91 per barrel at the beginning of the week to lows of USD 87 per barrel as of yesterday evening.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Following the release of yesterday’s US inventory report, Brent Crude once again demonstrated resilience against broader macroeconomic concerns, instead focusing on underlying market fundamentals.

Nevertheless, the recent drop in prices may come as somewhat surprising given the array of conflicting signals observed. Despite an increase in US inventories—a typically bearish indicator—we’ve also witnessed escalating tensions in the Middle East, coupled with the reinstatement of US sanctions on Venezuela. Furthermore, there are indications of impending sanctions on Iran in response to the recent attack on Israel.

Treasury Secretary Janet Yellen has indicated that new sanctions targeting Iran, particularly aimed at restricting its oil exports, could be announced as early as this week. As previously highlighted, we maintain the view that Iran’s oil exports remain vulnerable even without further escalation of the conflict. It appears that Israel is exerting pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran, an action that is unfolding before our eyes.

Iran’s current oil production stands at close to 3.2 million barrels per day. Considering additional condensate production of about 0.8 million barrels per day and subtracting domestic demand of roughly 1.8 million barrels per day, the net export of Iranian crude and condensate is approximately 2.2 million barrels per day.

However, the uncertainty surrounding the enforcement of such sanctions casts doubt on the likelihood of a complete ending of Iranian exports. Approximately 80% of Iran’s exports are directed to independent refineries in China, suggesting that US sanctions may have limited efficacy unless China complies. The prospect of China resisting US pressure on its oil imports from Iran poses a significant challenge to US sanctions enforcement efforts.

Furthermore, any shortfall resulting from sanctions could potentially be offset by other OPEC nations with spare capacity. Saudi Arabia and the UAE, for instance, can collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day, although this remains a contingency measure.

In addition to developments related to Iran, the Biden administration has re-imposed restrictions on Venezuelan oil, marking the end of a six-month reprieve. This move is expected to impact flows from the South American nation.

Meanwhile, US crude inventories (excluding SPR holdings) surged by 2.7 million barrels last week (page 11 attached), reaching their highest level since June of last year. This increase coincided with a decline in measures of fuel demand (page 14 attached), underscoring a slightly weaker US market.

In summary, while geopolitical tensions persist and new rounds of sanctions are imposed, our market outlook remains intact. We maintain our forecast of an average Brent Crude price of USD 85 per barrel for the year 2024. In the short term, however, prices are expected to hover around the USD 90 per barrel mark as they navigate through geopolitical uncertainties and fundamental factors.

Fortsätt läsa

Analys

Brace for Covert Conflict

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

In the past two trading days, Brent Crude prices have fluctuated between highs of USD 92.2 per barrel and lows of USD 88.7 per barrel. Despite escalation tensions in the Middle East, oil prices have remained relatively stable over the past 24 hours. The recent barrage of rockets and drones in the region hasn’t significantly affected market sentiment regarding potential disruptions to oil supply. The key concern now is how Israel will respond: will it choose a strong retaliation to assert deterrence, risking wider regional instability, or will it revert to targeted strikes on Iran’s proxies in Lebanon, Syria, Yemen, and Iraq? While it’s too early to predict, one thing is clear: brace for increased volatility, uncertainty, and speculation.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Amidst these developments, the market continues to focus on current fundamentals rather than unfolding geopolitical risks. Despite Iran’s recent attack on Israel, oil prices have slid, reflecting a sideways or slightly bearish sentiment. This morning, oil prices stand at USD 90 per barrel, down 2.5% from Friday’s highs.

The attack

Iran’s launch of over 300 rockets and drones toward Israel marks the first direct assault from Iranian territory since 1991. However, the attack, announced well in advance, resulted in minimal damage as Israeli and allied forces intercepted nearly all projectiles. Hence, the damage inflicted was limited. The incident has prompted US President Joe Biden to urge Israel to exercise restraint, as part of broader efforts to de-escalate tensions in the Middle East.

Israel’s response remains uncertain as its war cabinet deliberates on potential courses of action. While the necessity of a response is acknowledged, the timing and magnitude remain undecided.

The attack was allegedly in retaliation for an Israeli airstrike on Iran’s consulate in Damascus, resulting in significant casualties, including a senior leader in the Islamic Revolutionary Guard Corps’ elite Quds Force. It’s notable that this marks the first direct targeting of Israel from Iranian territory, setting the stage for heightened tensions between the two nations.

Despite the scale of the attack, the vast majority of Iranian projectiles were intercepted before reaching Israeli territory. However, a small number did land, causing minor damage to a military base in the southern region.

President Biden swiftly condemned Iran’s actions and pledged to coordinate a diplomatic response with leaders from the G7 nations. The US military’s rapid repositioning of assets in the region underscores the seriousness of the situation.

Iran’s willingness to escalate tensions further depends on Israel’s response, as indicated by General Mohammad Bagheri, chief of staff of the Iranian armed forces. Meanwhile, speculation about a retaliatory attack from Israel persists.

Looking ahead, key questions remain unanswered. Will Iran launch additional attacks? How will Israel respond, and what implications will it have for the region? Moreover, how will Iran’s allies react to the escalating tensions?

Given the potential for a full-scale war between Iran and Israel, concerns about its impact on global energy markets are growing. Both the United States and China have strong incentives to reduce tensions in the region, given the destabilizing effects of a regional conflict.

Our view in conclusion

The recent escalation between Iran and Israel underscores the delicate balance of power in the volatile Middle East. With tensions reaching unprecedented levels and the specter of further escalation looming, the potential for a full-blown conflict cannot be understated. The ramifications of such a scenario would be far-reaching and could have significant implications for regional stability and global security.

Turning to the oil market, there has been much speculation about the possibility of a full-scale blockade of the Strait of Hormuz in the event of further escalation. However, at present, such a scenario remains highly speculative. Nonetheless, it is crucial to note that Iran’s oil production and exports remain at risk even without further escalation. Currently producing close to 3.2 million barrels per day, Iran has significantly increased its production from mid-2020 levels of 1.9 million barrels per day.

In response to the recent attack, Israel may exert pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran. The enforcement of such sanctions, particularly on Iranian oil exports, could result in a loss of anywhere between 0.5 million to 1 million barrels per day of oil supply. This would likely keep the oil market in deficit for the remainder of the year, contradicting the Biden administration’s wish to maintain oil and gasoline prices at sustainable levels ahead of the election. While other OPEC nations have spare capacity, utilizing it would tighten the global oil market even further. Saudi Arabia and the UAE, for example, could collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day if necessary.

Furthermore, both Iran and the US have expressed a desire to prevent further escalation. However, much depends on Israel’s response to the recent barrage of rockets. While Israel has historically refrained from responding violently to attacks (1991), the situation remains fluid. If Israel chooses not to respond forcefully, the US may be compelled to promise stronger enforcement of sanctions on Iranian oil exports. Consequently, Iranian oil exports are at risk, regardless of whether a wider confrontation ensues in the Middle East.

Analyzing the potential impact, approximately 2.2 million barrels per day of net Iranian crude and condensate exports could be at risk, factoring in Iranian domestic demand and condensate production. The effectiveness of US sanctions enforcement, however, remains uncertain, especially considering China’s stance on Iranian oil imports.

Despite these uncertainties, the market outlook remains cautiously optimistic for now, with Brent Crude expected to hover around the USD 90 per barrel mark in the near term. Navigating through geopolitical tensions and fundamental factors, the oil market continues to adapt to evolving conflicts in the Middle East and beyond.

Fortsätt läsa

Populära