Nyheter
Prissäkring som funkar
Följande artikel är ett sammandrag av den andra av de två presentationer som Torbjörn Iwarsson, chef för SEBs råvaruhandel, höll på Borgeby Fältdagar. I denna presentation beskriver Torbjörn olika prissäkringsstrategier för jordbruksrelaterade produkter. Läs även den första Nya terminer för lantbruk.
Mycket av det som SEB skriver om jordbruksprodukter och råvaror finns att läsa på Råvarumarknaden.se. Vi rekommenderar även Torbjörns bok, Bättre betalt för skörden.
Vad du kommer att lära dig:
- 1. Hur du tjänar mer pengar på din skörd
- 2. Minskar osäkerheten om försäljningspriset
- 3. Minskar upp- och nedgångar i intäkt mellan år
OBS: Fokus på spannmål och oljeväxter
Om det är vete, ska man sälja Matif eller Chicago?
- Matif
- Chicago
Rullande korrelationer mellan månatlig Harnesk-notering och Matif / Chicago
Contango
Max contango
Om contangot blir för högt är det lönsamt att göra ett så kallat ”cash-and-carry” arbitrage:
- 1. köp råvaran
- 2. hyr lagerutrymme
- 3. betala finansieringsräntor
- 4. sälja på termin
- 5. leverera råvaran när terminen förfaller och betala tillbaka lånet och behåll det som blir kvar.
Backwardation
Varför uppstår backwardation
En viktig orsak till att priset på en vara på termin kan bli lägre än spotpriset är att producenter säljer på termin för att prissäkra intäkten, kombinerat med ett mindre intresse hos konsumenter att köpa dessa terminskontrakt.
Den inflytelserike ekonomen Johan Maynard Keynes beskrev detta i sin bok ”A Treatise on Money” från 1930[i]. Han kallade detta för ”the theory of normal backwardation”.
[i] John Maynard Keynes, ”A Treatise on Money: The Pure Theory of Money and The Applied Theory of Money. Complete Set”, Martino Fine Books, 2 juni 2011.
Exempel från 2010/11
Backwardation säger ”sälj nu om du har, köp billigare på termin”. Så om man gjorde detta i november 2010, fick man över 230 euro per ton betalt (lite lägre i den svenska spotmarknaden) för fysiskt vete.
Man kunde man köpa tillbaka samma mängd vete i novemberkontraktet 2011 för 190 euro per ton. Man hade fortfarande kvar samma position, fast man bytt från fysisk spotposition till terminsposition.
Dels hade man alltså fått över 230 euro per ton. Efter ett år har dessutom terminen november 2011 stigit i pris från 190 euro per ton till nästan 210 euro per ton, dvs ytterligare nästan 20 euro i vinst att lägga till 230 euro per ton.
Inte nog med detta. Eftersom man fick betalt i pengar redan i november 2010, har man dessutom fått en ränteintäkt på dessa pengar när man sätter in dem på banken, eller spar ränta om man betalar av ett lån.
Matif – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år
Chicago – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år
Hur ofta är marknaderna i Contango / Backwardation?
Chicagovete
Medelvärde: 1.0132
Median: 1.0229
Högsta. 1.0861 (den 14 juli 2006)
Lägsta: 0.7935 (den 16 maj 1986)
Matifvete
Medelvärde: 1.0024
Median: 1.0092
Högsta. 1.0739 (den 18 juli 2010)
Lägsta: 0.7939 (den 30 april 2004)
Sojabönor
Medelvärde: 1.0045
Median: 1.0086
Högsta. 1.1901 (den 6 juli 1973)
Lägsta: 0.8067 (den 12 september 2008)
Matif raps
Medelvärde: 1.0022
Median: 1.014
Högsta. 1.0955 (den 30 juli 1999)
Lägsta: 0.8432 (den 4 april 2003)
Lean Hogs
Medelvärde: 1.032
Median: 1.027
Högsta. 1.2976 (den 9 april 1999)
Lägsta: 0.7835 (den 2 augusti 2002)
När ska man sälja?
Ska man säkra sådd skörd, får man bäst betalt i februari.
Är det lönsamt att sälja terminskontrakt?
Låt oss börja med en strategi att alltid vara såld terminer.
Terminer förfaller, så man måste ”rulla dem”, dvs köpa tillbaka det som går till förfall och sälja det som är näst kortast.
Sedan 1980
Effekt på lönsamheten
- 1. Vi ser här att den som under dessa 31 år varje år sålt terminskontrakt på vete för att minska sin risk, också tjänat i genomsnitt 8.6% per år.
- 2. Om vi antar att man skördar 700 ton vete per år till ett värde av i genomsnitt 700,000 kr, har man alltså i genomsnitt tjänat 60,000 mer per år.
- 3. Under 31 år innebär detta 1,866,000 kr mer, än grannen, som inte prissäkrat.
- 1. Om vi skulle göra jämförelsen för slaktgris, kan vi göra exemplet för en gård som producerar 7000 djur om året.
- 2. Antag att de väger 75 kilo och kilopriset är 10 kr.
- 3. På en omsättning av 5.25 msek skulle extraintäkten från prissäkringen ge +5.6% eller 294,000 kr om året, i genomsnitt.
- 4. De senaste 31 åren skulle den samlade intäkten ha blivit 9.1 msek.
Minska variation mellan år
Trappstegsmetoden
7 olika strategier att prissäkra innan skörd
- 1. Prissäkra aldrig.
- 2. Prissäkra lika mycket varje månad.
- 3. Prissäkra allt i februari
- 4. Prissäkra bara när priset är ”högt” (högre än det var året innan)
- 5. Prissäkra inte när priset är ”riktigt lågt” (lägre än det var de två åren innan)
- 6. Prissäkra hälften av nästa års skörd i februari innan skördeåret och resten på i februari skördeåret, under det rimliga antagandet att detta som sämst kan göras till samma pris.
- 7. Prissäkra en tredjedel av skörden om tre år, dito om två år och i år, varje år, dvs med ”trappstegsmetoden” som i (6) ovan, men över tre år.
Prissäkra aldrig
Prissäkra lika mycket varje månad (nov – maj)
Vilken strategi har varit bäst?
Vara såld hela tiden…
404 cent / bu
+8.6% per år!
Praktisk terminsstrategi vid lagring
Sammanställning av olika strategiers resultat
Nyheter
Europas största tillverkare av elbilsbatterier överväger att ställa om till batterier för villor
Koreanska LG Energy Solution är den största tillverkaren av elbilsbatterier i Europa. Nu överväger företaget att ställa om produktionen vid sin fabrik i Polen till att i stället producera batterier för stationär lagring av elektricitet, exempelvis för hushåll.
Fabriken i Polen med 6 600 anställda har en kapacitet på 100 000 elbilsbatterier per år, men efterfrågan på marknaden är svag. Samtidigt har Polens snabba utbyggnad av solenergi gjort att landets elnät har blivit obalanserat och ett behov av batterier har uppstått.
Polen presenterade förra veckan ett bidrag för privatpersoner att installera batterier. Budgeten för bidraget är 400 miljoner zloty, motsvarande en dryg miljard kronor. Man tillade dock att det bara är ett liten försmak av landets ambitioner.
Bloomberg skriver att grannlandet Tyskland har 500 000 installationer av batterier för stationär lagring i villor.
Nyheter
Priset på litium fortsätter att falla, överutbud i flera år framåt
Priset på batterimetallen litium rusade i höjden för ett par år sedan och världen var bekymrad över hur vi skulle kunna få fram tillräckligt av metallen. Nu när vi tittar i backspegeln så kan vi se att produktionen konstant har ökat samtidigt som elbilsmarknaden inte har växt lika snabbt som tidigare förväntat, även om den växer i högt tempo.
Det spås inte heller bli någon brist på litium under kommande år, det öppnas löpande nya gruvor och överutbudet spås öka, inte minska, de kommande åren.
Nedan är en graf över priset på litiumkarbonat i valutan yuan.
Nyheter
Koppar från kinesiska lager flödar ut på marknaden
Spekulationerna var många varför Kina köpte så mycket koppar i början av året trots att landets ekonomi går på halvfart. En stor spekulation var att landet skulle devalvera sin valuta och då var det bättre för aktörer att ha koppar än pengar på bankkontot.
Någon större devalvering kom aldrig. Nu flödar i stället all denna koppar ut på marknaden igen. Nedan är en graf över Kinas export av koppar.
-
Nyheter7 dagar sedan
De tre bästa råvaruvaruaktierna just nu
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining vill köpa Filo Corp tillsammans med BHP
-
Nyheter4 veckor sedan
Africa Oil är bra att köpa anser Stifel som inleder analysbevakning
-
Nyheter3 veckor sedan
Stor risk att Africa Energy inte överlever det kommande året
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals har fyra prospekteringsprojekt i Sverige
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude inching higher on optimism that US inflationary pressures are fading
-
Nyheter2 veckor sedan
Uniper satsar på att göra elektrobränsle av sin elektricitet
-
Nyheter2 veckor sedan
Tre bra aktier inom olja och oljeservice i Kanada