Följ oss

Nyheter

LKAB ökar mineraltillgångarna – och redovisar sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Mineralprover hos LKAB

Efter stora satsningar på prospektering kan LKAB rapportera en fortsatt ökning av mineralreserver och mineraltillgångar, och för första gången redovisa mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller.

LKABs mineralprover

Jämfört med 2020 ökar reserverna 10 procent och mineraltillgångarna med hela 55 procent. Ett stort tillskott är fyndigheten Per Geijer i Kiruna.

Järnmalmsreserverna i Kiruna ökar från cirka 700 till drygt 800 miljoner ton, vilket betyder att den nuvarande huvudnivån 1365 får en förlängd livslängd från år 2035 till 2046. I Malmberget ökar reserverna med 30 miljoner ton till knappt 300 miljoner ton, vilket även där ökar livslängden ovanför dagens huvudnivåer. I Svappavaara minskar visserligen reserverna i Leveäniemigruvan på grund av brytning, men mineraltillgångarna i Gruvberget ökar väsentligt efter betydande prospekteringsborrning.

– Vi kan för första gången redovisa resultat från den så kallade Per Geijer-fyndigheten norr om Kiruna. Där har vi hittills hittat drygt 400 miljoner ton i mineraltillgångar med höga järnhalter, och för oss innebär det att det bör finnas goda förutsättningar för en långsiktig framtid för vår Kirunaverksamhet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling på LKAB.

Totalt har LKAB idag funnit reserver och mineraltillgångar på cirka 4 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna. Sedan starten 1890 har LKAB hittills brutit totalt drygt 2 miljarder ton. Förutom järnmalm finns apatit i LKAB:s malmer, ett fosfatmineral som innehåller fosfor. Fosfor är en kritisk råvara för Europa och ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Utan användning av mineralgödsel skulle världens jordbruksproduktion minska med hälften.

En annan kritisk råvara i våra malmer är sällsynta jordartsmetaller som ökar i relation till mängden fosfor. Det som framför allt driver efterfrågan av sällsynta jordartsmetaller är den gröna omställningen som sker med ett ökat behov av kraftfulla permanentmagneter som används i elbilar och vindkraftverk, där till exempel Praseodym och Neodym ingår. Dessa samt Dysprosium förväntas utgöra de mest värdefulla sällsynta jordartsmetallerna för LKAB.

– Vi redovisar nu för första gången våra tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, i tillägg till fosfor som inkluderades redan förra året. Volymerna är stora och halterna ser lovande ut. I Malmberget 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 0,58 procent fosfor, i Kiruna lika mycket med en snitthalt på 0,33 och i Svappavaara 800 miljoner ton med ett snitt på 0,49 procent. I Per Geijer-fyndigheten är tillgången 400 miljoner ton med ett snitt på hela 2,73 procent fosfor, säger Pierre Heeroma.

Mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller är i Kiruna 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 163 ppm (gram per ton), i Malmberget lika stor volym men med snitthalt på 227 ppm sällsynta jordartsmetaller.

– Halterna av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i våra malmer skulle inte motivera en primärbrytning av dessa. Men tack vare vår cirkulära affärsmodell med ökat resursnyttjande av redan brutet material i stora volymer är vår ambition att möjliggöra en lönsam produktion av relativt stora volymer. Ett spännande undantag är Per Geijer-malmen som har mycket hög halt av fosfor, och även jordartsmetaller, som därmed har potential att öka vår produktionstakt av fosfor och sällsynta jordartsmetaller väsentligt, förklarar Leif Boström, direktör för Affärsområde Specialprodukter på LKAB.

– Sedan 2018 har vi satsat 1,2 miljarder kronor på prospektering och enbart under 2021 har vi provborrat motsvarande 200 kilometer. Redan under 2020 utökades mineraltillgångarna avsevärt och i år ökade de ytterligare och uppgår totalt till närmare 2,8 miljarder ton. Målet om att säkerställa mineraltillgångar om minst 1 000 Mt i Kiruna, 500 Mt i Malmberget och 250 Mt i Svappavaara är därmed uppnått, vilket innebär att vi har goda förutsättningar för produktion fram till 2060, säger Pierre Heeroma.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

  • Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjort kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd. 
  • Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2017.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

  • I LKAB:s malmer är de kritiska jordartsmetallerna, liksom fosfor, bundna i apatiten. De sällsynta jordartsmetallerna förekommer alltid i grupp, och samtliga återfinns därför i LKAB:s malmer.
  • Fosfor är ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Det uppskattas att hälften av världens jordbruksproduktion är beroende av mineralgödsel.
  • Produktion i LKAB:s industripark beräknas starta 2027.
  • Användning av vätgas samt elektrifierade processer i övrigt innebär att de huvudsakliga förädlingsprocesserna blir fossilfria.
  • LKAB kan bli en betydande producent av kritiska mineral för jordbruket och grön teknik:
    • 5 gånger Sveriges behov av fosfor till mineralgödsel som kan minska Europas importbehov
    • 30 % av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller för vidareförädling
    • Hela Sveriges behov av gips.
  • Idag är Europa importberoende av kritiska råmaterial och mineral som är ekonomiskt viktiga, där det finns risker med försörjningssäkerheten:
    • Fosformineralgödsel som importeras kan ha höga halter av kadmium som kan orsaka benskörhet.
    • Europa är importberoende av fosfor till 90 % och har idag endast en producent. Fosfor importeras huvudsakligen från Marocko samt från Ryssland.
    • Sällsynta jordartsmetaller importeras till 98 procent från Kina.

Nyheter

Silver spränger den magiska gränsen, kostar nu över 50 USD per uns

Publicerat

den

Ädelmetallen silver spränger en smått magisk gräns och handlas nu över 50 USD per uns. Priset har verkligen exploderat. Silver följer med i ett bredare rally där fult nyligen sprängde 4000 USD per uns-nivån. Priset för att låna silver har också skjutit i höjden på senare tid vilket indikerar att tillgången på silver på den fysiska marknaden har börjat bli lågt. Samtidig är efterfrågan från industrin bra och räntorna låga. Och på toppen av det kan vi lägga geopolitisk oro som gör att fler letar sig till fysiska tillgångar som silver.

Graf över prisutvecklingen på silver
Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Publicerat

den

Datacenter med kärnkraftverk

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.

Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.

Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.

Belastar inte elnätet

En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.

Vill etablera Sverige som en föregångare

Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.

”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”

Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.

”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.

”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.

Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.

Fortsätt läsa

Nyheter

Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Publicerat

den

Toppmöte om kärnkraft i Stockholm

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.

Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.

Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära