Nyheter
LKAB ansöker om tre strategiska projekt i EU för brytning och förädling av sällsynta jordartsmetaller
LKAB ansöker om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå för sällsynta jordartsmetaller och fosfor samt den stora fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Material Act.
EU:s Critical Raw Material Act syftar till att EU ska öka sin försörjningstrygghet av kritiska mineral genom såväl ökad produktion inom EU, som diversifierade leverantörskedjor. Bakgrunden är bland annat den geopolitiska situationen och det kraftigt ökade behovet av vissa mineral, inte minst för elektrifiering och digitalisering.
EU använder ungefär 30 procent av all mineral som bryts i världen, men producerar bara 3 procent inom EU. Detta gör EU:s värdekedjor sårbara. EU är även kraftigt beroende av enskilda länder för vissa råvaror.
– Det gäller att vi lyfter blicken. Tillväxten i efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller för elektrifieringen av våra samhällen, med bland annat elmotorer till elbilar gör att råvarorna riskerar att bli en flaskhals för omställningen. Med den ökade geopolitiska oron och faktumet att Kina idag kontrollerar nästan hela värdekedjan innebär det också en väsentlig ekonomisk risk för europeisk industri. Här har LKAB tre realiserbara projekt som alla kan bidra till att öka EU:s självförsörjning av sällsynta jordartsmetaller, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Hållbar utvinning från dagens avfallsflöden
LKAB vill bredda sin affär genom sin satsning på att utvinna kritiska mineral. Planen är att börja satsningen på utvinning av kritiska mineral i den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att upprätta ett nytt förädlingsverk för apatit. Det andra projektet är den planerade industriparken i Luleå för vidareförädling av apatiten från Gällivare. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetallsoxider, fosforsyra för produktion av mineralgödsel till jordbruket och gips. Allt genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare som idag inte tas till vara och blir till avfall.
Ambitionen är att före 2030 ha startat produktion av sällsynta jordartsmetallsoxider på en växande global marknad som idag helt domineras av Kina. Sällsynta jordartsmetaller är avgörande råvaror för bland annat elektrifiering, digitalisering och försvarsindustri.
Den strategiska planen inkluderar även att sedan expandera produktionen genom en framtida brytning av den nya fyndigheten i Kiruna. Vid slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,7 miljon ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter för sällsynta jordartsmetaller
– Vår satsning på att utveckla metoder för att ta vara på dagens gruvavfall från vår befintliga gruva, tillsammans med vår framgångsrika prospektering, inte minst med den nya fyndigheten i Kiruna, ger oss goda möjligheter att bli en central aktör för omställning och ökad råvaruförsörjning i Europa. LKAB bryter redan idag 80 procent av den järnmalm som bryts inom EU och vi leder omställningen av järn- och stålindustrin. Vi hoppas nu även kunna bygga upp en position kring sällsynta jordartsmetaller samt fosfor till jordbrukets mineralgödsel, säger Jan Moström.
Större motståndskraft mot prismanipulation
Den nya fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet av världsklass som med idag kända utsträckning erbjuder 20–30 års brytning i Kiruna.
– Vi siktar nu på att steg för steg bygga en hållbar affär kring sällsynta jordartsmetaller. Att våra gruvor i grunden är järnmalmsgruvor, där de sällsynta jordartsmetallerna är biflöden gör också att vi bedömer att vi kan vara mer motståndskraftiga för den typen av prismanipulation som vi sett historiskt på marknaden för sällsynta jordartsmetaller. Tack vare att det är en kombinerad fyndighet så skulle en eventuell framtida brytning vara både ekonomiskt intressant och mer hållbar.
Samtidigt kräver en expansion och brytning av den nya fyndigheten flera saker som behöver komma på plats under åren framåt.
– För att det här ska bli möjligt så krävs infrastrukturinvesteringar i form av utbyggt elnät och mer kapacitet på Malmbanan. Dagens kapacitet kommer inte räcka. Vi vill också hitta bra lösningar med olika intressenter som påverkas för att snabbt få de tillstånd som krävs. Vår förhoppning är att om vi utses till strategiskt projekt inom EU så ska det kunna bidra till att vi kan komma fram snabbare så att vi kan ta vara på dessa möjligheter, säger Jan Moström.
LKAB:s fyndigheter innehåller alla 17 sällsynta jordartsmetaller, varav neodym (Nd), praseodym (Pr), dysprosium (Dy), terbium (Tb), gadolinium (Gd), samarium (Sm) och cerium (Ce) som alla klassificerats som kritiska råmaterial av EU.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon

