Följ oss

Nyheter

Nu bygger LKAB anläggning för kritiska mineral – den första i sitt slag i Europa

Publicerat

den

Ebba Busch hos LKAB

LKAB är nu igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande. Samtidigt har satsningen tydliga geopolitiska dimensioner med potential att väsentligt öka Europas självförsörjning av kritiska mineral.

– Världen har fått upp ögonen för metaller och mineral igen. Europa är idag nästan helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Genom att utvinna dessa kritiska mineral så kan vi använda mer av det material som vi redan bryter och stärka vår framtida konkurrenskraft, samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och beredskapen i Europa. Den här anläggningen är en viktig byggsten för att möjliggöra det, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken täcka cirka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket. Idag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Den gröna omställningen och elektrifieringen av vårt samhälle börjar i gruvan. Att vilja ha elbilar och vindkraftverk utan att vilja ta ansvar för råmaterialen är en ohållbar motsägelse. Med denna anläggning tar vi ett avgörande steg mot att minska Europas importberoende och säkerställa tillgången till kritiska mineral och metaller för framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

LKAB:s styrelse fattade den 24 oktober beslut om att investera cirka 800 MSEK i etableringen av demonstrationsanläggningen som planeras vara i drift 2026. Syftet är att vidareutveckla och verifiera processen för att använda materialflöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling och produktion av kritiska mineral i Luleå. Genom en stegvis utbyggnad kan verksamheten sedan utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– Jag är mycket glad över att LKAB väljer att bygga en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. Detta stärker vår stad som en nyckelpunkt för innovation och hållbar utveckling, samtidigt som det bygger vidare på de historiska banden med Gällivare och Malmbanan. Investeringen innebär nya arbetstillfällen och bidrar till en hållbar framtid – inte bara för Luleå och regionen utan för hela Europa. Vi ser fram emot att följa detta viktiga projekt och de positiva effekter det kommer att skapa, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun.

– Norrbotten står på tröskeln till en ny industriell era och samarbetet mellan Gällivare och Luleå är en drivkraft för hela regionen. Genom LKAB:s satsning på kritiska mineral positionerar vi oss som en ledande region inom den gröna omställningen. Resan börjar i gruvan i Gällivare med material som sedan förädlas till värdefulla råvaror som vi och omvärlden behöver. Det bygger också en grund för en positiv samhällsutveckling som gynnar oss som kommun, säger Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun.

LKAB lämnade den 20 december in ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen för den fullskaliga industriparken för kritiska mineral i Luleå. Parallellt pågår tillståndsprocessen för LKAB:s verksamhet inklusive apatitverk i Gällivare, där dom väntas i slutet av 2025. Demonstrationsanläggningen som nu byggs kommer även att fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att utforska och utveckla framtida potentiella källor för vidareförädling.

– Tack vare vår framgångsrika prospektering ser vi en enorm potential i att fortsätta utveckla tekniken, med sikte på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från andra mineraliseringar. Resultaten från anläggningen kommer tillsammans med miljötillståndet för industriparken att ligga till grund för kommande beslut om uppskalning av produktionen. Ambitionen är att steg för steg säkra upp för de stora expansionsmöjligheter vi ser framåt, där inte minst Per Geijer-fyndigheten i Kiruna blir avgörande, säger Jan Moström.

I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller.

Nyheter

Påstår att det inte finns elektricitet i norra Sverige, lägger ner planer på fossilfri mineralgödsel

Publicerat

den

Elsladd

I februari 2024 så lanserade den spanska gödseltillverkaren Fertiberia, i ett partnerskap med Lantmännen och Nordion Energi, en satsning på att producera grön mineralgödsel i norra Sverige. Det gick under namnet Power2Earth. Först skulle vätgasen produceras i Boden och gödsel göras av den i Luleå. Bolaget kunde dock inte få någon elektricitet i Boden och flyttade därför den planerade vätgasproduktionen till Letsi i Jokkmokk, varifrån en pipeline skulle läggas till Luleå.

För några dagar sedan meddelade dock Power2Earth att det inte blir någonting av planerna i sin nuvarande form. Power2Earth påstår att det saknas tillräckligt med elektricitet i Letsi.

Om orsaken som anges stämmer har vi ingen riktig klarhet i, det kan ju vara ett svepskäl, men varken kommunerna eller elbolagen verkar dock ha protesterat mot påståendet.

Det är dock ett återkommande tema, samtidigt som det finns ett stort överskott av elektricitet i norra Sverige så finns det ett stort underskott på elektrictet i norra Sverige. Elektriciteten finns inte på de platser eller på de tider som passar större förbrukare.

Fortsätt läsa

Nyheter

Indonesiens nya kolkungar satsar när väst backar

Publicerat

den

Geo Energy-karta

När de stora globala gruvjättarna lämnar kol bakom sig, växer en ny generation av opportunistiska aktörer fram i Asien, skriver energi- och råvarujournalisten Stephen Stapczynski på Twitter. I Indonesien, världens största exportör av sjöburen kol, görs miljardinvesteringar i bränslet som många trodde hade nått sin topp.

Ett av de mest symboliska projekten är Triaryani-gruvan på södra Sumatra. Dess ägare, Geo Energy, satsar motsvarande 500 miljoner dollar på att öka produktionen med 900 procent – i tron att världen fortfarande behöver mer kol. Och hittills har det lönat sig.

Efterfrågan slår rekord

Trots åratal av klimatlöften och investeringar i förnybar energi fortsätter den globala kolkonsumtionen att stiga till nya rekordnivåer. Analytiker har gång på gång fått revidera sina prognoser för när kolanvändningen ska nå sin topp.

Asien är epicentret för denna utveckling. Kina, världens största importör, driver efterfrågan, även om landets egna kolproduktion ökar. Samtidigt förblir kol den billigaste och mest tillgängliga energikällan för regionens växande ekonomier, där stabil elförsörjning är avgörande.

”Låt oss inte offra den billigaste energin bara för att jaga en dröm. Våra människor måste kunna leva först,” säger Roza Permana Putra, ansvarig för Triaryani-gruvan.

Indonesiens kolboom

Landets regering har gjort klart att kol fortfarande är en central del av ekonomin. Gruvproduktionen har redan överträffat målen, men myndigheterna valde ändå att höja produktionsmålet ytterligare för 2025.

Samtidigt har Indonesien själv blivit en stor förbrukare av sitt eget kol. Elproduktionen i landet har ökat med 60 procent på tio år, huvudsakligen tack vare kolkraft. Enligt Internationella energiorganet (IEA) stod kolbrytningen för cirka 2,4 procent av BNP redan 2021.

En svåråtkomlig resurs

Men expansionen är inte utan hinder. De lättillgängliga fyndigheterna är redan utvunna, vilket tvingar bolag som Geo Energy att söka sig allt längre in i otillgängliga, bergiga områden. Triaryani-gruvan ligger tre timmars bilresa från närmaste stad och kräver stora investeringar i vägar och hamnanläggningar.

En bransch i förändring

Medan västerländska gruvbolag tvingats dra sig tillbaka av investerare och regeringar som kräver hållbarhet, ser dessa mindre asiatiska aktörer sin chans. Geo Energy och liknande bolag köper underutvecklade eller övergivna gruvor från de gamla jättarna och utgör därmed den nya ansikten av kolindustrin: snabbfotade, riskbenägna och mindre bundna av ESG-krav.

Kolens farväl till världen tycks alltså bli längre och mer utdraget än många hoppades, och i Indonesien har avskedet knappt börjat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Indien kan dra ner kraftigt på byggandet av sol- och vindkraft, ingen vill köpa elektriciteten

Publicerat

den

Indiens flagga

Indien överväger att ställa in byggandet av enorma mängder sol- och vindenergi, motsvarande en femtedel av landets totala kapacitet idag. Orsaken är att ingen vill köpa elektriciteten.

Delstaternas energibolag förväntades att köpa elektriciteten, men har inget behov av elektricitet som levereras då och då, utan behöver stabila leveranser av elektricitet. Eftersom de redan är under ekonomisk press så vill de inte slösa bort pengar på att köpa något som de inte har nytta av.

Energibolag vill inte heller köpa elektricitet från andra delstater, för de måste numera betala 25 procent av vad det kostar att överföra elektriciteten och för projekt som startar efter juni 2028 så upphör bidragspengarna helt.

I en första genomgång har energimyndigheten identifierat planerade projekt på 42 GW som ännu inte har lyckats hitta några köpare för elektriciteten.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära