Nyheter
Nu bygger LKAB anläggning för kritiska mineral – den första i sitt slag i Europa
LKAB är nu igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande. Samtidigt har satsningen tydliga geopolitiska dimensioner med potential att väsentligt öka Europas självförsörjning av kritiska mineral.
– Världen har fått upp ögonen för metaller och mineral igen. Europa är idag nästan helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Genom att utvinna dessa kritiska mineral så kan vi använda mer av det material som vi redan bryter och stärka vår framtida konkurrenskraft, samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och beredskapen i Europa. Den här anläggningen är en viktig byggsten för att möjliggöra det, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken täcka cirka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket. Idag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Den gröna omställningen och elektrifieringen av vårt samhälle börjar i gruvan. Att vilja ha elbilar och vindkraftverk utan att vilja ta ansvar för råmaterialen är en ohållbar motsägelse. Med denna anläggning tar vi ett avgörande steg mot att minska Europas importberoende och säkerställa tillgången till kritiska mineral och metaller för framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
LKAB:s styrelse fattade den 24 oktober beslut om att investera cirka 800 MSEK i etableringen av demonstrationsanläggningen som planeras vara i drift 2026. Syftet är att vidareutveckla och verifiera processen för att använda materialflöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling och produktion av kritiska mineral i Luleå. Genom en stegvis utbyggnad kan verksamheten sedan utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– Jag är mycket glad över att LKAB väljer att bygga en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. Detta stärker vår stad som en nyckelpunkt för innovation och hållbar utveckling, samtidigt som det bygger vidare på de historiska banden med Gällivare och Malmbanan. Investeringen innebär nya arbetstillfällen och bidrar till en hållbar framtid – inte bara för Luleå och regionen utan för hela Europa. Vi ser fram emot att följa detta viktiga projekt och de positiva effekter det kommer att skapa, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun.
– Norrbotten står på tröskeln till en ny industriell era och samarbetet mellan Gällivare och Luleå är en drivkraft för hela regionen. Genom LKAB:s satsning på kritiska mineral positionerar vi oss som en ledande region inom den gröna omställningen. Resan börjar i gruvan i Gällivare med material som sedan förädlas till värdefulla råvaror som vi och omvärlden behöver. Det bygger också en grund för en positiv samhällsutveckling som gynnar oss som kommun, säger Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun.
LKAB lämnade den 20 december in ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen för den fullskaliga industriparken för kritiska mineral i Luleå. Parallellt pågår tillståndsprocessen för LKAB:s verksamhet inklusive apatitverk i Gällivare, där dom väntas i slutet av 2025. Demonstrationsanläggningen som nu byggs kommer även att fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att utforska och utveckla framtida potentiella källor för vidareförädling.
– Tack vare vår framgångsrika prospektering ser vi en enorm potential i att fortsätta utveckla tekniken, med sikte på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från andra mineraliseringar. Resultaten från anläggningen kommer tillsammans med miljötillståndet för industriparken att ligga till grund för kommande beslut om uppskalning av produktionen. Ambitionen är att steg för steg säkra upp för de stora expansionsmöjligheter vi ser framåt, där inte minst Per Geijer-fyndigheten i Kiruna blir avgörande, säger Jan Moström.
I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

