Följ oss

Nyheter

Korn – råvaran som gav oss ölen

Publicerat

den

Korn, som på engelska heter barley

Korn, eller barley som det brukar kallas i den anglosaxiska världen, skall inte förväxlas med det sädesslag som handlas under namnet corn, då detta är majs.

Korn, ett spannmål som härrör från gräset Hordeum vulgare, har många användningsområden. Den fungerar som djurfoder, som malt för öl och vissa destillerade drycker, och förekommer i olika sorters hälsokost, och korn används även i soppor, grytor, och kornbröd i en rad olika kulturer. Precis som vete och råg, innehåller korn gluten vilket gör det olämpligt för konsumtion för dem som lider av celiaki.

I 2007 års rankning av spannmål i världen, var korn det fjärde vanligaste sädesslaget både vad gäller producerad kvantitet (136 miljoner ton) och i odlingsareal (566.000 km²).

Korn är en vanlig stapelvara och används både i människors och djurs kost. Korn växer i över 100 länder och är en av de mest populära spannmålssorterna vars popularitet endast överträffas av vete, majs och ris.

Även om korn är en ganska anpassningsbar gröda och kan odlas i många regioner, är det en känslig spannmålssort och försiktighet måste iakttas i alla stadier av dess tillväxt och skörd.

I USA odlas korn i nästan hälften av staterna, även i de där odlingen behöver kommersiell bevattning. Korn har en relativt kort säsong och en tidigt mognande gröda. De främsta användningsområdena är djurfoder, utsäde och maltproduktion. I USA är det endast en liten mängd korn som används för livsmedel, inklusive bröd och kakor samt soppor. Maltkorn är en ingrediens för whisky och öl.

Eftersom korn håller höga halter fullkorn ger konsumtionen flera hälsofördelar. Det kan sänka både kolesterolhalten i blodet och blodsockernivåerna. Korn har också en låg fetthalt.

Etymologi

Det gamla engelska ordet för ”korn” var bære, som går att spåra till Proto-indo-europeiskan och är besläktat med det latinska ordet Farina ”mjöl”. Det första omnämnandet i den moderna engelskan är adjektivet bærlic som redan 996 fanns med Oxford English Dictionary och är hänförligt till det sammansatta ordet bærlic-croft. Ordet bære har överlevt i norra Skottland som Bere, och avser en särskild stam av sexradigt korn som odlas i denna region. Även det engelska ordet för lada, barn, kan hänföras till detta ord.

I sin vilda form har korn ett sprött ax, vilket underlättar fröspridning. Domesticerade korn har icke-omskakande ax, vilket gör det mycket lättare att skörda moget korn.

Historik

Korn var det första domesticerade sädesslaget i Mellanöstern, och började odlas i samtidigt som einkorn och Emmervete. Förekomsten av vilt korn (H. vulgare spp Spontaneum) sträcker sig från Nordafrika och Kreta i väster, till Tibet i öster.

De äldsta existerande bevisen av vilda korn i arkeologiska sammanhang kommer från den södra änden av Galileiska sjön. Resterna var daterade till omkring 8.500 f.Kr. De tidigaste bevisen på förekomst av domesticerad kornodling finns i Tell Abu Hureyra, i Syrien. Korn har odlats på den koreanska halvön sedan 1.500-850 f.Kr, ofta tillsammans med andra grödor som hirs, vete och baljväxter.

Kornöl var antagligen den allra första drycken som utvecklades av människan, och därefter kom människan på att det gick att använda detta sädesslag som valuta.

Vid sidan av Emmer-vete, var korn en stapelvara i antikens Egypten, där grödan användes för att göra bröd och öl. Enligt Moseboken 8:08, är korn en av de ”sju arter” av grödor som kännetecknar fruktbarhet i det förlovade landet av Kanaan, och korn har en framträdande roll i de israelitiska uppoffringarna som beskrivs i Moseböckerna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Produktion och export

Kornproducenter i världen år 2007 - Statistik

*Siffrorna för EU omfattar inte Spanien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Korn odlades under 2007 i ett hundratal av världens länder. Sedan 1974, då den globala produktionen uppgick till 149 miljoner ton har utbudet av korn minskat, framförallt till förmån för grödor som vete och majs.

Världsexport av jordbruksprodukten korn år 2010

Odling

Korn betraktas som en mycket anpassningsbart gröda och är ett populärt sädesslag i tempererade områden där det odlas som en sommargröda och tropiska områden där kornet sås som vintergröda. Grotiden är kort, allt från 1 till 3 dagar. Korn gillar att växa svalt, men är inte särskilt vinterhärdigt. Däremot är det mer tolerant för salthaltig jord än vete, vilket kan förklara ökningen av kornodling i Mesopotamien från 2.000 f Kr och framåt.

Korn är inte lika köldtolerant som vintervete (Triticum aestivum) eller höstråg (Secale cereale) men kan vara en lämplig vintergröda i varmare delar av världen, till exempel Australien. Korn har en kort växtsäsong och är också relativt tåligt för torka.

Användningsområden

Djurfoder

Hälften av USA:s korn-produktion används som djurfoder och är ett viktigt foderspannmål inom delar av världen som inte är lämpad för majsproduktion, särskilt i norra delarna av jordklotet, till exempel norra och östra Europa.

Drycker

En stor del av den resterande kornproduktionen används till mältning då korn är det sädesslag som är bäst lämpat för detta ändamål. Korn är således en av de viktigaste ingredienserna i såväl öl som i whisky.

Tvåradigt korn används traditionellt i tyska och engelska öl medan sexradigt korn traditionellt har använts i amerikanskt öl, men båda sorterna är allmänt förekommande på denna marknad i dag.

På Irland och i Skottland har öl och whisky främst gjorts av korn, medan andra länder valt att utnyttja mer varierade källor till sin alkohol, till exempel vete, majs och råg som alla är vanligt förekommande i USA. Även potatis är vanligt i alkoholtillverkningen.

Alkoholfria drycker såsom kornvatten och kornte (kallas mugicha i Japan) görs genom att koka korn i vatten.

Barley Wine var en populär alkoholhaltig dryck under 1700-talet. Det utvanns genom att korn kokades i vatten och sedan blandades kornvattnet med vitt vin och andra ingredienser som gurkört, citron och socker.

Korn innehåller åtta essentiella aminosyror. Enligt en nyligen genomförd studie kan intag av fullkornskorn reglera blodsockret, minska blodsockret i anslutning till en måltid i upp till 10 timmar efter intag jämfört med vitt eller till och med hela vetekorn, som har en liknande glykemiskt sammansättning.

Terminshandel i korn

Terminskontrakt på korn, Western Barley, handlas bland annat på Winnipeg Commodity Exchange, under symbolen AB, där kornet prissätts kanadensiska dollar per ton.

Leveransdatum

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Terminer i korn går till leverans årligen i mars, maj, juli, juli, oktober och december.

Terminshandel på korn - Ticker och leveransdatum

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern ABH2 avser leverans av korn i mars 2012.

Kontraktstorlek

På Winnipeg Commodity Exchange avser ett futureskontrakt på korn, Western Barley 20 ton.

Daglig prisavvikelse

15 CAD per ton jämfört med tidigare dags stängningskurs.

Tick Size

CAD 0,10/ton, motsvarande 2 CAD per kontrakt

Trading Hours

På CME Globex elektroniska plattform mellan 9:00 AM till och med 2:15 PM, New York Time.

Sista handelsdagen

Handeln i kornfutures på Winnipeg Commodity Exchange upphör den i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Leveransbart korn på terminskontrakt på Winnipeg Commodity Exchange skall uppfylla kraven som ställs av Canadian Grain Commission (CGC), Kanadensiska Spannmålskommissionen.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
  • Icke-kommersiellt, rent kanadensiskt korn med maximalt två procent av andra inslag, men som möter kraven för No 1 Canada Western (CW) Barley, till par.
  • Samma specifikationer som ovan med ett minimum testad nettovikt om 288 gram per halvliter men mindre än 303 gram per halvliter med en rabatt om 5,00 CAD per ton.
  • Samma specifikationer som ovan med en minsta testad nettovikt om 276 gram per halvliter men mindre än 288 gram per halvliter en rabatt om 15,00 CAD per ton.
  • Samma specifikationer som ovan med en test vikt på minst 312 grams/0,5 liter ger ett premium om 2 CAD per ton.

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära