Följ oss

Nyheter

Hudar, en råvara som tappat i betydelse

Publicerat

den

Djur blir mat och hudarEn råvara som tidigare har handlats men som vi i dag inte kunnat finna noterad på någon råvarubörs är hudar, en viktig biprodukt från köttindustrin vilket betyder att dess pris är starkt kopplat till det på live stock och ungnött, eller feeder cattle som det också kallas för. Tidigare handlades denna råvara på the New York Hide Exchange, en av de fyra börser som gick samman och bildade COMEX.

Hudar och det läder som produceras därav är emellertid fortfarande en viktig råvara globalt som används för att producera skor, kläder, möbler, accessoarer med mera. Genom historien har skinn och läder också använts till att producera sköldar, rustningar, tält, flaskor, hinkar, och koppar. Läder framställs genom garvning av hudar och skinn från djur. Resterna av läder har hittats i Mellanöstern som kan dateras till åtminstone 7.000 år före Kristus.

I dag görs läder i huvudsak av kohud, men också av skinn från lamm, hjort, struts, ormar, krokodiler och även stingrocka. Kohudar är den mest värdefulla biprodukten som erhålles vid hanteringen av kött i förpackningsindustrin. Den amerikanska exporten av kohudar bidrar med ett överskott om mer än 1 miljard dollar till utrikeshandeln, och den amerikanska produktionen av färdigt läder är värd cirka 4 miljarder dollar.

Priser

Det genomsnittliga grossistpriset på boskapshudar, tunga, infödda stutar FOB Chicago, ökade under 2007 med 4,9 procent till 90,53 cent per pound vilket var ett nytt rekord.

Utbud

Den globala produktionen av hudar från nötkreatur och bufflar under 2005, vilket är det sista året som det finns data från, ökade med 1,8 procent till rekordhöga 8,033 miljoner ton.

Världens största tillverkare av hudar från nötkreatur och bufflar 2005 var USA som stod för 13 procent av världsproduktionen, Brasilien med 10 procent och Argentina med 5 procent. USA:s utbud av nötkreaturshudar från inhemsk slakt under 2004 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 7,8 procent till 32,728 miljoner hudar, vilket är långt under de rekordhöga 43,582 miljoner hudar som producerades 1976.

USA:s produktion av läderskor har minskat kraftigt de senaste åren på grund av förflyttning av produktionen offshore till lågkostnadsproducenter. USA:s produktion av läderskor år 2003 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 46 procent till 22,3 miljoner par och utgjorde endast 4 procent av de 562.300 tusen par skor som producerades 1970.

Efterfrågan

Den globala konsumtionen av kohudar och skinn år 2000, det senaste redovisningsåret för serien, steg med 1,4 procent till 4.774 ton, vilket var ett nytt rekord för dataserien, som går tillbaka till 1984. De största konsumenterna av kohudar och skinn år 2000 var USA med 13,0 procent av världens konsumtion, Italien (10,6 procent), Brasilien (8,9 procent), Mexiko, (6,0 procent), Argentina (6,0 procent) och Sydkorea (5,9 procent).

Handel

Den amerikanska nettoexporten av nötkreaturshudar under 2004 (senast tillgängliga uppgifterna) minskade med 4,3 procent till 17,388 miljoner hudar från toppnoteringen om 21,750 miljoner hudar under 2001. Det totala värdet av USA:s läderexport år 2004 ökade med 16,8 procent till 13,44 miljarder USD.

De största importörerna av de amerikanska nötkreaturshudarna under 2006 var Sydkorea med 17 procent av den amerikanska exporten, Taiwan med 10 procent, Mexiko som stod för 6 procent, Italien med 3 procent och Thailand med 2 procent.

Den globala importen av kohudar och skinn under år 2000 (senast tillgängliga uppgifter) ökade med 2,8% procent till rekordhöga 2.058 ton. Världens största importörer av kohudar och skinn år 2000 var Sydkorea (med 13 procent av världens import år 2000), Italien (11 procent) och Taiwan (7 procent).

Nyheter

Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Publicerat

den

Grafer över råvarupriser

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.

Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Samtal om råvarumarknaden.
Råvarupriser exklusive energi under 5 år
Index över råvarupriser exklusive energiråvaror. Sett över 5 år är det totala fallet den senaste tiden inte enormt.
Fortsätt läsa

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Publicerat

den

Solceller på tak

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.

Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.

MedelspotprisMars 2024Mars 2025
Elområde 1, Norra Sverige     56,60 öre/kWh   15,80 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige     56,60 öre/kWh   10,95 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige     59,47 öre/kWh   50,81 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige     63,36 öre/kWh   60,46 öre/kWh

Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Ankkurva
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära