Nyheter
Hudar, en råvara som tappat i betydelse
En råvara som tidigare har handlats men som vi i dag inte kunnat finna noterad på någon råvarubörs är hudar, en viktig biprodukt från köttindustrin vilket betyder att dess pris är starkt kopplat till det på live stock och ungnött, eller feeder cattle som det också kallas för. Tidigare handlades denna råvara på the New York Hide Exchange, en av de fyra börser som gick samman och bildade COMEX.
Hudar och det läder som produceras därav är emellertid fortfarande en viktig råvara globalt som används för att producera skor, kläder, möbler, accessoarer med mera. Genom historien har skinn och läder också använts till att producera sköldar, rustningar, tält, flaskor, hinkar, och koppar. Läder framställs genom garvning av hudar och skinn från djur. Resterna av läder har hittats i Mellanöstern som kan dateras till åtminstone 7.000 år före Kristus.
I dag görs läder i huvudsak av kohud, men också av skinn från lamm, hjort, struts, ormar, krokodiler och även stingrocka. Kohudar är den mest värdefulla biprodukten som erhålles vid hanteringen av kött i förpackningsindustrin. Den amerikanska exporten av kohudar bidrar med ett överskott om mer än 1 miljard dollar till utrikeshandeln, och den amerikanska produktionen av färdigt läder är värd cirka 4 miljarder dollar.
Priser
Det genomsnittliga grossistpriset på boskapshudar, tunga, infödda stutar FOB Chicago, ökade under 2007 med 4,9 procent till 90,53 cent per pound vilket var ett nytt rekord.
Utbud
Den globala produktionen av hudar från nötkreatur och bufflar under 2005, vilket är det sista året som det finns data från, ökade med 1,8 procent till rekordhöga 8,033 miljoner ton.
Världens största tillverkare av hudar från nötkreatur och bufflar 2005 var USA som stod för 13 procent av världsproduktionen, Brasilien med 10 procent och Argentina med 5 procent. USA:s utbud av nötkreaturshudar från inhemsk slakt under 2004 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 7,8 procent till 32,728 miljoner hudar, vilket är långt under de rekordhöga 43,582 miljoner hudar som producerades 1976.
USA:s produktion av läderskor har minskat kraftigt de senaste åren på grund av förflyttning av produktionen offshore till lågkostnadsproducenter. USA:s produktion av läderskor år 2003 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 46 procent till 22,3 miljoner par och utgjorde endast 4 procent av de 562.300 tusen par skor som producerades 1970.
Efterfrågan
Den globala konsumtionen av kohudar och skinn år 2000, det senaste redovisningsåret för serien, steg med 1,4 procent till 4.774 ton, vilket var ett nytt rekord för dataserien, som går tillbaka till 1984. De största konsumenterna av kohudar och skinn år 2000 var USA med 13,0 procent av världens konsumtion, Italien (10,6 procent), Brasilien (8,9 procent), Mexiko, (6,0 procent), Argentina (6,0 procent) och Sydkorea (5,9 procent).
Handel
Den amerikanska nettoexporten av nötkreaturshudar under 2004 (senast tillgängliga uppgifterna) minskade med 4,3 procent till 17,388 miljoner hudar från toppnoteringen om 21,750 miljoner hudar under 2001. Det totala värdet av USA:s läderexport år 2004 ökade med 16,8 procent till 13,44 miljarder USD.
De största importörerna av de amerikanska nötkreaturshudarna under 2006 var Sydkorea med 17 procent av den amerikanska exporten, Taiwan med 10 procent, Mexiko som stod för 6 procent, Italien med 3 procent och Thailand med 2 procent.
Den globala importen av kohudar och skinn under år 2000 (senast tillgängliga uppgifter) ökade med 2,8% procent till rekordhöga 2.058 ton. Världens största importörer av kohudar och skinn år 2000 var Sydkorea (med 13 procent av världens import år 2000), Italien (11 procent) och Taiwan (7 procent).
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter3 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys2 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys1 vecka sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter5 dagar sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter5 dagar sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Nyheter3 dagar sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid

