Följ oss

Nyheter

Havre – ogräset som blev en eftertraktad råvara

Publicerat

den

Havre växer på åker

Havre (Avena sativa) är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren och är självbefruktande.

Havre går bra att odla på mager jord långt norrut och dess korn innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också som livsmedel, framförallt till gryn och mjöl.

Havre har odlats i minst 2000 år och spår av tidiga odlingar har hittats i Medelhavsområdet. Näst efter vallväxter är havre den vanligaste odlingsgrödan i Sverige. Det engelska ordet för havre är oat. Men notera att i Skottland händer det ibland att havre kallas för corn, som alltså inte skall förväxlas med majs som på engelska kallas för just corn.  Det skall inte heller förväxlas med det vi på svenska kallar korn, vilket handlas på råvarubörserna under namnet Barley.

Global produktion 2005

Global odling av råvaran havre

Den vilda förfadern till Avena sativa och den närbesläktade mindre odlade A. byzantina, är vildhavren A. sterilis. Det finns genetiska bevis för våra förfäders odling av A. sterilis i det område som brukar benämnas ”den bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Havre förefaller ha börjat odlas relativt sent, först i bronsålderns Europa. Havre, precis som råg, brukar anses som en sekundär gröda, det vill säga det härrör från ett ogräs av de primära spannmålsorterna vete och korn. I takt med att dessa grödor spred sig västerut in i svalare, fuktigare områden, kan detta ha gynnat detta ogräs, vilket lett till havrens slutliga domesticering.

Producentländer

Produktion av havre per land och globalt

Odling av havre i världen - Karta

Havre odlas framförallt i tempererade zoner, då det har ett lägre krav på sommarvärme och högre tolerans för regn än andra spannmål, som vete, råg eller korn. Havre är därför vanligt i områden med svala, fuktiga somrar, som nordvästra Europa. Intressant är att havre även odlas framgångsrikt så pass långt norrut ut som på Island. Havre är en ettårig växt, och kan sås antingen på hösten, vilket ger en sensommarskörd eller på våren, vilket ger en tidig höstskörd.

I Skottland betraktades, och fortfarande betraktas, havre som en stöttepelare i den nationella kosten.

Användningsområden

Havre har många användningsområden inom livsmedelsindustrin, oftast är havrekornen rullade eller krossade och kan då användas till havregryn, eller så mals de till fint havremjöl. Havremjöl äts huvudsakligen som gröt, men kan också användas i en mängd olika bakverk, såsom kakor, havregryn och havrebröd. Havre är också en ingrediens i många kalla flingor, särskilt müsli. Havre kan också konsumeras rå, och kakor med rå havre har blivit populära på vissa platser runt om i världen.

Havre används ibland i flera olika drycker. I Storbritannien används de för att brygga öl. Havremjöls-stout är en sorts öl som bryggs med hjälp av en procentandel av havre istället för vört. Den mer sällan använda havremalten producerades av Thomas Fawcett & Sons Maltings, och användes i Maclay havre-Malt Stout innan Maclays Brewery upphörde som ett oberoende bryggeri. En kall, söt dryck gjord på havre och mjölk är en populär förfriskning i hela Latinamerika. Oatmeal Caudle, gjord av ale och havregrynsgröt med kryddor, var en traditionell brittisk drink och en av Oliver Cromwells favoritdrycker.

I Skottland finns det en maträtt som kallas sowans som görs genom att blötlägga fröskidorna från havre i en vecka så att den fina, mjölig del av dessa blev kvar som sediment att tillreda, koka och äta. Havre, tillrett på olika sätt används också allmänt som ett förtjockningsmedel i soppor och grytor, precis som korn eller ris används i andra länder.

Havre används ofta som foder till hästar – som skårade eller havregryn eller som del av blandade pellets. Havren måste krossas för att hästen ska kunna smälta spannmålen. Nötkreatur brukar också matas med havre, antingen hel eller efter att den har malts till ett grovt mjöl.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Havrehalm är uppskattad av uppfödare av nötkreatur och hästar som strö, på grund av dess mjuka, relativt dammfria, och absorberande natur. Denna halm kan också användas för att göra majshäckar. Inbunden i ett tunt muslintyg var havrehalm historiskt sett vanligt som mjukgörare i badvattnet.

Olika typer av havreextrakt kan också användas mot hudsjukdomar. Havregräs har traditionellt använts för medicinska ändamål, bland annat för att utjämna menstruationscykeln, behandla dysmenorré och mot urinvägsinfektioner.

Agronomi

Havre sås vanligen tidigt på våren eller försommaren, så snart jorden kan bearbetas. En tidig start är avgörande för en god skörd, eftersom havre vilar under sommaren värme. I varmare områden sås havre på sensommaren eller tidig höst. Havre är tolerant mot kyla och påverkas inte av sen frost eller snö.

Normalt sås mellan 125 och 175 kilogram havre per hektar, motsvarande 2,75 till 3,25 hektoliter per hektar. Den lägre mängden utsäde används när havre odlas tillsammans med baljväxter, medan högre mängder används på mycket bra jordmån eller då det finns problem med ogräs. Överdriven sådd kommer att leda till problem och kan minska avkastningen.

Vinterhavre kan odlas som en marktäckare under lågsäsong och därefter plöjas ned under våren som ett grönt gödningsmedel, som vinterfoder, eller skördas i början av sommaren.

Sjukdomar

Havre är relativt fritt från sjukdomar och skadedjur, med undantag för bladsjukdomar, såsom bladrost och svartrost. Några fjärilslarver livnär sig på växten, men dessa utgör sällan några större problem.

Skörd

Modern skördeteknik är en fråga om tillgänglig utrustning, lokala traditioner och prioriteringar. Jordbrukare som söker den högsta skörden väljer att skörda denna när kärnorna har nått 35 % fuktighet, eller när de grönaste kärnorna börjar få en krämaktig färgning. Därefter sveps och klipps plantorna cirka 10 centimeter ovanför markens yta.

Förvaring

Efter skörden transporteras havren till en silo för förvaring. Ibland, när det inte finns tillräckligt utrymme kan havren förvaras i mobila enheter, eller direkt på marken eftersom havre kan lagras i en luftfuktighet upp till 12 procent utan att den tar skada. Vid högre luftfuktighet än så måste den torkas.

Skörd och kvalité

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

I USA väger No. 1 Havre 42 pounds per bushel, cirka 2,2 kilo per 35,2391 liter. No.3 havre måste väga minst 38 pounds per bushel, och överstiger vikten 36 pounds per bushel klassificeras den som No- 4 Havre. Understiger vikten 36 pounds per bushel klassas den som ”lätt”. I Kanada motsvarar en bushel havre alltid 34 pounds per bushel.

På råvarubörserna, där handeln i havre sker standardiserat, anses en bushel alltid vara lika stor, och följa de amerikanska måtten.

Havre avkastar i intervallet 60 till 80 hektoliter per hektar på olönsam mark och 100 till 150 hektoliter per hektar på högproducerande mark. Den genomsnittliga produktionen är 100 hektoliter per hektar, eller 3,5 ton per hektar, vilket skall ställas mot det utsäde som läggs ned, 2,75 till 3,25 hektoliter havre per hektar.

Terminshandel i havre

Terminskontrakt på havre handlas på Chicago Board of Trade, under symbolen O, där havren prissätts i enheten cent per bushel. I den elektroniska handeln används symbolen ZO.

Leveransdatum

Havre går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.

Terminshandel av havre - Tickersymbol och leveransdatum

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern OK2 avser leverans av havre i maj 2012.

Kontraktstorlek

På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på havre 5.000 bushels.

Daglig prisavvikelse

0,20 USD per bushel, som kan utökas till 0,30 USD per bushel eller 0,45 USD om handeln stänger på endera köp eller säljkursen. Det finns inga givna begränsningar i handeln efter det att den första handelsdagen i leveransmånaden har avslutats.

Sista handelsdagen

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Handeln i havre-futures på Chicago Board of Trade (CBOT) upphör i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Leveransbar havre på terminskontrakt på Chicago Board of Trade är:

  • Nr 2 Heavy och nr 1 till par,
  • Nr 1 Extra Heavy med ett premium om 7 cent per bushel över avtalade priset
  • Nr 2 Extra Heavy med ett premium på 4 cent per bushel över avtalade priset
  • Nr 1 Heavy med ett premium på 3 cent per bushel över avtalade priset
  • Nr 2 (36 pounds totalt minsta godkända testvikten) med en rabatt på 3 cent per bushel under kontraktspris och
  • Nr 2 (34 pounds totalt minsta godkända testvikt) med en rabatt om 6 cent per bushel under kontraktspriset.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära