Analys
Handelsbanken Jordbruk, 22 augusti 2014

Skörd 2015
Spannmålspriserna har gått ned en hel del under det gångna året – en följd av globala rekordskördar på alla de tre stora grödorna vete, majs och sojabönor. Även 2013 var volymmässigt ett bra skördeår och 2014 blir andra året på raken med relativt stor lageruppbyggnad. Vete MATIF november 14 handlas i skrivande stund på EUR 171 (SEK 1.565) per ton – så sent som i april i år var samma kontrakt uppe på EUR 210 (SEK 1.985) per ton. Under 2013 handlades november 14-kontraktet stundtals ännu högre.
Vad vi upplever just nu är att lantbrukare som för nästa års skörd istället köper på termin (spekulerar i en prisuppgång och ökar sin risk) till antalet är klart fler än de lantbrukare som säljer på termin (skyddar sig mot ytterligare prisfall). Om det var djurproducenter som prissäkrade kommande foderinköp vore det mer förståeligt – men så är inte fallet, få av dessa har vaknat på samma sätt. Om denna riskvilja lönar sig vet ingen, främst bör det bero på huruvida väderproblem uteblir i världens större spannmålsregioner även under 2015 eller ej – om inte finns det skäl att tro att priserna kan pressas ytterligare nedåt.
Grafen nedan visar närmsta rullande termin på MATIF för de senaste tio åren – med tre väldigt tydliga pristoppar, intressant nog alla på nästan samma nivå.
- 2006-07 ökade spannmålspriserna kraftigt som följd av minskad global produktion i kombination med ökad efterfrågan inte minst som energigröda.
- Efter att vete MATIF handlats ned mot EUR 120 per ton fick vi sommaren 2010 återigen en kraftig prisuppgång – värme och torka gjorde att ryska vetefält praktiskt taget brann upp, varpå Ryssland senare införde exportförbud av spannmål i syfte att dämpa inhemsk inflation.
- 2012 blev allt annat än problemfritt – Ryssland fick ännu lägre veteskörd än 2010, den amerikanska majsen upplevde den värsta torkan på över 50 år och jämfört med året innan föll produktionen i varierande grad i Europa, Australien och Sydamerika.
Kort sagt – vi har de senaste åren haft kraftiga prisuppgångar och även ett högt genomsnittspris men inte utan anledning.
Decemberterminen vete MATIF 2015 handlas just nu kring EUR 186 (SEK 1.705) per ton – en nivå som alltså verkar locka mer till köp än sälj även för producenter. Med ögonen på ovanstående vetegraf, med klart lägre nivåer bara för några få år sedan, kan det ses som förvånande att riskviljan är så stor. Märk väl att Handelsbankens vy inte är att priserna ska falla ytterligare, vi håller för tillfället en neutral vy i väntan på mer prognoser om höstsådden och potential för nästa års skörd men också i en tid av hög politisk oro där utfallet är svårt att sia om. Däremot är vi väldigt säkra på att risken för ytterligare prisfall åtminstone existerar.
Vad man heller inte bör bortse från är att EUR/SEK under perioden med låga spannmålspriser kring 2009 stundtals handlades bra mycket högre än idag, se graf nedan. En svag svensk krona i förhållande till euron gynnar svenska spannmålspriser och givetvis tvärtom. Handelsbankens prognos för EUR/SEK under det fjärde kvartalet 2015 är 8,75 – ganska väl i linje med de europeiska storbankernas snittprognos. Faller dessa prognoser in bör det alltså pressa ned svenska inhemska spannmålspriser.
Det är bråda dagar för landets spannmålsbönder, årets skörd är långt ifrån klar på många håll i landet – tyvärr med stora nederbördsrelaterade problem i inte minst i Halland och Västergötland. Och efter skörd ska det sås. Ändock kan det finnas skäl att, om inte annat när regnet faller och tröskan står stilla, fundera på hur riskerna kring nästa års skörd ska hanteras. Är verkligen dessa EUR 186 (SEK 1.705) per ton för lågt för att sälja ens en liten del? Kanske är säljoptioner intressant i detta läge – med vilka ett skydd mot fallande priser ges samtidigt som möjlighet att ta del av eventuell uppsida finns kvar. På nästföljande sidor följer några exempel med säljoptioner vete MATIF september 2015 för den som är intresserad.
Säljoptioner ger ibland ett bättre utfall än terminer och ibland tvärtom. Då produktionsnivån inte är helt säker bör heller inte hela volymen prissäkras. En kombination av dessa tre val är kanske det rätta. En tredjedel i varje är ett möjligt alternativ – med då två tredjedelar skyddat mot prisfall och två tredjedelar med möjlighet till att ta del av prisuppgång.
Säljoptioner
En säljoption ger innehavaren en rättighet men inte en skyldighet att få sälja underliggande termin* till en viss förbestämd prisnivå (lösenpris) – vilket innebär att om terminspriset handlas över lösenpriset utnyttjar innehavaren inte sin säljoption och kan istället dra nytta av ett högre försäljningspris för fysisk vara. Ett köp av en option kommer aldrig kosta köparen mer än kostnaden för optionen, den s.k. premien.
*Vid affär med Handelsbanken hanterar banken försäljning och köp på börsen och betalar mellanskillnaden direkt till kund.
Följande visar exempel på möjligheter inför skörd 2015:
Lösenpriset kan köparen välja själv och kan således vara både högre och lägre än i ovanstående exempel. Som synes kommer premien variera efter valt lösenpris – en säljoption med ett högre lösenpris kostar mer än en säljoption med ett lägre lösenpris. Oavsett lösenpris finns inga fasta nivåer på premien utan dessa beräknas vid varje affärstillfälle då nivån på dessa även är beroende av främst löptid och volatiliteten på underliggande terminskontrakt. Löptiden är nu relativt lång, men allt annat lika blir alltså dessa optioner billigare med tiden.
Antag att en lantbrukare köper den säljoption som i exemplet ovan har lösenpriset SEK 1.700 per ton och betalar premien SEK 137 per ton. Utfallet av denna affär om optionen behålls till förfallodatum blir då som följer utifrån några olika scenarion – vetepriset faller 20 procent, förblir oförändrat eller stiger 20 procent:
Vi antar i dessa exempel ett fysiskt vetepris som är exakt i nivå med terminspriset på MATIF.
Det kan tilläggas att köparen av en säljoption kan välja att sälja tillbaka optionen när som helst innan löptidens slut, alltså i detta fall innan den 17:e augusti.
Huruvida säljoptioner är ett mer attraktivt instrument att skydda sig mot ett prisfall än terminer finns det inget stående svar på, det varierar inte minst utifrån rådande prisnivå – dels på vetet och dels på prmien. I ovanstående utfall vore terminer en bättre lösning då priset föll och då priset var oförändrat – givetvis som följd av kostnaden för premien. Men när priset stiger kan en säljoption alltså bli ett klart mer fördelaktigt val, utan av ge avkall på skydd mot nedsida.
Om lantbrukaren tycker att premien i ovanstående exempel är dyr kan en option med ett lägre lösenpris väljas. Nedanstående tabell visar utfallet med samma tre scenarion som ovan om säljoptionen med lösenpriset SEK 1.650 per ton valts:
Som vi ser blev resultatet här något bättre i de fall då priset förblev oförändrat eller steg – som följd av att premien i detta fall var lägre med SEK 114 mot SEK 137. Dock var inte skyddet mot ett prisfall lika starkt, p.g.a. ett lägre lösenpris, och utfallet då priset föll blev alltså sämre.
Fördelen med att istället välja ett högre lösenpris är att skyddet mot nedsidan blir starkare – dock till en högre kostnad. Nedanstående tabell visar utfallet för den dyraste av säljoptionerna av de tre alternativen i tabell 1, den med lösenpriset SEK 1.750 per ton.
Som synes gav ett högre lösenpris med tillhörande högre premie ett bättre resultat när priset föll på bekostnad av en mer begränsad uppsida.
[box]Handelsbanken Jordbruk är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices

Brent crude prices initially maintained the gains from late March and traded sideways during the first two trading days in April. Yesterday evening, the price even reached its highest point since mid-February, touching USD 75.5 per barrel.
However, after the U.S. president addressed the public and unveiled his new package of individual tariffs, the market reacted accordingly. Overnight, Brent crude dropped by close to USD 4 per barrel, now trading at USD 71.6 per barrel.
Key takeaways from the speech include a baseline tariff rate of 10% for all countries. Additionally, individual reciprocal tariffs will be imposed on countries with which the U.S. has the largest trade deficits. Many Asian economies end up at the higher end of the scale, with China facing a significant 54% tariff. In contrast, many North and South American countries are at the lower end, with a 10% tariff rate. The EU stands at 20%, which, while not unexpected given earlier signals, is still disappointing, especially after Trump’s previous suggestion that there might be some easing.
Once again, Trump has followed through on his promise, making it clear that he is serious about rebalancing the U.S. trade position with the world. While some negotiation may still occur, the primary objective is to achieve a more balanced trade environment. A weaker U.S. dollar is likely to be an integral part of this solution.
Yet, as the flow of physical goods to the U.S. declines, the natural question arises: where will these goods go? The EU may be forced to raise tariffs on China, mirroring U.S. actions to protect its industries from an influx of discounted Chinese goods.
Initially, we will observe the effects in soft economic data, such as sentiment indices reflecting investor, industry, and consumer confidence, followed by drops in equity markets and, very likely, declining oil prices. This will eventually be followed by more tangible data showing reductions in employment, spending, investments, and overall economic activity.
Ref oil prices moving forward, we have recently adjusted our Brent crude price forecast. The widespread imposition of strict tariffs is expected to foster fears of an economic slowdown, potentially reducing oil demand. Macroeconomic uncertainty, particularly regarding tariffs, warrants caution regarding the pace of demand growth. Our updated forecast of USD 70 per barrel for 2025 and 2026, and USD 75 per barrel for 2027, reflects a more conservative outlook, influenced by stronger-than-expected U.S. supply, a more politically influenced OPEC+, and an increased focus on fragile demand.
___
US DOE data:
Last week, U.S. crude oil refinery inputs averaged 15.6 million barrels per day, a decrease of 192 thousand barrels per day from the previous week. Refineries operated at 86.0% of their total operable capacity during this period. Gasoline production increased slightly, averaging 9.3 million barrels per day, while distillate (diesel) production also rose, averaging 4.7 million barrels per day.
U.S. crude oil imports averaged 6.5 million barrels per day, up by 271 thousand barrels per day from the prior week. Over the past four weeks, imports averaged 5.9 million barrels per day, reflecting a 6.3% year-on-year decline compared to the same period last year.
The focus remains on U.S. crude and product inventories, which continue to impact short-term price dynamics in both WTI and Brent crude. Total commercial petroleum inventories (excl. SPR) increased by 5.4 million barrels, a modest build, yet insufficient to trigger significant price movements.
Commercial crude oil inventories (excl. SPR) rose by 6.2 million barrels, in line with the 6-million-barrel build forecasted by the API. With this latest increase, U.S. crude oil inventories now stand at 439.8 million barrels, which is 4% below the five-year average for this time of year.
Gasoline inventories decreased by 1.6 million barrels, exactly matching the API’s reported decline of 1.6 million barrels. Diesel inventories rose by 0.3 million barrels, which is close to the API’s forecast of an 11-thousand-barrel decrease. Diesel inventories are currently 6% below the five-year average.
Over the past four weeks, total products supplied, a proxy for U.S. demand, averaged 20.1 million barrels per day, a 1.2% decrease compared to the same period last year. Gasoline supplied averaged 8.8 million barrels per day, down 1.9% year-on-year. Diesel supplied averaged 3.8 million barrels per day, marking a 3.7% increase from the same period last year. Jet fuel demand also showed strength, rising 4.2% over the same four-week period.
Analys
Brent on a rollercoaster between bullish sanctions and bearish tariffs. Tariffs and demand side fears in focus today

Brent crude rallied to a high of USD 75.29/b yesterday, but wasn’t able to hold on to it and closed the day at USD 74.49/b. Brent crude has now crossed above both the 50- and 100-day moving average with the 200dma currently at USD 76.1/b. This morning it is trading a touch lower at USD 74.3/b

Brent riding a rollercoaster between bullish sanctions and bearish tariffs. Biden sanctions drove Brent to USD 82.63/b in mid-January. Trump tariffs then pulled it down to USD 68.33/b in early March with escalating concerns for oil demand growth and a sharp selloff in equities. New sanctions from Trump on Iran, Venezuela and threats of such also towards Russia then drove Brent crude back up to its recent high of USD 75.29/b. Brent is currently driving a rollercoaster between new demand damaging tariffs from Trump and new supply tightening sanctions towards oil producers (Iran, Venezuela, Russia) from Trump as well.
’Liberation day’ is today putting demand concerns in focus. Today we have ’Liberation day’ in the US with new, fresh tariffs to be released by Trump. We know it will be negative for trade, economic growth and thus oil demand growth. But we don’t know how bad it will be as the effects comes a little bit down the road. Especially bad if it turns into a global trade war escalating circus.
Focus today will naturally be on the negative side of demand. It will be hard for Brent to rally before we have the answer to what the extent these tariffs will be. Republicans lost the Supreme Court race in Wisconsin yesterday. So maybe the new Tariffs will be to the lighter side if Trump feels that he needs to tread a little bit more carefully.
OPEC+ controlling the oil market amid noise from tariffs and sanctions. In the background though sits OPEC+ with a huge surplus production capacity which it now will slice and dice out with gradual increases going forward. That is somehow drowning in the noise from sanctions and tariffs. But all in all, it is still OPEC+ who is setting the oil price these days.
US oil inventory data likely to show normal seasonal rise. Later today we’ll have US oil inventory data for last week. US API indicated last night that US crude and product stocks rose 4.4 mb last week. Close to the normal seasonal rise in week 13.
Analys
Oil gains as sanctions bite harder than recession fears

Higher last week and today as sanctions bite harder than recession fears. Brent crude gained 2% last week with a close on Friday of USD 73.63/b. It traded in a range of USD 71.8-74.17/b. It traded mostly higher through the week despite sharp, new selloffs in equities along with US consumer expectations falling to lowest level since 2013 (Consumer Conf. Board Expectations.) together with signals of new tariffs from the White House. Ahead this week looms the ”US Liberation Day” on April 2 when the White House will announce major changes in the country’s trade policy. Equity markets are down across the board this morning while Brent crude has traded higher and lower and is currently up 0.5% at USD 74.0/b at the moment.

New US sanctions towards Iran and Venezuela and threats of new sanctions towards Russia. New sanctions on Venezuela and Iran are helping to keep the market tight. Oil production in Venezuela reached 980 kb/d in February following a steady rise from 310 kb/d in mid-2020 while it used to produce 2.3 mb/d up to 2016. Trump last week allowed Chevron to import oil from Venezuela until 27 May. But he also said that any country taking oil or gas from Venezuela after 2 April will face 25% tariffs on any goods exported into the US. Trump is also threatening to sanction Russian oil further if Putin doesn’t move towards a peace solution with Ukraine.
The OPEC+ to meet on Saturday 5 April to decide whether to lift production in May or not. The OPEC+ Joint Ministerial Monitoring Committee will meet on Saturday 5 April to review market conditions, compliance by the members versus their production targets and most importantly decide whether they shall increase production further in May following first production hike in April. We find it highly likely that they will continue to lift production also in May.
OPEC(+) crashed the oil price twice to curb US shale, but it kicked back quickly. OPEC(+) has twice crashed the oil price in an effort to hurt and disable booming US shale oil production. First in 2014/15/16 and then in the spring of 2020. The first later led to the creation of OPEC+ through the Declaration of Cooperation (DoC) in the autumn of 2016. The second was in part driven by Covid-19 as well as a quarrel between Russia and Saudi Arabia over market strategy. But the fundamental reason for that quarrel and the crash in the oil price was US shale oil producers taking more and more market share.
The experience by OPEC+ through both of these two events was that US shale oil quickly kicked back even bigger and better yielding very little for OPEC+ to cheer about.
OPEC+ has harvested an elevated oil price but is left with a large spare capacity. The group has held back large production volumes since Spring 2020. It yielded the group USD 100/b in 2022 (with some help from the war in Ukraine), USD 81/b on average in 2023/24 and USD 75/b so far this year. The group is however left with a large spare capacity with little room to place it back into the market without crashing the price. It needs non-OPEC+ in general and US shale oil especially to yield room for it to re-enter.
A quick crash and painful blow to US shale oil is no longer the strategy. The strategy this time is clearly very different from the previous two times. It is no longer about trying to give US shale oil producers a quick, painful blow in the hope that the sector will stay down for an extended period. It is instead a lengthier process of finding the pain-point of US shale oil players (and other non-OPEC+ producers) through a gradual increase in production by OPEC+ and a gradual decline in the oil price down to the point where non-OPEC+ in general and US liquids production especially will gradually tick lower and yield room to the reentry of OPEC+ spare capacity. It does not look like a plan for a crash and a rush, but instead a tedious process where OPEC+ will gradually force its volumes back into the market.
Where is the price pain-point for US shale oil players? The Brent crude oil price dropped from USD 84/b over the year to September last year to USD 74/b on average since 1 September. The values for US WTI were USD 79/b and USD 71/b respectively. A drop of USD 9/b for both crudes. There has however been no visible reaction in the US drilling rig count following the USD 9/b fall. The US drilling rig count has stayed unchanged at around 480 rigs since mid-2024 with the latest count at 484 operating rigs. While US liquids production growth is slowing, it is still set to grow by 580 kb/d in 2025 and 445 kb/d in 2026 (US EIA).
US shale oil average cost-break-even at sub USD 50/b (BNEF). Industry says it is USD 65/b. BNEF last autumn estimated that all US shale oil production fields had a cost-break-even below USD 60/b with a volume weighted average just below USD 50/b while conventional US onshore oil had a break-even of USD 65/b. A recent US Dallas Fed report which surveyed US oil producers did however yield a response that the US oil industry on average needed USD 65/b to break even. That is more than USD 15/b higher than the volume weighted average of the BNEF estimates.
The WTI 13-to-24-month strip is at USD 64/b. Probably the part of the curve controlling activity. As such it needs to move lower to curb US shale oil activity. The WTI price is currently at USD 69.7/b. But the US shale oil industry today works on a ”12-month drilling first, then fracking after” production cycle. When it considers whether to drill more or less or not, it is typically on a deferred 12-month forward price basis. The average WTI price for months 13 to 24 is today USD 64/b. The price signal from this part of the curve is thus already down at the pain-point highlighted by the US shale oil industry. In order to yield zero growth and possibly contraction in US shale oil production, this part of the curve needs to move below that point.
The real pain-point is where we’ll see US drilling rig count starting to decline. We still don’t know whether the actual average pain-point is around USD 50/b as BNEF estimate it is or whether it is closer to USD 65/b which the US shale oil bosses say it is. The actual pain-point is where we’ll see further decline in US drilling rig count. And there has been no visible change in the rig count since mid-2024. The WTI 13-to-24-month prices need to fall further to reveal where the US shale oil industry’ actual pain-point is. And then a little bit more in order to slow production growth further and likely into some decline to make room for reactivation of OPEC+ spare capacity.
The WTI forward price curve. The average of 13 to 24 month is now USD 64.3/b.
The average 13-to-24-month prices on the WTI price curve going back to primo January 2022. Recently dropping below USD 65/b for some extended period.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Nyheter2 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer
-
Analys2 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Nyheter1 vecka sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier