Följ oss

Nyheter

Få mynt erbjuder samma historia som en brittisk sovereign

Publicerat

den

Guld- och silvermynt hos Tavex
Guld- och silvermynt hos Tavex

Den 28 oktober 1489 instruerade Henrik VII sina myntmästare på sitt myntverk att börja producera en ny typ av guldmynt. På den tiden hade det funnits guldmynt i cirkulation i nästan ett och ett halvt sekel, men Henrik VII hade bestämt sig för att det nya myntet skulle vara det största som England sett, i fråga om både valör och storlek. Han bestämde också att det skulle kallas för Sovereign.

Myntet som så väl förtjänade ett sådant namn kan på framsidan stoltsera med ett porträtt av kungen i regalier, och på baksidan syns det kungliga vapnet i den magnifika dubbla rosen som symboliserar föreningen mellan husen York och Lancaster efter den långa, utdragna kampen som brukar benämnas Rosornas krig.

Sovereign-mynt
Den första Sovereign, vars utförande är rikt på symbolik något som var en del av de yttre tecknen som representerade den nya Tudor dynastin.

Sovereign var såväl stor och rikligt bearbetad och det stod snart klart att myntet var avsett som ett tecken på Henrik VIIs värdighet och att det hade till syfte att sprida ett politiskt budskap om stabilitet och prestige snarare än att uppfylla några kommersiella eller nationella behov. Varje monark av huset Tudor utfärdade sin egen version av myntet, fram till början av James I:s regeringstid. Därefter producerades inga Sovereigns på över 200 år.

Comeback för Sovereign

Efter att de brittiska trupperna hade besegrat Napoleon vid Waterloo genomförde den brittiska regeringen en stor myntreform vid vilken det beslutades att guld skulle vara den enda standardmässiga värdemätaren.

Ursprungligen var det tänkt att återinföra 21 shillings-guinean, men det konstaterades att det hos befolkningen fanns en mycket generell önskan efter guldmynt med värdet 20 respektive 10 shilling istället för Guineas, halv Guineas och sju shilling Pieces. Därför skapades ett nytt 20-shillingsmynt i guld som gavs det gamla namnet Sovereign. Det nya myntet hade nästan halva vikten av det ursprungliga Sovereign-myntet samt halva dess diameter men det nya guldmyntet som började produceras 1817 matchade utan några som helst svårigheter sin föregångares design. Den traditionella heraldiska baksidan övergavs till förmån för St Göran och draken i en klassisk design av den italienska gravören Benedetto Pistrucci.

Sovereign var ett arbete av Benedetto Pistrucci.
Det kungliga porträttet på 1817 års Sovereign var ett arbete av Benedetto Pistrucci.

Designen var så pass elegant och dramatisk att den nya Sovereignen skiljde sig från alla tidigare utgivna guldmynt varför det är svårt att förstå varför den 1825 fick stå tillbaka för det mer konventionella riksvapnet. Lyckligtvis återinfördes det 1871 som svar på det dåliga tillståndet bland numismatiska konstnärer.

1877 inföll drottning Victorias guldjubileum och det dök upp nya förslag på design av guld- och silvermynt. Det var emellertid endast Pistruccis Sankt Göran och Draken som godkändes för baksidan av Sovereign eftersom den brittiska finansministern sade att den av tradition var sanktionerad på grund av sin vackra design. Det var inte förrän 1893, när Thomas Brock gamla porträtt ersatte porträttet på drottning Victorias jubileumsmynt som Pistruccis Sankt Göran äntligen fick pryda baksidan på halv Sovereign. Det kan ha varit av praktiska orsaker som Sankt Göran fick ersätta det kungliga vapnet men även estetiska faktorer kan ha spelat en stor roll, för det var många som höll med kritiken som London Illustrated News framförde ”vastly pretty…by far the most artistic Half-Sovereign I have yet seen”

Baksidan på 1817 respektive 1893 års Half-Sovereigns,
Baksidan på 1817 respektive 1893 års Half-Sovereigns

Sankt Göran och drakens popularitet har bekräftats genom varje monark sedan dess. Då präglingen av Sovereigns återupptogs i samband med nuvarande regeringstid fanns aldrig en tanke på att ersätta den. Därför har Pistruccis Sankt Göran och draken på Sovereigns utgivna under 1900-talet endast få överge sin plats tre gånger under drottningens regeringstid:

1989 för det särskilda minnesmyntet som firade utgivningen av den ursprungliga Sovereigns som utgavs under huset Tudor;

2002 för att ersättas av det jubileumsmynt som utgavs i samband med drottningens guldjubileum och igen 2005.

Pistruccis Sankt Göran och draken fortsätter att förekomma på guldmynten av Sovereign familjen, då det är erkänt för sin kompromisslösa standard och präglingexcellens. Det pryder alla fem mynt i Sovereignfamiljen 2011 där varje mynt har tillverkats med hjälp av de ursprungliga verktygen och därmed visar Pistrucci dynamiska mästerverk i all sin ursprungliga prakt.

2011 års Guld Proof Sovereign
2011 års Guld Proof Sovereign

Tavex AB är en del av Tavexgruppen som grundades 1991 med verksamhet i Sverige sedan 2005. Tavex är en ledande återförsäljare av ädelmetaller och valuta i norra Europa med högsta kreditbetyget AAA från Bisnode. Tavex köper och säljer guld, silver och platina. Besök tavex.se

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära