Nyheter
Få mynt erbjuder samma historia som en brittisk sovereign
Den 28 oktober 1489 instruerade Henrik VII sina myntmästare på sitt myntverk att börja producera en ny typ av guldmynt. På den tiden hade det funnits guldmynt i cirkulation i nästan ett och ett halvt sekel, men Henrik VII hade bestämt sig för att det nya myntet skulle vara det största som England sett, i fråga om både valör och storlek. Han bestämde också att det skulle kallas för Sovereign.
Myntet som så väl förtjänade ett sådant namn kan på framsidan stoltsera med ett porträtt av kungen i regalier, och på baksidan syns det kungliga vapnet i den magnifika dubbla rosen som symboliserar föreningen mellan husen York och Lancaster efter den långa, utdragna kampen som brukar benämnas Rosornas krig.
Sovereign var såväl stor och rikligt bearbetad och det stod snart klart att myntet var avsett som ett tecken på Henrik VIIs värdighet och att det hade till syfte att sprida ett politiskt budskap om stabilitet och prestige snarare än att uppfylla några kommersiella eller nationella behov. Varje monark av huset Tudor utfärdade sin egen version av myntet, fram till början av James I:s regeringstid. Därefter producerades inga Sovereigns på över 200 år.
Comeback för Sovereign
Efter att de brittiska trupperna hade besegrat Napoleon vid Waterloo genomförde den brittiska regeringen en stor myntreform vid vilken det beslutades att guld skulle vara den enda standardmässiga värdemätaren.
Ursprungligen var det tänkt att återinföra 21 shillings-guinean, men det konstaterades att det hos befolkningen fanns en mycket generell önskan efter guldmynt med värdet 20 respektive 10 shilling istället för Guineas, halv Guineas och sju shilling Pieces. Därför skapades ett nytt 20-shillingsmynt i guld som gavs det gamla namnet Sovereign. Det nya myntet hade nästan halva vikten av det ursprungliga Sovereign-myntet samt halva dess diameter men det nya guldmyntet som började produceras 1817 matchade utan några som helst svårigheter sin föregångares design. Den traditionella heraldiska baksidan övergavs till förmån för St Göran och draken i en klassisk design av den italienska gravören Benedetto Pistrucci.
Designen var så pass elegant och dramatisk att den nya Sovereignen skiljde sig från alla tidigare utgivna guldmynt varför det är svårt att förstå varför den 1825 fick stå tillbaka för det mer konventionella riksvapnet. Lyckligtvis återinfördes det 1871 som svar på det dåliga tillståndet bland numismatiska konstnärer.
1877 inföll drottning Victorias guldjubileum och det dök upp nya förslag på design av guld- och silvermynt. Det var emellertid endast Pistruccis Sankt Göran och Draken som godkändes för baksidan av Sovereign eftersom den brittiska finansministern sade att den av tradition var sanktionerad på grund av sin vackra design. Det var inte förrän 1893, när Thomas Brock gamla porträtt ersatte porträttet på drottning Victorias jubileumsmynt som Pistruccis Sankt Göran äntligen fick pryda baksidan på halv Sovereign. Det kan ha varit av praktiska orsaker som Sankt Göran fick ersätta det kungliga vapnet men även estetiska faktorer kan ha spelat en stor roll, för det var många som höll med kritiken som London Illustrated News framförde ”vastly pretty…by far the most artistic Half-Sovereign I have yet seen”
Sankt Göran och drakens popularitet har bekräftats genom varje monark sedan dess. Då präglingen av Sovereigns återupptogs i samband med nuvarande regeringstid fanns aldrig en tanke på att ersätta den. Därför har Pistruccis Sankt Göran och draken på Sovereigns utgivna under 1900-talet endast få överge sin plats tre gånger under drottningens regeringstid:
1989 för det särskilda minnesmyntet som firade utgivningen av den ursprungliga Sovereigns som utgavs under huset Tudor;
2002 för att ersättas av det jubileumsmynt som utgavs i samband med drottningens guldjubileum och igen 2005.
Pistruccis Sankt Göran och draken fortsätter att förekomma på guldmynten av Sovereign familjen, då det är erkänt för sin kompromisslösa standard och präglingexcellens. Det pryder alla fem mynt i Sovereignfamiljen 2011 där varje mynt har tillverkats med hjälp av de ursprungliga verktygen och därmed visar Pistrucci dynamiska mästerverk i all sin ursprungliga prakt.
Tavex AB är en del av Tavexgruppen som grundades 1991 med verksamhet i Sverige sedan 2005. Tavex är en ledande återförsäljare av ädelmetaller och valuta i norra Europa med högsta kreditbetyget AAA från Bisnode. Tavex köper och säljer guld, silver och platina. Besök tavex.se
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige