Följ oss

Nyheter

Hur prissätts fysiskt guld, silver och andra ädelmetaller

Publicerat

den

Guld- och silvermynt hos Tavex
Guld- och silvermynt hos Tavex

Du har säkert tittat på priset på guld på de olika råvarubörserna någon gång. Du har säkert också noterat att det priset du får betala när du köper fysiskt guld är högre än det priset du ser guldet handlas till på de internationella börserna. I denna artikel tittar vi närmare på prissättningen av ädelmetaller.

En av de vanligaste frågorna som vi på Tavex får är hur priset på fysiskt guld sätts, speciellt hos oss. Precis som med allting annat blir svaret mer och mer komplicerat. Under många år sattes det dagliga priset på guld hos Bank of England, där de större guldhandlarna samlades två gånger per dag. Senare kom London Bullion Market Association tillsammans med COMEX, Commodity Exchange i New York att ta över denna roll. COMEX ägs av NYMEX, New York Mercantile Exchange.

Tillsammans byggde dessa institutioner en solid grund för världens guldpris, på vilken de sedan byggt upp en marknad av pappersguld och optioner och derivat på denna ädelmetall. Fram till helt nyligen var det mycket litet guld som verkligen bytte ägare på dessa börser.

Avtal om framtida försäljning skrevs långt i förväg. Du kan till exempel försäkra dig om eller slå vad om det priset på guld under augusti och september månad. Emellertid, innan ditt avtal löper ut så brukar dessa normalt sett ”rullas” vilket betyder att de återköps sedan säljs igen med en förfallodag som ligger ännu längre fram i tiden, till exempel oktober eller november. I och med att det är mycket få kontrakt och avtal som verkligen ledde till leverans av guld har detta inneburit att samma guld handlats fram och tillbaka av investmentbankerna. Detta skapade en mycket stabil marknad där skillnaden mellan det fysiska och det elektroniska guldet varit mycket låg. Alla var överens om att det fanns tillräckligt med guld i valven och att det skulle finnas tillräckligt om någon mot förmodan verkligen skulle vilja ha leverans av sitt guld.

Sedan höstens finansiella härdsmälta har detta antagande blivit mer och mer osäkert. När tvivel kommer in i bilden betyder detta vanligen att priset påverkas och guldmarknaden är inte annorlunda från andra. Under den allra mest osäkra perioden under 2020 i början av pandemin låg premiumet för fysiska guldmynt i USA, England och Tyskland på över trettio procent (30 %) över världsmarknadspriset.

I Sverige såg vi en liknande situation, många aktörer sålde ut sina lager och var tvungna att höja sina priser för att täcka de ökade kostnaderna vi drabbades av för att hitta guld att sälja. I skrivande stund har marknaderna åter stabiliserats, men efter vad vi sett under det senaste året kan detta förändras till det värre vilken dag som helst.

På Tavex uppdateras våra priser automatiskt var 10:e minut baserat på världsmarknadspriset på guld.. Eftersom vi är en aktiv guldhandlare följer vi läget på marknaden på en detaljerad basis, till exempel justerar vi våra premier och återköpspriser baserat bland annat på priser från våra leverantörer. Du känner antagligen till vår låga prispolicy, och att vi alltid kan erbjuda dig bättre priser än alla våra seriösa konkurrenter.

Det är därför bäst att köpa så pass stora kvantiteter guld som möjligt. De flesta av våra kunder som köper större mängder guld väljer att göra det i form av tackor om 100 gram eller större, med målet att sälja dessa då priset stigit. Vi ser hur många av dem som gjort detta valt att köpa ett antal mindre tackor och mynt utifall att världens finansiella system brakar samman. Kom ihåg, om du måste använda dig av ditt guld för att köpa mat i framtiden är det betydligt enklare att få växel på ett mindre mynt.

Fysiskt guld prissätts alltid högre än pappersguld

Fysiskt guld och andra ädelmetaller prissätts alltså högre än vad guldpriset är på de olika råvarubörserna. Att hitta en handlare som ger dig chansen att köpa guld till världsmarknadspriset får anses som ytterst minimal, spotpriset är det pris som terminer och olika typer av certifikat handlas till, inte de fysiska metallerna. Varför skiljer sig då priset?

Det pris som du som investerare får betala styrs främst av två olika faktorer, dels smält- och präglingskostnaden, vilket även benämns den naturliga premien, dels marknadspremien som styrs av utbud och efterfrågan.

Ädelmetaller som guld och silver för investeringsbruk utgörs i huvudsak av tackor eller mynt som måste smältas, präglas och certifieras innan det kan erbjudas allmänheten. För detta behövs det ofta kapitalkrävande och tekniskt avancerad utrustning. Därav blir priset på det guld och silver som tillhandahålls för investeringsändamål högre än vad enbart ädelmetallen handlas till på råvarubörserna.

För att själv räkna på priset så behöver du omvandla världsmarknadspriset, som vanligen prissätts i amerikanska dollar per ounce ($/oz) till kronor och svenska gram. Ju större mängd guld du köper och ju större tacka desto billigare blir det. Det är därför inte förvånande att de mest efterfrågade varorna vi har är 100-gramsguldtackorna från PAMP och Valcambi. Skillnaden mellan vad vi köper och säljer dessa tackor för ligger på omkring sex till sju procent och denna ökar om storleken och den vikten på guldet minskar. När du tänker på de logistiska problem som är förknippade med att producera, förpacka och spåra en tacka om ett gram så förstår du varför marginalerna på dessa lätt kan hamna så pass högt som femtio procent.

Att premien, det prispåslag som gör, på lägre viktenheter blir högre än för större enheter säger sig självt. Detta beror på präglingskostnaderna är ju desamma oavsett storleken på tackan eller myntet. Premien blir även högre för silver än för guld eftersom priset på silver är mycket lägre motsvarande mängd guld. Denna premie tenderar att ligga på samma nivå över tiden, och kan snarast väntas att sjunka i takt med att teknologin utvecklas.

Marknadspremien däremot varierar kraftigt då denna speglar skillnaden mellan priset på guld och silver på råvarubörserna och de fysiska ädelmetaller. Ett bra exempel på detta såg vi under våren 2020, när det var svårt att få leverans av ädelmetaller. Detta berodde dels på oro på marknaden, dels på problem med transporter och produktion.

Vad styr marknadspremien?

Bland de faktorer som styr marknadspremien är värt att nämna

  • Leveransosäkerhet på råvarubörserna.
  • Brist på utstansade mynt. I USA måste till exempel alla mynten som det amerikanska myntverket US Mint producerar tillverkas av amerikanskt guld. I och med att det finns begränsat med sådant guld samtidigt som efterfrågan har stigit har det gjort att de företag som producerar myntämnena inte hinner med). Av den anledningen kan sådana guldmynt ta slut ibland.
  • Bristande präglingskapacitet på mindre mynt/tackor
  • Begränsad präglad upplaga

Utöver detta tillkommer premien för försäkring, lager, kapital, rörelsekostnader samt den vinst som guldhandlaren måste göra för att kunna stanna kvar i branschen.

För att enkelt se premierna hos Tavex kan du gå in på prislistan och sortera produkterna efter ”Bästa värdet”.


Tavex AB är en del av Tavexgruppen som grundades 1991 med verksamhet i Sverige sedan 2005. Tavex är en ledande återförsäljare av ädelmetaller och valuta i norra Europa med högsta kreditbetyget AAA från Bisnode. Tavex köper och säljer guld, silver och platina. Besök tavex.se

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära