Nyheter
Europas banker undviker råvaruföretag

Under det senaste halvseklet har en liten grupp europeiska banker finansierat handeln med råvaror och skapat ett symbiotiskt förhållande till råvaruhandlarna som satte dem i hjärtat av en enorm expansion i den globala handeln.
När Marc Rich behövde 100 miljoner dollar för att köpa iransk olja och kickstarta det som skulle bli världens största handelshandlare, gick han till den franska banken Paribas. När en grupp råvaruhandlare behövde kapital för att ta över Vitol och förvandla företaget till världens största oljehandlare, vände de sig till den nederländska banken ABN.
Trenden har vänt
Nu har trenden vänt. ABN Amro Bank tillkännagav att de skulle sluta med finansieringen av råvaror. BNP Paribas granskar sitt engagemang och kan stänga sin specialiserade enhet, rapporterade Bloomberg tidigare denna månad. Rabobank granskar också sin verksamhet. Efter en rad kollapser och skandaler som har gett bankerna miljarder dollar i förluster ser nästan alla ledande långivare över sin närvaro i sektorn.
För råvaruhandlare, som är vana att betala för laster av olja, metaller eller jordbruksprodukter värda tiotals miljarder dollar med billiga banklinor, kan de europeiska bankernas skifte höja kostnaderna och tvinga dem att leta efter nya finansieringsformer eller helt enkelt pressa ut mindre företag från branschen.
”Råvarufinansiering som vi känner till den idag kommer inte att finnas på ett meningsfullt sätt om fem till tio år från och med nu” säger Walter Vollebregt, tidigare chef för finans- och metallhandelsfinansiering för Rabobank, som nu är branschkonsult. ”Handelsföretag är knappast redo för vad som kommer att komma.”
Ett dussin råvaruhandelförvaltare berättade för Bloomberg att de förväntar sig att de europeiska bankerna kommer att höja finansieringskostnader för råvaruhandeln. Medan vissa större handelsföretag tror att de kommer att dra nytta av en omskakning av branschen, fruktar andra att bankernas agerande kan skada alla aktörer på marknaden.
Koloniala rötter
Europeiska bankers engagemang i råvaruhandeln har sina rötter i kontinentens kolonialhistoria. Ett av ABN Amros föregångsföretag var Nederlandsche Handel-Maatschappij, NHM, som grundades 1824 för att handla kaffe, socker och te i Asien. Många franska banker engagerade sig i handeln via Frankrikes tidigare kolonier i Afrika.
Den moderna råvarufinansieringen började när Paribas började finansiera pionjärer inom oljehandeln som Marc Rich från Genève-kontoret på 1970-talet. Genom att använda lasten på de varor som finansierades som säkerhet kunde råvaruhandlarna få en finansiering till en kostnad endast marginellt dyrare än bankernas egna lånekostnader.
Men även om det kan ha varit livskraftigt när allt gick bra, har en serie skandaler skakat om branschen. Det mest anmärkningsvärda var när oljehandlaren Hin Leong Trading kollapsade i april 2020. Konkursen omfattade anklagelser om bedrägeri och lämnade 23 banker med fordringar om 3,5 miljarder dollar.
”Det hjälper inte att den nuvarande lågräntemiljön tvingade dem att tillhandahålla tjänsten för en lägre kostnad och de försökte alla öka volymen för att kompensera för lägre inkomster. För att öka volymen måste du tyvärr börja ta itu med motsvarigheter i lägre kvalitet, säger Ernesto Leon-Gambetta, tidigare chef för soft commodities vid Noble Group.
Konsultföretaget Coalition Development uppskattar att bankindustrins intäkter från råvaruhandeln minskade med 29 procent under första halvåret 202. ”Under de senaste fem eller sex åren, med bestämmelserna, är slutresultatet för de stora europeiska handelsbankerna noll eller negativt” sade Vollebregt.
Flockeffekt
De senaste förlusterna är inte det enda problemet. Ständigt stramare bankbestämmelser – inklusive Basel 4 – gör handeln med råvarufinansiering mindre attraktiv, enligt Jean-Francois Lambert, en konsult och tidigare bankman. ”Varje bank måste ompröva sin portfölj, effekten kommer att bli betydande.”
Den nederländska baserade ING Groep är en av sektorledarna med en exponering om drygt 20 miljarders euro i slutet av juni. Banken är fortfarande engagerat i finansiering av råvaror, men är mer försiktig när det gäller utlåning till sektorn.
Bland de franska bankerna skärper också Societé Generale riskkontrollen och har tagit ett steg tillbaka från Asien med nedläggningen av sitt kontor i Singapore. Natixis har också minskat sin exponering för finansiering av handel med energi och naturresurser.
Pressade råvaruhandlare
Nedskärningarna pressar redan några av de mindre och medelstora råvaruhandelsföretagen. En verkställande direktör för ett handelshus sade att hans kunders användning av sina kreditlinjer, som vanligtvis är cirka 35 procent, hade nästan fördubblats sedan juni 2020.
”Detta kommer att påverka i stort alla Tier 2- och Tier 3-spelare,” säger Lambert. ”De kommer att möta en situation där såvida de inte har den perfekta balansräkningen, de perfekta systemen, den perfekta styrningen, så kommer de att få det svårare att låna.”
Råvaruföretag verksamma inom soft commodities är särskilt oroliga för franska bankers exit, av vilka många finansierar mindre exportörer av kakao i Elfenbenskusten.
Chefer vid flera medelstora handelshus sa att de ville utöka sin pool av långivare, medan andra betalar extra avgifter för att säkra engagerade linjer från sina banker. Vissa ifrågasätter till och med om de kunde överleva utan bankfinansiering helt.
Medan vissa schweiziska banker fortfarande är intresserade av att utöka sin närvaro i sektorn, är det få som vill fylla det gap som uppstår av de som lämnar. Det tyder på att handlare kommer att behöva utnyttja dyrare finansiering utanför banken eller helt enkelt handla mindre.
Även bland branschens jättar finns det ett erkännande av att kostnaderna kommer att stiga. Företag som Trafigura och Mercuria, två av världens fem största oljehandlare, har erbjudit ”Covid-19-premier” till långivare i de senaste erbjudandena, vilket effektivt höjer räntan de betalar.
Gräns för tillväxt
De flesta chefer vid större handelshus är för närvarande avslappnade över situationen och hävdar att deras förmåga att få tillgång till bredare skuld- och aktiemarknader borde ge dem en konkurrensfördel jämfört med mindre aktörer. Efter fem år där oljehandelns volymer hos de tre största handlarna har ökat 70 procent, ser all tillväxt dock orealistisk ut. Det Coronavirusinducerade efterfrågefallet är en del av orsaken; men så är bankernas minskade finansiering.
I slutändan, såvida inte alltför många andra banker följer ABN Amro, kan påverkan på flödet av råvaror runt om i världen vara minimal. Men konsumenter och producenter kommer att betala för det genom något mindre effektiva marknader.
”Om det inte finns någon bank i morgon för att finansiera handeln, kan du emittera obligationer, du kan öka kapitalet genom nyemissioner. Du har andra sätt att få finansiering” sa Jean-Pierre Adamian, verkställande direktör för metallhandlaren Transamine, och tillade att hans företag för närvarande har massor av bankfinansiering ”De är kanske lite dyrare, men det är samma för alla. I slutet kommer producenterna att betala. ”
Men handelshusens kyla kan snabbt försvinna om oljepriset stiger betydligt. Låga priser innebär att varje last är mindre värd, och det har underlättat finansieringsbehovet när bankerna har dragit sig tillbaka. Om priserna stiger, så kommer också handlarnas behov av finansiering att öka. ”Om plötsligt oljepriset hoppar från 45 USD till 80 USD, så kommer vi säkert att ha ett problem för alla” sade Lambert.
Nyheter
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber

Hemp Innovation är en av de ledande aktörerna i Sverige gällande utveckling och produktion av hampa. Företaget har nu tecknat ett så kallat off take-avtal med HealthTextiles, som utvecklar kläder för vårdsektorn. Avtalet omfattar en produktion på upp till 200 ton, vilket är värt cirka 7 miljoner kronor.
Sverige är på väg att följa den internationella trenden och bygga upp en produktion av industriell hampa som är en av världens lönsammaste grödor att odla enligt Hemp Innovation. Företaget har på kort tid fått flera av Sveriges bönder att ställa om sin odling och alltmer börja fokusera på den snabbväxande och miljövänliga växten. Genom affärsområdet Hemp Foods har man redan börjat sälja hampafrön till ledande butiker och tar nu även ett kommersiellt grepp om hampaväxtens kraftiga stam som har världens starkaste biologiska fibrer.
”Avtalet bekräftar den kommersiella potentialen i Hemp Innovations verksamhet. Hampafiber kan användas brett och mångsidigt,” säger Clas Dahlén, grundare och vd för Hemp Innovation, och fortsätter:
”Vi märker att allt fler svenska aktörer är intresserade av hampa för industriellt bruk. Inte minst för den stora potentialen för mycket god lönsamhet.”
På den internationella marknaden har hampans storhet legat i strålkastarljuset ett bra tag. Bara under de senaste två åren har marknaden fått ett rejält uppsving. Från ett uppskattat värde på motsvarande cirka 80 miljarder kronor 2023, 100 miljarder kronor 2024, för att 2032 tangera 500 miljarder kronor, enligt Fortune Business Insights.
”Genom avtalet kan vi säkra den långsiktiga försörjningen av industriell hampafiber till vårt patenterade TorTex garn och tyg. Därmed är det viktigt att vi bygger upp ekosystemet för odlingen av industrihampa,” säger Tomas Persson, grundare och ägare av HealthTextiles, och fortsätter:
”Tidigare var problemet för lantbrukare, som är intresserade av att odla hampa, att det inte fanns någon marknad som off take-avtalet mellan HealthTextiles och Hemp Innovations skapar.”
För att möta den ökande efterfrågan av industriell hampa skalar Hemp Innovations upp genom att bygga ett eget fiberberedningsverk och tar i samband med detta in kapital.
Nyheter
Vizsla Silver går från prospektering till utveckling

Intervju med Mike Pettingell på Vizsla Silver om bolagets övergång från prospektering till utveckling, med flaggskeppsprojektet Pancuo i Mexiko. Han lyfter fram vikten av tillstånd, projektfinansiering och potentialen för betydande silverproduktion. Samtalet omfattar också bolagets finansiella hälsa, infrastrukturfördelar och de optimistiska utsikterna för silvermarknaden.
Nyheter
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver

Eric Strand gästar EFN och kommenterar ädelmetallerna guld och silver. Guldpriset har fortsatt uppåt Strand lyfter fram att det bland annat beror på stigande budgetunderskott och centralbanker som köper. Försäkringsbolag i Kina kan bli en ny köpare av guld. En ytterligare drivkraft skulle kunna komma i form av oro för devalvering i Kina, vilket skulle göra det logiskt för folk i Kina att säkra värdet på sitt kapital. Han räknar med fortsatta uppgångar även inom silverpriset.
-
Nyheter2 veckor sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Nyheter3 veckor sedan
Fondförvaltare köper aktier i kanadensiska guldproducenter när valutan faller
-
Analys4 veckor sedan
Brent rebound is likely as Biden-sanctions are creating painful tightness
-
Nyheter3 veckor sedan
Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig
-
Nyheter2 veckor sedan
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin
-
Nyheter3 veckor sedan
På lördag inför USA tariff på 25 procent för import från Kanada, olja kan dock undantas
-
Nyheter3 veckor sedan
Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA
-
Analys3 veckor sedan
The Damocles Sword of OPEC+ hanging over US shale oil producers