Följ oss

Nyheter

Europas banker undviker råvaruföretag

Publicerat

den

Skyskrapor

Under det senaste halvseklet har en liten grupp europeiska banker finansierat handeln med råvaror och skapat ett symbiotiskt förhållande till råvaruhandlarna som satte dem i hjärtat av en enorm expansion i den globala handeln.

Skyskrapor

När Marc Rich behövde 100 miljoner dollar för att köpa iransk olja och kickstarta det som skulle bli världens största handelshandlare, gick han till den franska banken Paribas. När en grupp råvaruhandlare behövde kapital för att ta över Vitol och förvandla företaget till världens största oljehandlare, vände de sig till den nederländska banken ABN.

Trenden har vänt

Nu har trenden vänt. ABN Amro Bank tillkännagav att de skulle sluta med finansieringen av råvaror. BNP Paribas granskar sitt engagemang och kan stänga sin specialiserade enhet, rapporterade Bloomberg tidigare denna månad. Rabobank granskar också sin verksamhet. Efter en rad kollapser och skandaler som har gett bankerna miljarder dollar i förluster ser nästan alla ledande långivare över sin närvaro i sektorn.

För råvaruhandlare, som är vana att betala för laster av olja, metaller eller jordbruksprodukter värda tiotals miljarder dollar med billiga banklinor, kan de europeiska bankernas skifte höja kostnaderna och tvinga dem att leta efter nya finansieringsformer eller helt enkelt pressa ut mindre företag från branschen.

”Råvarufinansiering som vi känner till den idag kommer inte att finnas på ett meningsfullt sätt om fem till tio år från och med nu” säger Walter Vollebregt, tidigare chef för finans- och metallhandelsfinansiering för Rabobank, som nu är branschkonsult. ”Handelsföretag är knappast redo för vad som kommer att komma.

Ett dussin råvaruhandelförvaltare berättade för Bloomberg att de förväntar sig att de europeiska bankerna kommer att höja finansieringskostnader för råvaruhandeln. Medan vissa större handelsföretag tror att de kommer att dra nytta av en omskakning av branschen, fruktar andra att bankernas agerande kan skada alla aktörer på marknaden.

Koloniala rötter

Europeiska bankers engagemang i råvaruhandeln har sina rötter i kontinentens kolonialhistoria. Ett av ABN Amros föregångsföretag var Nederlandsche Handel-Maatschappij, NHM, som grundades 1824 för att handla kaffe, socker och te i Asien. Många franska banker engagerade sig i handeln via Frankrikes tidigare kolonier i Afrika.

Den moderna råvarufinansieringen började när Paribas började finansiera pionjärer inom oljehandeln som Marc Rich från Genève-kontoret på 1970-talet. Genom att använda lasten på de varor som finansierades som säkerhet kunde råvaruhandlarna få en finansiering till en kostnad endast marginellt dyrare än bankernas egna lånekostnader.

Men även om det kan ha varit livskraftigt när allt gick bra, har en serie skandaler skakat om branschen. Det mest anmärkningsvärda var när oljehandlaren Hin Leong Trading kollapsade i april 2020. Konkursen omfattade anklagelser om bedrägeri och lämnade 23 banker med fordringar om 3,5 miljarder dollar.

”Det hjälper inte att den nuvarande lågräntemiljön tvingade dem att tillhandahålla tjänsten för en lägre kostnad och de försökte alla öka volymen för att kompensera för lägre inkomster. För att öka volymen måste du tyvärr börja ta itu med motsvarigheter i lägre kvalitet, säger Ernesto Leon-Gambetta, tidigare chef för soft commodities vid Noble Group.

Konsultföretaget Coalition Development uppskattar att bankindustrins intäkter från råvaruhandeln minskade med 29 procent under första halvåret 202. ”Under de senaste fem eller sex åren, med bestämmelserna, är slutresultatet för de stora europeiska handelsbankerna noll eller negativt” sade Vollebregt.

Flockeffekt

De senaste förlusterna är inte det enda problemet. Ständigt stramare bankbestämmelser – inklusive Basel 4 – gör handeln med råvarufinansiering mindre attraktiv, enligt Jean-Francois Lambert, en konsult och tidigare bankman. ”Varje bank måste ompröva sin portfölj, effekten kommer att bli betydande.”

Den nederländska baserade ING Groep är en av sektorledarna med en exponering om drygt 20 miljarders euro i slutet av juni. Banken är fortfarande engagerat i finansiering av råvaror, men är mer försiktig när det gäller utlåning till sektorn.

Bland de franska bankerna skärper också Societé Generale riskkontrollen och har tagit ett steg tillbaka från Asien med nedläggningen av sitt kontor i Singapore. Natixis har också minskat sin exponering för finansiering av handel med energi och naturresurser.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Pressade råvaruhandlare

Nedskärningarna pressar redan några av de mindre och medelstora råvaruhandelsföretagen. En verkställande direktör för ett handelshus sade att hans kunders användning av sina kreditlinjer, som vanligtvis är cirka 35 procent, hade nästan fördubblats sedan juni 2020.

”Detta kommer att påverka i stort alla Tier 2- och Tier 3-spelare,” säger Lambert. ”De kommer att möta en situation där såvida de inte har den perfekta balansräkningen, de perfekta systemen, den perfekta styrningen, så kommer de att få det svårare att låna.”

Råvaruföretag verksamma inom soft commodities är särskilt oroliga för franska bankers exit, av vilka många finansierar mindre exportörer av kakao i Elfenbenskusten.

Chefer vid flera medelstora handelshus sa att de ville utöka sin pool av långivare, medan andra betalar extra avgifter för att säkra engagerade linjer från sina banker. Vissa ifrågasätter till och med om de kunde överleva utan bankfinansiering helt.

Medan vissa schweiziska banker fortfarande är intresserade av att utöka sin närvaro i sektorn, är det få som vill fylla det gap som uppstår av de som lämnar. Det tyder på att handlare kommer att behöva utnyttja dyrare finansiering utanför banken eller helt enkelt handla mindre.

Även bland branschens jättar finns det ett erkännande av att kostnaderna kommer att stiga. Företag som Trafigura och Mercuria, två av världens fem största oljehandlare, har erbjudit ”Covid-19-premier” till långivare i de senaste erbjudandena, vilket effektivt höjer räntan de betalar.

Gräns för tillväxt

De flesta chefer vid större handelshus är för närvarande avslappnade över situationen och hävdar att deras förmåga att få tillgång till bredare skuld- och aktiemarknader borde ge dem en konkurrensfördel jämfört med mindre aktörer. Efter fem år där oljehandelns volymer hos de tre största handlarna har ökat 70 procent, ser all tillväxt dock orealistisk ut. Det Coronavirusinducerade efterfrågefallet är en del av orsaken; men så är bankernas minskade finansiering.

I slutändan, såvida inte alltför många andra banker följer ABN Amro, kan påverkan på flödet av råvaror runt om i världen vara minimal. Men konsumenter och producenter kommer att betala för det genom något mindre effektiva marknader.

”Om det inte finns någon bank i morgon för att finansiera handeln, kan du emittera obligationer, du kan öka kapitalet genom nyemissioner. Du har andra sätt att få finansiering” sa Jean-Pierre Adamian, verkställande direktör för metallhandlaren Transamine, och tillade att hans företag för närvarande har massor av bankfinansiering ”De är kanske lite dyrare, men det är samma för alla. I slutet kommer producenterna att betala. ”

Men handelshusens kyla kan snabbt försvinna om oljepriset stiger betydligt. Låga priser innebär att varje last är mindre värd, och det har underlättat finansieringsbehovet när bankerna har dragit sig tillbaka. Om priserna stiger, så kommer också handlarnas behov av finansiering att öka. ”Om plötsligt oljepriset hoppar från 45 USD till 80 USD, så kommer vi säkert att ha ett problem för alla” sade Lambert.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära