Följ oss

Nyheter

Etanol, renaste råvaran på börsen?

Publicerat

den

Etanol - Produktion, odling och lagring

EtanolproduktionEtanol är en produkt som utvinns ur till exempel socker, majs, trä eller sojabönor. På senare år har intresset för denna produkt ökat så pass mycket att Chicago Board of Trade, CBOT, ett dotterbolag till CME, Chicago Mercantile Exchange, tagit upp etanol till handel.

En kort introduktion

Etanol kallas också för alkohol, och har den kemiska formeln C2H5OH. Etanol, som har en kort kolkedja och löses därför relativt lätt i vatten, är den minst giftiga av alla de envärda alkoholerna. Etanol utgör den rusframkallande komponenten i drycker som öl, vin och sprit. Framställningen sker genom jäsning av sockerhaltiga vätskor från kolhydratrika jordbruksprodukter, men det förekommer även att viss teknisk sprit för industriellt bruk framställs från petroleum. Etanol används bland annat som motorbränsle, så kallad E85.

Det tros ha varit persiska alkemister, till exempel Geber (721-815) och Al-Razi (864-930), som utvecklade destilleringen och lyckades med att få fram en relativt ren etanol. Tekniken utvecklades under medeltiden och etanol fick ett högt anseende som läkemedel men kom också att användas som konserveringsmedel. Senare kom etanol att användas inom industrin, inom vården och forskning samt i en rad olika drycker. Under senare tid har stor möda lagts på att utveckla etanol till ett alternativ till olja och andra energikällor.

Framställning

Etanol framställs i första hand genom hydratisering av eten eller fermentering av socker. Hydratisering av eten är den primära framställningsmetoden av etanol inom industrin medan fermentering huvudsakligen används för framställning av alkoholhaltiga drycker.
Industriell etanol produceras främst genom syrakatalyserad hydratisering av eten, en relativt billig produkt.

Användningsområden

Etanol används inom industrin under namnet teknisk sprit, bland annat för dess goda egenskaper som lösningsmedel. Utöver detta har industriellt producerad etanol många användningsområden, till exempel används det i vattenbaserade färger, läkemedel, parfymer, rengöringsprodukter, lacker och bläck. I regel är etanol denaturerad, det vill säga det innehåller tillsatta ämnen som framkallar kräkning, smakar och luktar mycket illa, till exempel aceton.

Etanol som bränsle

På samma sätt som bensin används i en förbränningsmotor går det att använda etanol som ett substitut. I dag innehåller så gott som all svensk bensin minst fem procent etanol vilket motsvarar 340.000 kubikmeter årligen.

I USA har flera stater, däribland Kalifornien och New York, krävt att amerikansk bensin skall innehålla 10 % etanol. En översyn av lagstiftningen pågår i ett antal andra stater.

I mindre skala används även en kombination av etanol och bensin med högre etanolandel, så kallad E85. Etanol har högre oktantal och brinner snabbare, men har ett lägre energivärde per liter än bensin.

Etanol innehåller inte svavel eller cykliska kolväten, till exempel bensen, men avgaserna från etanoldrift kan ge upphov till hälsoproblem, särskilt vid låga temperaturer kan utsläppen av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) vara högre än från bensinbilar.

Vad styr priset på etanol?

Etanol är en komplex råvara vars pris styrs av en rad andra råvaror. Först av allt är etanol ett derivat på majs eller socker, varför sockerpriset och majspriset har betydelse för hur etanol prissätts. Dessutom används etanol som ett alternativ till drivmedel varför priset på olja och bensinpriset påverkar etanolpriset. Utöver detta påverka priset på Distillers’ Dried Grain, en biprodukt vid framställning av etanol priset på den förädlade produkten. Distillers’ Dried Grain säljs i huvudsak som djurfoder, vilket gör att även priset på live stock, lean hogs och fjäderfä har en inverkan på hur etanol prissätts.

För att etanoltillverkning skall vara kostnadseffektiv så krävs att producenterna kan finna avsättning för Distillers’ Dried Grain, den biprodukt som uppstår när etanolen tillverkas. Även om Distillers’ Dried Grain är en biprodukt så utgör det en viktig del av etanolekvationen.

För att etanoldestillering skall kunna ske kostnadseffektivt krävs att priset som tillverkaren får för etanolen och Distillers’ Dried Grain överstiger kostnaden för insatsvaran socker eller majs och kostnaden för destilleringen. I teorin är det alltså möjligt för en producent att driva ett destilleri med förlust givet att denne tjänar pengar på att sälja Distillers’ Dried Grain som djufoder på spotmarknaden.

Handel i etanolterminer

Etanolterminer går till leverans varje månad året om. Etanol handlas bland annat på Chicago Board of Trade under tickersymbolen AC och ZC, beroende på om handeln sker på börsgolvet eller elektroniskt. Etanol prissätts i USD och cent per fat, precis som råolja.

Tickerkod och leveransmånad för etanol-terminer

*3 avser årtalet, vilket betyder att tickern ACM3 avser leverans av etanol i juni 2013.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Kontraktsstorlek

Ett terminskontrakt etanol på Chicago Board of Trade avser 29.000 gallons.

Tick Value

0,001 USD (0,1¢) per gallon

Daglig prisavvikelse

30 cent per gallon, motsvarande 8.700 USD per kontrakt oavsett leveransmånad med undantag av frontmånaden.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform sker dagligen från 6:30 PM på söndagskväll till 6:00 AM och mellan 9:30 AM och 1:15 PM

Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions), äger rum mellan 9:30 AM och 1:15 PM Chicago Time på Chicago Board of Trade.

Sista handelsdagen

Handeln upphör den andra affärsdagen efter den sista handelsdagen i leveransmånaden.

Leveranskvalité

Tillåten leveranskvalité på etanol som säljs på termin vid Chicago Board of Trade är denaturerad etanol som den specificeras enligt The American Society for Testing and Materials standard D4806 for Denatured Fuel Ethanol for Blending with Gasolines for Use as Automotive Spark-Ignition Engine Fuel plus California standards.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Publicerat

den

Kol i Kina

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Publicerat

den

Kopparpris i USA och utanför

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.

Bjarne Schieldrop från SEB reder ut vad som händer med kopparpriset.
Fortsätt läsa

Nyheter

USA är världens största importör av aluminium

Publicerat

den

Var USA importerar sin aluminium från

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.

Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.
Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.

Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära