Följ oss

Nyheter

Betydligt färre svin

Publicerat

den

Grisar - All mindre tillgång på svenskt fläskköttEn och annan kvinna suckar kanske uppgivet och säger att hon har bevis för motsatsen, men efter vad LRF rapporterar har det aldrig funnits så pass få grisar i Sverige som nu, och antalet fortsätter att minska trots att priserna stigit.

Att mindre svinbönder har lagt ned har vi sett sedan tidigare då de inte kunnat få ekonomi i sina satsningar, men nu sprider sig detta fenomen även till större besättningar vilket på sikt kommer att göra svenskt fläskkött än mer sällsynt i livsmedelsbutikerna. Under 2011 har 172 av de 1.272 besättningar, motsvarande 9.295 suggor, som är anslutna till Svenska Djurhälsovården försvunnit, vilket omfattar cirka 90 procent av alla grisbönder. Siffran överstiger med råge förra årets då 94 stycken besättningar försvann under hela 2010.

Av allt kött som äts av svenska konsumenter importeras cirka hälften, men siffran har historiskt sett varit lägre för griskött där endast en tredjedel har importerats. Jämfört med resten av Europa är båda dessa siffror höga, vilket av LRF förklaras med att andra europeiska länder värnar mer om de egna bönderna än vad som görs i Sverige. Det finns emellertid hopp även för svenska grisbönder, från och med 2013 kräver EU att alla svinstallar skall byggas om för att klara av de nya direktiven inom jordbruksnäringen, något som svenska bönder redan uppfyller genom svensk lagstiftning. Det finns även tecken på en ökad välvilja hos landsbygdsdepartementet vilket kan komma att göra att vi slipper se hur den svenska svinstammen försvinner helt och hållet.

Det stora problemet är emellertid att antalet suggor minskat så pass mycket, vilket kan komma att leda till att det kommer ta många år innan en ny fungerande avelsstam åter finns på svenska gårdar.

Tyskt fläskkött skapade problem

Det är framför allt det tyska fläskköttet som skapat en kris bland svenska grisbönder. Importerat fläskkött har sedan länge varit billigare än det svenska, främst eftersom de svenska grisbönderna har tvingats leva efter hårdare krav på hur djuren skall skötas än i övriga Europa, vilket emellertid ger en bättre kvalité på det svenska köttet. Det allra största problemet är emellertid den masslakt som ägde rum i Tyskland under slutet av 2010 vilket var en följd av att ett stort antal tyska grisbönder gett sina grisar foder innehållande dioxin. Följden blev att dessa grisar slaktades, och att tyskt fläskkött bojkottades av de flesta europeiska länder – men inte av Sverige. Dumpade priser på tyskt fläskkött ledde till en betydande export från de tyska slakterierna vilket skadade den svenska fläskindustrin.

Nyheter

Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.

Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.

Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet

Publicerat

den

Kärnkraftverk från Seaborg Technologies

Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.

Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.

Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.

200 miljoner danska kronor i ny finansiering

I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.

Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.

Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”

”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.

Seaborg TEchnologies kärnkraftsreaktor på 1 minut.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära