Nyheter
Slutet på råvaruhandeln
Från och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.
Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.
Tog rishandeln tillbaka till Japan
Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.
De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.
Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.
Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.
Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.
The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.
Slutet på en sextioårig era
Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.
Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.
Nyheter
Teck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs

Kanadensiska gruvbolaget Teck Resources för samtal med både USA och Kanada om att leverera kritiska mineraler till de båda ländernas försvarsindustrier – bara en dag efter att Kina skärpt sina exportregler för sällsynta jordartsmetaller.
Enligt Financial Times diskuterar bolaget möjligheterna att leverera germanium, antimon och gallium, under förutsättning att det kan få garantier för minimipriser och köpvolymer.
Kinas senaste besked innebär en utvidgning och förtydligande av de omfattande exportkontroller som infördes redan i april. De tidigare restriktionerna ledde till stora bristsituationer globalt innan nya avtal med Europa och USA gjorde det möjligt att återuppta leveranser. Den nya regeln klargör dock att exportlicenser sannolikt kommer att nekas till vapenproducenter och vissa halvledarföretag.
Vid FT Metals and Mining Summit uppgav Teck Resources vd att bolaget kan producera tillräckligt med germanium för att täcka hela Nordamerikas behov – och möjligen även G7-ländernas.
Teck Resources och Anglo American går samman
Teck Resources och Anglo American är mitt uppe i en fusion, vilket beskrivs som ett samgående av två jämbördiga parter.
Nyheter
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid

Leading Edge Materials har tre olika projekt, men det är ett som är bolagets huvudfokus, Norra Kärr. Den tillgången har tunga sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för Sveriges och hela EU:s oberoende när det gäller dessa kritiska råvaror. Kina som kontrollerar större delen av världens sällsynta jordartsmetaller drar hela tiden åt tumskruvarna på resten av världen. Denna vecka införde Kina extremt aggressiva regler som gör att större delen av världens företag som på ett eller annat sätt använder eller producerar metallerna måste ansöka om tillstånd av kinesiska staten för att kunna exportera sina produkter.
Norra Kärr-projektet har i denna kontext blivit strategiskt viktig för hela EU.
Nyheter
Oljepriset faller efter ny handelskonflikt mellan USA och Kina

Priset på amerikansk råolja föll med nära 4 procent på fredagen, efter att president Donald Trump hotat Kina med nya tullar. Uttalandet kom som svar på att Peking infört striktare exportkontroller av sällsynta jordartsmetaller – en åtgärd som återigen väcker oro för en avmattning i den globala ekonomin.
USA:s WTI-olja stängde på 58,90 dollar per fat, en nedgång med 2,61 dollar. Brentoljan föll med 3,8 procent till 62,73 dollar.
”Jag kommer att tvingas att ekonomiskt motverka deras drag,” skrev Trump på sin plattform Truth Social och antydde ”massiva tullhöjningar” på kinesiska varor.
Marknaden reagerade kraftigt på beskedet. ”När marknaden ser dessa vedergällningsåtgärder tolkas det som svagare tillväxt och lägre efterfrågan på olja,” sade Andy Lipow, chef för Lipow Oil Associates, till CNBC.
Samtidigt pressas priserna av ökat utbud från OPEC+ och minskad efterfrågan under pågående underhållsarbete vid raffinaderier. Ett eldupphör mellan Israel och Hamas har dessutom minskat oron för störningar i oljeleveranser från Mellanöstern.
”Marknaden fokuserar nu mer på utbudet än på geopolitiken,” sade Helima Croft, råvaruchef vid RBC Capital Markets.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter1 vecka sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga