Nyheter
Kurvpremie snarare än kurvalfa
I förra veckan publicerade Bank of America Merrill Lynch analysen ”Curve placement alpha drawdowns” som fick visst genomslag och renderade frågan ”Håller kurvalfan på att arbitreras bort?” i bloggosfären [Se fotnot 1]. Med kurvalfa avses den överavkastning som kan fås genom att inneha terminer längre ut på terminskurvan snarare än att inneha kontraktet närmast leverans. Ett vedertaget och relevant sätt att mäta denna strategi är en månatligt omviktad portfölj som är lång Dow Jones UBS råvaruindex med innehav 3 månader ut på terminskurvan och kort Dow Jones UBS ”vanliga” råvaruindex. Med detta mått är korrektionen är den största sedan juni 2010 men ser vi på hela indexhistoriken verkar farhågan om att alfan försvunnit vara väl tidig. Samtidigt är frågan och resonemangen intressantare ur ett vidare perspektiv: Hur uppstår kurvalfan? Hur påverkar råvaruinvesterare den?
Den senaste korrektionen kan i stort förklaras av rörelser på spannmål och oljeväxter. Lagren är ganska små, men i år väntas en jätteskörd på norra halvklotet. Detta driver terminsstrukturerna in i allt brantare backwardation mellan gamla och nya skörden. Det är dock ett övergående fenomen och behöver inte nödvändigtvis förstöra förutsättningarna för kurvalfan framöver. Detta noteras också i analysen.
Kurvstrategin att köpa terminer med senare leverans och sälja de med tidigare leverans är en klassisk kalenderspread för en råvaruhandlare och kallas en ”bear spread” [Se fotnot 2]. Som namnet antyder är det en strategi som gynnas av prisnedgång i vilken kontraktet med tidigare leverans oftast faller mer än det med senare. Fördelen med kalenderspreadar är att påverkas mer av lagersituationen och mindre av externa faktorer såsom dollarkursen.
Vad driver då överavkastningen för denna strategi? Terminsstrukturen är en huvudmisstänkt. Är det contango (negativ rullyield, det vill säga avkastningsindex går sämre än spotindex) brukar den vara brantast i korta ändan av terminskurvan då överskottssituationen som är förknippad med contango brukar försvinna med tiden. I diagrammet finns strategin i logaritmisk skala tillsammans med ett mått på den historiska terminsstrukturen, mätt genom att ta skillnaden mellan ett totalavkastningindex och ett spotindex minus korträntan. Vi noterar att avkastningen för strategin varit bäst efter 2004. Detta sammanfaller dels med en utdragen period av contango och dels med inflöden till passiva råvaruinvesteringar. Contangon kan bero på andra orsaker än råvaruinvesterarnas tryck på terminskurvan även om dessa bidrar. Oavsett orsak borde emellertid contangon i sig vara en huvudförklaring till överavkastningen i kurvstrategin. Skulle backwardation återkomma sett över hela råvaruindexet, borde investerare i kurvstrategin bli orolig på riktigt.
Två andra tänkbara förklaringar till överkastningen är likviditet och relativ volatilitet. Likviditeten är bättre i korta ändan av terminskurvan och detta kan skapa en riskpremie i priserna längre ut på kurvan. Volatiliteten är oftast högre i korta ändan av terminskurvan än i den långa. Kurvstrategin är alltså lång låg lågbeta och kort högbeta råvaror. Detta är en så kallad konkav investering och effektiva marknader brukar ge investerare som är beredda att hålla denna risk en premie. Ett exempel på detta är att lågvolatila valueaktier över tiden brukar avkasta bättre än högvolatila tillväxtaktier trots deras lägre volatilitet.
Åter till frågan om det finns någon risk att alfan arbitreras bort, det vill säga att råvaruhandlare utnyttjar prisineffektiviten till den grad att prissättningen påverkas så mycket att möjligheten försvinner? Införandet av andra generationens råvaruindex som rullar längre ut på terminskurvan och hedgefonders allt större aktivitet i råvarumarknaderna skulle kunna ha tagit bort det mesta av den ”rena alfan” orsakad av råvaruinvesterares oförstående inför tillgångsslaget. Vad som återstår är riskpremier terminsstrukturen, likviditeten och konkaviteten, det vill säga kurvalfan är egentligen kurvpremier! Dessa kan vara intressanta att exponera sin portfölj för, men då med vetskap om vilka risker som är förknippade med desamma.
[1] Se FT Alphaville ”Is curve alpha being arbitraged away?”
[2] Motsvarande finns också på optioner men när det gäller råvaror avses oftast just en kalenderspread.
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.
Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.
Nyheter
Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.
Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.
Kol, olja och gas i omvandling
Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.
Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.
Kraftig ökning av elbehovet
Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.
Ökad självförsörjning
Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.
Nyheter
ABB och Blykalla samarbetar kring kärnkraftsteknik för sjöfartsindustrin

ABB har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) med det svenska kärnkraftsföretaget Blykalla för att stödja och påskynda användandet av små modulära blykylda reaktorer inom sjöfartsindustrin.
Detta avtal bygger vidare på villkoren i ett befintligt samförståndsavtal mellan Blykalla och ABB som undertecknades i oktober 2024, och som syftar till att utveckla blykyld SMR-teknik för att stödja Sveriges behov av ren energi. Avtalet utökar partnerskapet och ligger i linje med den växande trenden med kärnkraft som marin kraftkälla.
Blykallas svenska avancerade blyreaktor (SEALER) är en mycket kompakt, passivt säker reaktor med inbyggda säkerhetsstrukturer vilket innebär att de inte kräver några åtgärder från operatören. Det var en av tre reaktorer som identifierades i projektet Nuclear Propulsion for Merchant Ships I (NuProShip I), som syftar till att anpassa en generation IV-SMR till kraven hos kommersiella fartyg – särskilt större fartyg. ABB:s expertis inom systemintegration samt kraftdistributions-, styr- och automationsteknik, kommer att vara avgörande för att säkerställa en framgångsrik implementering av SMR som en lösning ombord.
“Vi är glada att utöka vårt partnerskap med ABB inom detta strategiskt viktiga område. Med vår kompakta reaktordesign ser vi en unik möjlighet att leda vägen inom maritim kärnkraftsdrift – en lösning som är unikt positionerad för att möta sektorns efterfrågan på ren energi”, säger Jacob Stedman, VD för Blykalla. “Att förverkliga denna vision kommer att kräva ett ekosystem av engagerade partners, och detta samarbete är en avgörande byggsten.”
“SMR:er har betydande potential att driva minskade koldioxidutsläpp, och vårt samarbete med Blykalla kommer att bidra till att öka deras möjligheter inom maritima tillämpningar”, säger Juha Koskela, global chef för ABB:s division Marine & Ports. “Nästa generations SMR:er kommer att möjliggöra innovativa fartygsdesigner som kan bidra till att minska utsläppen jämfört med fartyg som drivs med kolbaserade bränslen. Vi är stolta över att samarbeta med Blykalla i vad som representerar ett viktigt steg på sjöfartens resa mot minskade koldioxidutsläpp.”
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys2 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September