Följ oss

Nyheter

Kina fördubblar sina guldköp

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Uppgifter från den före detta brittiska kronkolonin Hong Kong, numera en del av Kina, visar att Kina under 2011 mer än fördubblade sin import av guld. Det saknas visserligen en officiell rapportering från de kinesiska myndigheterna, men data avseende importen från Hong Kong brukar av denna orsak anses utgöra ett bra underlag för den kinesiska efterfrågan på guld.

Under november 2011 var den kinesiska importen av guld från Hong Kong cirka 103.000 kilo, motsvarande 103 ton, vilket skall ställas mot siffran 86.000 kilo, eller 86 ton under oktober 2011. För helåret 2011 bedöms siffran ha uppgått till 490 ton, en fördubbling mot de 245 ton guld som Kina importerade från Hong Kong under 2011.

Vilka de kinesiska aktörer är som valt att öka sitt innehav är okänt, men det spekuleras i att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, som i dag har världens femte största guldreserv, har fortsatt att köpa.

Det finns även tecken på att kinesiska privatinvesterare har köpt stora mängder guld, vi har bland annat sett hur det numera finns en så pass stor efterfrågan på guld i Kina att det har införts så kallade guldautomater där landets medborgare kan köpa sitt guld lika enkelt som genom ett bankomatuttag. Kina kommer även att starta en ny råvarubörs, Pan Asia Gold Exchange, där handeln i guld initialt kommer att prissättas i dollar, men där myndigheterna har för avsikt att kunna erbjuda motsvarande kontrakt prissatta i kinesiska renminbi, vilka börsens ledning tror kommer att uppskattas av de internationella guldhandlarna.

I WGC-rapporten konstaterades att Indien återigen stod för den största efterfrågan av alla 2011 med en guldimport om totalt 933 ton jämfört med Kinas 770 ton, men det var den kraftigt ökade importen från Kina under det fjärde kvartalet som tvingade WGC att förutsäga landet kan komma att ta över topplaceringen från Indien 2012. Bilden nedan, som härrör från tabell 10 i rapporten, är talande.

Diagram över historisk efterfrågan på guld - WGC

Av skäl som är lätta att förstå har efterfrågan på fysiska ädelmetaller stigit kraftigt sedan den finansiella krisen började. Från att ha svarat för omkring 10 procent av efterfrågan av allt guld i början av det senaste decenniet svarar guldtackor och mynt för mer än en tredjedel av den totala efterfrågan, något som mer väl än uppvägde den minskade smyckesförsäljningen under de senaste åren, eftersom guldtackor, mynt och andra fysiska guldprodukter är särskilt populära i Kina på grund av bristen på andra investeringsalternativ vid en tidpunkt när inkomsterna skjuter i höjden.

Kanske ännu viktigare, enligt de fotnoter som tillhandahålls av WGC, innehåller data i diagrammet inte uppgifter om den kinesiska centralbankens köp och försäljningar som skiftade från det senare till det förra under 2009.

Från att ha varit nettosäljare av mer än 400 ton guld per år för endast några år sedan köpte centralbankerna lika mycket guld som 1964, cirka 440 ton guld under 2010, en ökning från 77 ton under 2010. Efterfrågan kommer främst från tillväxtekonomierna där tjänstemän har varit på sin vakt mot alla pengar tryckta i väst

Mexiko var den största köparen under 2011 med sina köp av 100 ton guld, medan Ryssland kom på andra plats med sina 95 ton, men återigen, det är Kina som drar uppmärksamhet till sig fast det helt klart inte är deras avsikt.

I en intervju med WGC:s Marcus Grubb i Financial Times framkommer det att den kinesiska centralbankens köp av guld tros ha spelat en stor roll i den kraftiga ökningen av den kinesiska guldimporten under det fjärde kvartalet 2011.

Kinas import från Hong Kong, som står för huvuddelen av landets guldimport, sköt i höjden till 227 ton under de tre sista månaderna av 2011, enligt uppgifter som publicerats i Hong Kong. Gruvproduktionen i landet, den största guldproducent i världen, uppgick till cirka 100 ton under det sista kvartalet 2011, vilket innebär ett totalt utbud om minst 330 ton. Detta skall jämföras med de 191 ton guld Bank of China - Goldi form av smycken, tackor och mynt, som står för huvuddelen av den kinesiska efterfrågan. Eftersom Kina inte tillåter export av guld, var skillnaden mellan den inhemska utbudet och efterfrågan cirka 139 ton under Q4 2011, och centralbankens inköp stod sannolikt för hela denna differens.

Detta är förenligt med den allmänna uppfattningen att Kinas centralbank kommer att fortsätta att ackumulera guld, köpa när priset faller och endast avslöja omfattningen av sina köp för världen långt efter det att detta har skett, som till exempel under 2009 när det avslöjades att landet nästan dubblat sina guldreserver till 1.054 ton jämfört med den sista officiella siffran som rapporterades 2003.

Sammanfattningsvis kan Bank of China komma att öka sina guldreserver i ett blixtrande tempo och det är entydigt med en hausse för den gula metallen då många analytiker tror att Kina i slutändan kan komma att köpa tusentals ton, samtidigt som de säljer västerländska statspapper för något mer konkret.

I andra nyheter, visade kvartalsrapporter att amerikanska hedgefonder gjorde justeringar i sina innehav i SPDR Gold Shares ETF (GLD) under det fjärde kvartalet 2011. Några av dessa ökade sin exponering medan andra minskade sina innehav. Det viktigaste affärerna i guld görs emellertid numera i Asien.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära