Följ oss

Nyheter

Kinas efterfrågan dränerar guldmarknaden

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Kinas efterfrågan på guld ökar med pandamyntenVi har tidigare skrivit om hur det australiensiska myntverket, Perth Mint, har haft svårt att möta efterfrågan på silvermynt från konsumenterna och hur försäljningen uppnått nya rekordnivåer. Under veckan har vi tagit del av rapporter som visar hur samma fenomen förekommer också på andra ställen runt om i världen, till exempel i Kina, där de små gyllene pandorna, antagligen ett av de allra vackraste på marknaden förekommande mynten, efterfrågas allt mer. Notabelt är att mynten handlas med en premium jämfört med andra, likvärdiga mynt, men det verkar inte bekymra köparna som tar emot allt det som erbjuds.

Kinesiska pandamynt strömmar från myntverket i en allt högre hastighet. I naturen är pandan både sällsynt och hotad och det ser ut som om även guldmynten som pryds av detta fantastiska djur kommer att vara lika sällsynta på marknaden i framtiden, av att döma av den efterfrågan från miljontals konsumenter som köper dem för att bevara värdet på sitt kapital. Nu både dubblar och tredubblar de kinesiska myndigheterna produktionen för att möta efterfrågan.

Det vackra lilla myntet är avgudat av samlare runt om i världen eftersom det är en del av berättelsen om den kinesiska ekonomin. 1982, det år som myntet introducerades, präglades endast 16.000 ett-ounce-mynt, i år kommer produktionen att vara betydligt högre. Redan nu har det präglats mer än 300.000 mynt och i Peking har kvoterna höjts väsentligt – och kommer att stiga till minst 500.000 mynt för de mest efterfrågade mynten på ett ounce, medan de mindre mynten som det redan producerats 200.000 stycken av, kommer att få se sin upplaga stiga till 600.000 stycken vardera.

Dessa enormt populära Pandamynt är tekniskt sett lagliga betalningsmedel i Kina, men ingen vettig människa skulle använda dem i den dagliga handeln, inte till deras nominella belopp i alla fall. Ett ounce-myntet med ett nominellt värde på 500 yuan, motsvarande cirka 77 USD, att jämföra med priset på den internationella guldmarknaden som överstiger 1.500 USD. Pandamynten är inte längre bara samlarföremål eller legala betalningsmedel, de har blivit en av de allra populäraste investeringarna hos den kinesiska befolkningen, vilket gör att den kinesiska efterfrågan kan komma att påverka det globala guldpriset.

Hardly a Golden Opportunity in China

Ovanstånde var rubriken på en nyligen publicerad artikel i Wall Street Journal i vilken det konstaterades att efterfrågan på guld i Kina har stigit med 47 procent under det första kvartalet 2011. I och med detta var Kina under samma period världens största konsument av fysiskt guld, både i form av mynt och tackor.

Det är emellertid inte bara fysiskt guld som efterfrågas av kineserna, nyligen slutfördes teckningen i Lion Fund, den första kinesiska ETF:en som speglar guldpriset. Sammanlagt togs det in en halv miljard USD, och nu är den öppen för teckning igen. Wall Street Journal varnar emellertid för att om Kinas inflation sjunker så kommer guld att upphöra att fungera som en hedge mot detta och tvingas konkurrera mot en rad finansiella produkter som erbjuder höga räntor.

Rimligt, men helt fel. I själva verket hoppade inflationen upp till 5,5 procent samtidigt som den artikeln publicerades. I stället för att minska kan inflationen nå en topp på 6 procent.

När det gäller konkurrerande investeringsprodukter finns det ingen produkt som visat sig vara lika populär som de kinesiska gyllene pandorna, guldtackor och guldbaserade certifikat. Wall Street Journal varnar också för att den kinesiska konsumtionen kan ha nått ett tak. Emellertid, Kinas efterfrågan på guld per capita understeg 2010 både den i Taiwan och USA, faktum är att den inte ens uppgick till halva det beloppet.Historiska siffror visar således att den potentiella efterfrågan på privat konsumtion av guld har utrymme att växa i Kina och resten av världen.

Ägande av guld av privatpersoner för investeringssyfte

Förvånansvärt nog understiger den personliga konsumtionen av guld per capita i Kina den i Indien, detta trots att Kina har en betydligt högre inkomst per capita vilket lämnar ett stort utrymme för fortsatt tillväxt i efterfrågan. Faktum är att det genomsnittliga guldinnehavet endast uppgår till en fjärdedel av det globala genomsnittet enligt Zhong Wei, chef för ekonomisk forskning vid Beijing Normal University. Det finns således anledning att tro att vi kommer att få se en kraftigt ökad efterfrågan på fysiskt guld från Kina.

Lägg till detta en stor stor okänd faktor i den globala guld-bilden: nationella guldreserver. Många länder tillkännager sina guldreserver offentligt. Men Kina släpper information endast periodvis. För närvarande är Kinas offentliga guldinnehav onormalt låg vilket syns i bilden nedan.

Världens guldreserver i ton år 2010

Många kinesiska forskare har offentligt gått ut och förespråkat att landet skall öka sina innehav av guld betydligt, då de anser att en betydande reserv av guld skulle kunna komma att fungera som en reserv och en hedge mot Kinas enorma investeringar i dollar vilka för närvarande beräknas uppgå till en biljon USD.

Med tanke på tillståndet i den amerikanska ekonomin så spekuleras det nu att Peking i största hemlighet fyller på sina reserver med betydande mängder inhemskt producerat guld, något som Kina som är världens största producent av den ädla metallen kan göra utan att avslöja det för omvärlden.

Nervositeten i Grekland, de övriga PIIGS-länderna och den amerikanska skuldsättningen har knappast minskat intresset för guld, vare sig i Kina eller i resten av världen. Det är således en rimlig gissning att Kina under kommande årtionde kommer att bli världens största guldproducent. Glöm inte bort landets förkärlek för sina guldpandor, något som verkar förutbestämt att fortgå och öka betydligt i framtiden.

Den kinesiska efterfrågan på guld ökar obevekligt. Guldmarknader kommer sannolikt inte att vara oberörda då världens folkrikaste nation fortsätter att hänge sig och stillar begäret efter allt större innehav av ädelmetall.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Läs även artikeln om Chinese Gold Pandas – De populära kinesiska guldmynten

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära