Nyheter
Hudar, en råvara som tappat i betydelse
En råvara som tidigare har handlats men som vi i dag inte kunnat finna noterad på någon råvarubörs är hudar, en viktig biprodukt från köttindustrin vilket betyder att dess pris är starkt kopplat till det på live stock och ungnött, eller feeder cattle som det också kallas för. Tidigare handlades denna råvara på the New York Hide Exchange, en av de fyra börser som gick samman och bildade COMEX.
Hudar och det läder som produceras därav är emellertid fortfarande en viktig råvara globalt som används för att producera skor, kläder, möbler, accessoarer med mera. Genom historien har skinn och läder också använts till att producera sköldar, rustningar, tält, flaskor, hinkar, och koppar. Läder framställs genom garvning av hudar och skinn från djur. Resterna av läder har hittats i Mellanöstern som kan dateras till åtminstone 7.000 år före Kristus.
I dag görs läder i huvudsak av kohud, men också av skinn från lamm, hjort, struts, ormar, krokodiler och även stingrocka. Kohudar är den mest värdefulla biprodukten som erhålles vid hanteringen av kött i förpackningsindustrin. Den amerikanska exporten av kohudar bidrar med ett överskott om mer än 1 miljard dollar till utrikeshandeln, och den amerikanska produktionen av färdigt läder är värd cirka 4 miljarder dollar.
Priser
Det genomsnittliga grossistpriset på boskapshudar, tunga, infödda stutar FOB Chicago, ökade under 2007 med 4,9 procent till 90,53 cent per pound vilket var ett nytt rekord.
Utbud
Den globala produktionen av hudar från nötkreatur och bufflar under 2005, vilket är det sista året som det finns data från, ökade med 1,8 procent till rekordhöga 8,033 miljoner ton.
Världens största tillverkare av hudar från nötkreatur och bufflar 2005 var USA som stod för 13 procent av världsproduktionen, Brasilien med 10 procent och Argentina med 5 procent. USA:s utbud av nötkreaturshudar från inhemsk slakt under 2004 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 7,8 procent till 32,728 miljoner hudar, vilket är långt under de rekordhöga 43,582 miljoner hudar som producerades 1976.
USA:s produktion av läderskor har minskat kraftigt de senaste åren på grund av förflyttning av produktionen offshore till lågkostnadsproducenter. USA:s produktion av läderskor år 2003 (senast tillgängliga uppgifter) minskade med 46 procent till 22,3 miljoner par och utgjorde endast 4 procent av de 562.300 tusen par skor som producerades 1970.
Efterfrågan
Den globala konsumtionen av kohudar och skinn år 2000, det senaste redovisningsåret för serien, steg med 1,4 procent till 4.774 ton, vilket var ett nytt rekord för dataserien, som går tillbaka till 1984. De största konsumenterna av kohudar och skinn år 2000 var USA med 13,0 procent av världens konsumtion, Italien (10,6 procent), Brasilien (8,9 procent), Mexiko, (6,0 procent), Argentina (6,0 procent) och Sydkorea (5,9 procent).
Handel
Den amerikanska nettoexporten av nötkreaturshudar under 2004 (senast tillgängliga uppgifterna) minskade med 4,3 procent till 17,388 miljoner hudar från toppnoteringen om 21,750 miljoner hudar under 2001. Det totala värdet av USA:s läderexport år 2004 ökade med 16,8 procent till 13,44 miljarder USD.
De största importörerna av de amerikanska nötkreaturshudarna under 2006 var Sydkorea med 17 procent av den amerikanska exporten, Taiwan med 10 procent, Mexiko som stod för 6 procent, Italien med 3 procent och Thailand med 2 procent.
Den globala importen av kohudar och skinn under år 2000 (senast tillgängliga uppgifter) ökade med 2,8% procent till rekordhöga 2.058 ton. Världens största importörer av kohudar och skinn år 2000 var Sydkorea (med 13 procent av världens import år 2000), Italien (11 procent) och Taiwan (7 procent).
Nyheter
Egypten planerar att dra sig ur FNs spannmålsavtal

Egyptiska myndigheter har meddelat att landet planerar att dra sig ur ett FNs spannmålsavtal i slutet av juni, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Egypten, en av världens största veteimportörer, undertecknade den multinationella spannmålshandelskonventionen Grains Trade Convention (GTC) vid starten 1995. Egypten har varit medlem i rådet som styr spannmålshandelskonventionen sedan starten 1945 då det hette International Wheat Agreement.
Egyptens begäran i februari att dra sig tillbaka följer en period av turbulens på spannmålsmarknaderna på grund av kriget i Ukraina och oro för livsmedelssäkerhet.
International Grains Council (IGC), som administrerar fördraget, sade att flera delegationer inom IGC är ”förvånade och ledsna över beslutet.” Flera medlemmar kommer sannolikt att be Egypten att ompröva sitt beslut, sade Arnaud Petits verkställande direktör för regeringskonferensen.
Egyptens utrikesdepartement bekräftade att beslutet togs efter att en bedömning av försörjnings- och handelsdepartementen fann de inte att deras medlemskap gav något mervärde.
Flera internationella spannmålshandlare säger att de inte förväntade sig någon inverkan på spannmålsmarknaden, men att symboliskt sett kan Egyptens avgång ses som oroande.
Kriget i Ukraina störde Egyptens veteinköp förra året. Krigets ekonomiska effekter förvärrade också en brist på utländsk valuta i Egypten, vilket ledde till en avmattning av importen, en eftersläpning av varor i hamnar och ett finansiellt stödpaket på 3 miljarder dollar från IMF.
Nyheter
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa

Bluelake Mineral är ett bolag fokuserat på prospektering och gruvutveckling i Norden inom basmetaller, främst koppar, zink och nickel. Bolagets huvudprojekt utgörs av koppar-zink-projekten Stekenjokk-Levi och Joma, samt nickelprojektet Rönnbäcken. Bolagets målsättning på medellång sikt är att sätta minst en gruva i drift eller sälja motsvarande tillgång till en industriell köpare före gruvstart till ett värde som innebär en substantiell värdeökning för aktieägarna. Utöver detta strävar bolaget att bygga en bred portfölj med förstklassiga projekt inom basmetaller varav flera har potential att leda till igångsättning av gruvverksamhet.
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa och är positionerat för att dra nytta av den gröna omställningen och regulatoriska medvindar.
Nedan är en video där VD Peter Hjorth presenterar verksamheten i samband med att bolaget just nu gör en företrädesemission på 26,5 miljoner kronor.
Nyheter
Fortum och Outokumpu inleder samarbete kring SMR för att titta på möjligheterna att minska stålindustrins koldioxidutsläpp

Fortum, som är ett ledande nordiskt företag inom fossilfri energi, och Outokumpu, som är en global aktör inom hållbart tillverkat rostfritt stål, har signerat ett samarbetsavtal om ny småskalig kärnkraft, SMR, i syfte att minska utsläppen av CO2 från Outokumpus ståltillverkning.
För en framgångsrik omställning är det nödvändigt att storskaligt fasa ur de fossila bränslena ur industri- och transportsektorn. Det är en central del av Fortums strategi. Det gör vi genom bland annat i samarbete med våra partners kring fossilfria lösningar. Syftet med samarbetsavtalet är att bedöma möjligheterna att bygga ny småskalig kärnkraft i Finland. En möjlig placering för SMR är nära Outokumpus största stålverk i Torneåregionen. I det första skedet är målsättningen att identifiera möjliga affärsmodeller och tekniska lösningar för den fortsatta utvecklingen. Eventuella investeringsbeslut fattas i ett senare skede.
– Ska Europa klara utsläppsmålen måste industrins utsläpp reduceras kraftigt ned mot netto-noll, något som förutsätter stora mängder fossilfri el. Norden har goda förutsättningar med sin tillgång till fossilfri el och konkurrenskraftiga priser. Fortum är idag ett av få europeiska energiföretag som redan nu tillförlitligt kan leverera stora mängder fossilfri el till sina kunder. Behovet de kommande decennierna växa mycket och jag är glad för att vi tillsammans med Outokumpu, som är en föregångare inom stålindustrin, kan kartlägga möjligheterna för små modulär kärnkraft i Norden, säger Fortums VD och koncernchef Markus Rauramo.
– Vi ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Att titta på framväxande teknologier, såsom SMR, i vår energiförsörjning, är ett naturligt steg i vår ambition att minska CO2-utsläppen. Förutom vind-, sol- och vattenkraft behöver energiintensiva industrier och hela samhället en stabil och koldioxidfri elproduktion. Idag är kärnkraft det enda alternativet för detta. Därför är vi glada över att utforska möjligheterna som små modulära reaktorer erbjuder tillsammans med Fortum, som en del av vår hållbarhetsresa, säger Heikki Malinen, VD och koncernchef, Outokumpu.
Samarbetsavtalet är en del av Fortums förstudie gällande möjligheterna för ny kärnkraft i Norden. Förstudien inleddes i november 2022. Inom ramen för den tvååriga studien gör Fortum en omfattande undersökning av de ekonomiska, teknologiska, samhälleliga, politiska och lagstiftningsmässiga kriterierna för byggande av både småskaliga och större kärnanläggningar i Finland och Sverige. Fortum tittar även på olika former av nya partnerskap och affärsmodeller för att realisera ny kärnkraft. Som en del av förstudien har Fortum, utöver överenskommelsen med Outokumpu, även träffat samarbetsavtal med brittiska Rolls-Royce SMR, franska EDF, svenska Kärnfull Next och finländska kraft- och fjärrvärmebolaget Helen.
-
Nyheter4 veckor ago
Oljepriset ser ut att vända uppåt i mars-april
-
Nyheter1 vecka ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter5 dagar ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter4 veckor ago
Ryssland har stoppat oljeleveranserna till Polen via Druzhba-ledningen
-
Nyheter7 dagar ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter3 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter1 vecka ago
Företagare kan säkra kassan genom att köpa fysiskt guld
-
Nyheter4 veckor ago
USA inför en enorm tull på rysk aluminium