Nyheter
Hirs – en råvara från Afrikas kornbod
Hirs är en råvara föga känd för svenska investerare, men i Afrika är det en av de mer handlade stapelvarorna och där förekommer det också en livlig handel på de lokala råvarubörserna. Hirs och kolvhirs har varit viktiga grödor sedan yngre stenåldern i Kina där det finns bevis på hirsodling från 7000-5000 år f Kr. Även 4000 år gamla nudlar av hirs har hittats i samma område. Tusentals år gammal hirs har även påträffats i länder som Japan och Korea. Hirs odlades under bronsåldern också så pass långt ut som i Skandinavien.
Hirs är en grupp småfröiga sädesslag som odlas i stora delar av världen till mat och foder. Det är ett nyttigt sädesslag rikt på mineraler, fleromättat fett och B-vitaminer. Det innehåller fyra gånger så mycket järn som råris. Det är också rikt på magnesium, zink, kalcium och kalium. Hirs är naturligt fritt från gluten vilket gör att glutenintoleranta människor kan äta bröd och andra bakverk av hirs utan att drabbas av tarmproblem. Kokat blir hirs lite av ett mos/gröt.
De vanligaste typerna av hirs är:
- Pärlhirs (Pennisetum glaucum)
- Kolvhirs (Setaria italica)
- Vipphirs, även äkta hirs (Panicum miliaceum)
- Prydnadsgräs, även korakan (Eleusine coracana)
Mindre vanliga hirstyper är:
- Hönshirs (Echinochloa)
- Paspalum scrobiculatum
- Panicum sumatrense
- Brachiaria deflexa, även Urochloa deflexa
- Urochloa ramosa, även Brachiaria ramosa eller Panicum ramosum
Hirsproduktion globalt 2005
Trots att hirs är en gröda som vi förknippar med Afrika, är det Indien som är världens största producent.
Användningsområden
Hirs är en viktig födokälla i världens torra och halvtorra regioner, och används i traditionella kök i många andra delar av världen. I västra Indien används durra, ofta kallat ”Jowar”, ”Jwaarie” eller ”Jondhahlaa” på de lokala språken gujarati, hindi och marathi.
Hirsgröt är en traditionell föda i de ryska, tyska och kinesiska köken. I Ryssland äts den söt tillsammans med mjölk och socker eller salt i kött- och grönsaksgrytor. I Kina äts hirsgröt utan mjölk eller socker, ofta med bönor, sötpotatis, och / eller olika typer av squash. Hirssoppa används ofta av ammande mödrar för att få igång mjölkproduktionen. I Tyskland är det också vanligt att hirsgröt äts söt, gärna kokt i vatten med äpplen som tillsätts under kokningsprocessen och med honung som tillsätts under nedkylningen. Personer med celiaki kan ersätta vissa gluten-innehållande spannmål i sin kost med hirs. Hirs används också som fågel- och djurfoder.
Hirs är traditionellt ett viktigt sädesslag som används för bryggning av hirsöl i vissa kulturer, till exempel hos Tao folket på Orchid Island, Taiwan, och, tillsammans med durra av olika folkslag i östra Afrika. Det är också basingrediensen för den destillerade spritsorten rakshi i Nepal och inhemska alkoholhaltiga drycker som framställs av Sherpa-, Tamang- och Limbufolken i östra Nepal. I Balkan, särskilt i Rumänien och Bulgarien, är hirs vanligt för att förbereda den jästa drycken boza.
De tio största producentländerna 2007
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter2 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet