Nyheter
Vad de olika vätgas-färgerna betyder
Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.
Vit
Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.
Grön
Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.
Grå
Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.
Blå
Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.
Turkos
Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.
Brun
Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Svart
Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Rosa
Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.
Lila
Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.
Röd
Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.
Gul
Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.
Gold
Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp