Nyheter
Vad de olika vätgas-färgerna betyder
Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.
Vit
Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.
Grön
Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.
Grå
Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.
Blå
Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.
Turkos
Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.
Brun
Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Svart
Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Rosa
Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.
Lila
Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.
Röd
Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.
Gul
Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.
Gold
Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden