Nyheter
Sydafrika exporterar mer spannmål

Sydafrika kommer att växa i betydelse som spannmålsexportör 2020/2021, på grund av en ökad majsskörd och ökad efterfrågan från sina grannar.
International Grains Council (IGC) spår att Sydafrikas totala spannmålsproduktion 2020/2021 uppgår till 18,6 miljoner ton, jämfört med 18 miljoner föregående år. Totalt inkluderar det 2,1 miljoner ton vete, jämfört med 1,5 miljoner under 2019/2020. Landets majsskörd 2020/2021 uppgår till 15,8 miljoner ton, en minskning från 16 miljoner året innan. En prognostiserad sorghumskörd på 100 000 ton 2020/2021 kan jämföras med 200 000 föregående år.
Sydafrikas totala spannmålsimport 2020/2021 uppgår till 2,2 miljoner ton, en minskning från 2,9 miljoner året innan. Dess spannmålsexport beräknas uppgå till 2,8 miljoner ton, en ökning från 2,1 miljoner ton. Prognos för importen omfattar 1,9 miljoner ton vete, en minskning från 2,4 miljoner under 2019-20. Exporten omfattar 2,7 miljoner ton majs, jämfört med 1,9 miljoner året innan.
Attraktiva majspriser
USDA-attachén skrev i en rapport den 29 oktober 2020 om förutsättningarna för majs, ”relativt attraktiva lokala majspriser progressiv export och gynnsamma väderprognoser påverkar producenter som planteringsbeslut positivt.”
”Lokala majspriser är mer än 30 procent högre än för ett år sedan, vilket ger kommersiella producenter ett incitament att plantera fler åkrar med majs”, skrev USDA. ”Förväntningarna gör att de lokala majspriserna sannolikt kommer att förbli på relativt höga nivåer under resten av detta år.” Attachéen noterade också att majsexporten utvecklas i en gynnsam takt och minskar de lokala lagernivåerna.
”Förväntningarna är att majsefterfrågan i södra Afrika kan öka under de närmaste månaderna, särskilt från Zimbabwe,” heter det i rapporten. ”Sydafrika, med gott om majsbestånd, är i perfekt läge för att förse hela regionen med dess behov.”

Gynnsamma väderförhållanden
En ytterligare faktor var att ”gynnsamma väderförhållanden för säsongen förutses över de flesta sommarregnområdena i Sydafrika, vilket ökar optimismen och påverkar producenter som planterar positivt.”
Attachéen förutspådde dock en ”marginell ökning av den kommersiella efterfrågan på majs under regleringsåret 2020/2021 till 11,6 miljoner ton. Detta eftersom Sydafrikas ekonomiska tillväxt kommer att vara under press 2021 på grund av COVID-19-pandemin och strukturella och politiska begränsningar.”
Rapporten gav en siffra på 11,4 miljoner ton för efterfrågan året innan. Den nämner de höga majspriserna som anledningen till begränsad efterfrågetillväxt, då efterfrågan på foder skapades av effekten av en krympande ekonomi och en minskad efterfrågan på animaliskt protein.
”Vit majs, i form av mat, är en stapelvara för många sydafrikanska hushåll, särskilt för konsumenter med lägre inkomst, eftersom det är en relativt billig källa till kolhydrater”, säger USDA.
I en rapport från 23 mars 2020 sade attachéen att Sydafrikas veteområde har stagnerat till cirka 500 000 hektar per år med ett genomsnittligt utbyte på 3,3 ton per hektar. Rapporten såg ingen större förändring från denna trend 2020/2021, eftersom producenter föredrar att plantera mer lönsamma grödor som raps, havre, majs och sojabönor.
”I vissa områden, särskilt i västra Kapprovinsen, är dock veteproduktion fortfarande den mest konkurrenskraftiga grödan att plantera”, säger attachéen. ”Sydafrikas årliga vetekonsumtion har ökat med i genomsnitt en procent per år de senaste tio åren.”
”På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och en stor majsskörd, vilket kommer att sänka priset på majsmjöl, förutses inte några stora konsumtionsökningar av veteprodukter,” sade USDA. ”Konsumenter kan ersätta ris-, vete- och majsprodukter baserat på pris- och smakpreferenser.”
Oljeväxter
I en årsrapport om sektorn för oljeväxter daterad den 3 april 2020 sade USDA att ”under normala klimatförhållanden och med hänsyn till genomsnittliga avkastningar kan Sydafrika producera 800 000 ton solros och 1,4 miljoner ton sojabönor under marknadsföringsåret 2020/2021.”
Detta motsvarar en ökning av solrosfrön med nio procent och sojabönproduktionen med åtta procent från föregående år. Rapporten förutspådde att det skulle finnas rekordhöga 1,3 miljoner ton lokalt producerat oljemjöl tillgängligt 2020/2021, men att den tröga ekonomin skulle begränsa efterfrågan till 1,7 miljoner ton, med en minskad export på åtta procent till 550 000 ton, medan importen av vegetabilisk olja skulle sjunka med fem procent till under 400 000 ton vid ökad inhemsk produktion och begränsad efterfrågetillväxt.
”Sydafrikas handel med sojabönor och solrosfrön är i allmänhet relativt liten, eftersom lokal produktion huvudsakligen är avsedd för lokal bearbetning och import riktar sig till olja- och proteinmjöl,” sa USDA. ”Till exempel var Sydafrikas handel med solrosfrön under regleringsåret 2018-19 mindre än 1 000 ton, medan sojabönsimporten endast var 9 098 ton och exporten 5 336 ton. Importen av sojabönor var främst från Zambia och Moçambique, medan exporten var avsedd för Zimbabwe.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva vårt samhälle.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Nyheter2 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys2 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Analys4 veckor sedan
Whipping quota cheaters into line is still the most likely explanation
-
Nyheter3 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter2 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor