Följ oss

Nyheter

Sojabönor – en mångfacetterad råvara med flera användningsområden

Publicerat

den

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsen

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsenDe amerikanska bönderna står för en större produktion av sojabönor än något annat land i världen, 32 procent av den globala produktionen kom från USA 2009. Totalt sett genererar dessa fält en avkastning om 2.585 miljoner bushels varje år.

Jordbrukare i resten av världen håller emellertid på att öka sin produktion som en följd av ökade priser på sojaböner på råvarumarknaderna. 1980 producerade USA 60 procent av all världens sojabönor, en siffra som 2005 endast var 39 procent och sedan föll ytterligare, till 32 procent 2009. Som synes ovan sjunker de amerikanska böndernas andel på marknaden kontinuerligt.

Trots ett ökat globalt utbud i världen, ökade priset på sojabönor med mer än 80 % under 2008 på grund av att sojaolja används i biodiesel och som foder i fiskodlingar. En annan faktor som gjort att priset på sojabönor stiger är Kinas urbanisering där befolkningen i de kinesiska städerna köper stora mängder tofu och andra sojaprodukter. Sojabönor kan för vissa slutkonsumenter, bland annat företag verksamma inom biobränslen och livsmedelsindustrin, utgöra ett substitut till majs.

Sojabönor, sojamjöl och sojaolja

Till skillnad från andra råvaror kan derivatkomponenter av sojabönor också köpas och säljas av hedgers och spekulanter på terminsmarknaden. Dessa derivat från sojabönsprodukter är till exempel sojamjöl, sojabönskross, foder med sojabönsbas och sojaolja.

Sojabönor kan bearbetas till sojamjöl eller sojaprotein, men används i allmänhet som djurfoder. Sojabönsolja används som matolja för matlagning och salladsdressing, liksom en del smörsubstitut såsom margarin.

Priserna för dessa båda derivatråvaror, som uppstår efter behandling av sojabönor, är i allmänhet starkt korrelerade med varandra och priset på den underliggande råvaran. Observera att eftersom bearbetning av sojabönor leder till produktion av både sojamjöl och sojaolja, kommer det totala utbudet av dessa produkter alltid att förbli konstanta i förhållande till andra.

Observera också att en konsument av en av dessa derivatprodukter kan förvärva mjöl eller olja genom att köpa hela sojabönor och bearbeta dem själv, kommer alltså en ökad efterfrågan på en avledning korrelerar nödvändigtvis inte med en ökning av efterfrågan på den underliggande bönor.

Vilka företag gynnas av högre priser på sojabönor?

Prisutveckling på soja i USA enligt råvarubörsen

Bunge (BG) har en stor del av sin verksamhet i Sydamerika, och är Brasiliens främsta leverantör av gödningsmedel. Bolaget har upprättat utmärkta distributionsnät mellan Nord- och Sydamerika. Då priserna på sojabönor höjs kommer de sydamerikanska jordbrukarna konvertera allt mer improduktiv mark till sojabönsfält. Tyvärr kommer en del regnskogar att omvandlas till åkermark i denna process.

Då den nordamerikanska produktionen av majs för produktion av etanol numera omfattar en så pass stor del av den tillgängliga åkermarken, kommer de sydamerikanska länderna att kunna öka sin andel av marknaden för sojabönor kraftigt. De sydamerikanska fälten kan ge upp till tre skördar per år att jämföra med en i Nordamerika. En ökad sydamerikansk produktion skulle kräva mer gödsel och utrustning, något som som Bunge (BG) är i en utmärkt position för att erbjuda.

Valmont Industries (VMI) och andra leverantörer jordbruksprodukter gynnas av den ökade sojabönsproduktionen som uppkommer på grund av en prishöjning. Valmont tillhandahåller bevattningsutrustning och säljer den internationellt. De är väl rustade för att hantera den sydamerikanska marknaden genom sin 70%-ägarandel i Valmont Services Irrigacao Ltd, en stor brasiliansk tillverkare av mekaniserad bevattningsutrustning.

Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) odlar och säljer sojabönor. Dessa företag gynnas av högre priser. Det kan vara bra att notera att de flesta sojabönsproducerande företagen inte är noterade på de amerikanska börserna.

Trots sin dominans på marknaden för sojabönor är både Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) mindre sojabönder än vad de är sojabönsprocessorer. Högre priser har därmed en tvetydig nettoeffekt på dessa företag, eftersom de fortfarande måste köpa sojabönor för att komplettera sin egen produktion.

Högre priser på sojabönor kommer att öka efterfrågan på sojafrön eftersom det blir mer lönsamt att så dem. Monsanto Company (MON) har tagit fram genetiskt behandlade fröer, och säljer dem i lösvikt till jordbrukarna. De skapar också speciella bekämpningsmedel för att öka avkastningen. När fler sojabönor sås kommer mer av Monsantos produkter att köpas.

Vilka företag förlorar på högre priser på sojabönor?

Del Monte Foods Company (DLM) har mycket att förlora på högre priser på sojabönor eftersom detta företag använder både sojaolja och -mjöl i sin mat, och till djurfoder.

Del Monte försöker mildra denna effekt genom att hantera en portfölj av terminskontrakt och optioner. Prishöjningar ökar värdet av dessa terminskontrakt, och därmed möter bolaget de ökade produktionskostnaderna.

ConAgra Foods (CAG) använder liknande risksäkringsstrategier på grund av dess känslighet för råvarupriserna. Detta företag tillverkar tofu och edamame, som är direkt beroende av, och helt gjorda av sojabönor.

Dessutom kan sojaprotein finnas i en mängd livsmedel i form av TVP (Textur vegetabiliskt protein) där det fungerar som en vegetarisk ersättning för kött. Många typer av godis, delvis förbehandlade och frysta livsmedel använder hydrerad sojaolja istället för fett.

Företag inom köttindustrin som Pilgrim’s Pride (PPC), Tyson Foods (TSN) och andra stora köttproducenter måste betala mer för både majs och sojabönor när priserna stiger.

Boskapsproducenterna förbrukar 47 % av all den soja och 60 % av den majs som produceras i USA. Olika jordbrukare använder sig av olika fodersammansättningar beroende på önskat resultat, och få företag redovisar sina exakta foderblandningar.

Däremot kan det antas att sojaprodukter omfattar minst 40 % av kalorierna i kosten hos amerikanska kor, grisar och höns. Sojabönor blandade med majs tenderar att ge det bästa resultatet. Majs och sojamjöl är stora produktionskostnader inom fjäderfänäringen, vilket motsvarar ungefär 41 % av kostnaden för uppfödandet av en kyckling under räkenskapsåret 2007. När sojabönspriserna höjs, blir kycklingar dyrare att producera och det är inte alla kostnader som kan föras vidare till konsumenten utan att sänka antalet sålda kycklingar. Stigande råvarupriser är en stor påfrestning för företag som arbetar inom uppfödning och slakterinäringen.

Det finns få noterade företag i USA som är starkt engagerade i fiskerifarmer, de flesta är privatägda. I Norge finns det däremot ett antal företag som arbetar på denna marknad. Ett amerikanskt undantag är HQ Sustainable Maritime Industries (HQS). Företaget använder 100.000 ton fiskfoder varje år, bestående av blandningar av majs och sojabönor. Fisk behöver mer protein och fett än kolhydrater i sin kost, vilket gör sojabönor idealiska för denna industri. Om priset på sojabönor stiger, kommer fiskfarmarna att förlora vissa kostnadsfördelar.

Företag som producerar biodiesel kommer att mötas av ökade kostnader om priset på sojabönor stiger. Börsnoterade företag som är aktiva inom biodiesel inkluderar Archer-Daniels-Midland Company (ADM), Bunge (BG), BP (BP), ConAgra Foods (CAG) och ChevronTexaco (CVX). Ett stigande pris på denna råvara kan således komma att minska forskningen och sakta ned utvecklingen av biobränslen.

Global produktion av sojabönor 2005

Global produktion av sojabönor år 2005

Producentländer av sojabönor 2007

Nedanstående tabell illustrerar världsproduktionen av sojabönor 2007, fördelat på olika länder.

Producentländer av sojabönor år 2007

Vad påverkar priset på sojabönor?

Priset på sojabönor har nästan fördubblats under 2008, dels på grund av lägre produktion och dels på grund av den ökade efterfrågan av sojabönor.

Under 2008 gjorde den ökade efterfrågan på etanol och stigande priser på majs att många bönder valde att lägga om produktionen på sina fält till majs. Det är annars vanligt att dessa jordbrukare bedriver växelbruk, och använder hälften av sina tillgängliga fält till majs och den andra halvan för att odla sojabönor.

Genom lagen om tillgång och efterfrågan innebär färre sojabönor högre priser. Sommaren 2008 märktes emellertid återigen en ökad produktion av sojabönor, för att kompensera för tidigare utbudsminskningar.

Nedan finns några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på sojabönor:

Sojabönsrost

Den nuvarande bristen på sojabönor har blivit värre som en följd av att amerikanska jordbrukare har drabbats av spridningen av sojabönsrost. Denna agrara sjukdom har hittills upptäckts i femton amerikanska stater och över hela Sydamerika. Sojabönsrost är en vindburen svampsjukdom som angriper både sojabönor och andra växter.

Det finns en mängd forskning som syftar till att behandla sojabönsrost, men ingen definitiv lösning finns. Under odlingssäsongen 2003 upptäcktes sjukdomen i de flesta av de regioner där det odlades sojabönor i Brasilien. Med en konservativ avkastningsberäkning gav sjukdomen en minskning av skörden på uppskattningsvis av 2,2 miljoner kubikton, eller cirka 5 % av den årliga produktionen.

Biodiesel

Sojabönor behandlas av företag som Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Cargill, som använder maskiner för att separera sojabönornas proteiner från deras oljor. Dessa oljor kan användas vid matlagning och för produktion av biodiesel. De stigande bensinpriserna har gjort biodiesel till ett betydligt mer attraktivt alternativ och därigenom ökat intresset för sojabönor. Eftersom tunga maskiner används i sojaskörd, leder högre bensinpriser till att sojabönor blir dyrare att producera, vilket pressar upp produktionspriserna.

Soja som foder

När oljan har utvunnits ur sojabönorna kan dess protein användas för att berika djurfoder.
På grund av dess höga proteinhalt, använder den blomstrande fiskeindustrin sojabaserade produkter för att replikera kött som många fiskar är vana att äta. Fiskfarmerna använde en gång i tiden fiskmjöl, vilket är mycket dyrare än sojamjöl, även efter med den senaste tidens prisutveckling.

Industriell användning

Vetenskapliga studier av soja har nu gjort dess användningsområde väldigt brett. Sojaprodukter är den viktigaste ingrediensen i många typer av spånskivor, laminerad plywood, kommersiella mattor, bilklädslar, ren förbränningsenergi till dieselmotorer, miljövänliga lösningsmedel, industriella smörjmedel, rengöringsmedel, målarfärg, giftfria kritor, ljus, bläckpatroner med hög kvalitet, smörjmedel, hydrauliska vätskor och cellplaster.

I oktober 2007 använde bilproducenten Ford sojaskum i sin nya Ford Mustang.

Soja kan i många fall användas som ett substitut för petroleum och dessutom till ett lägre pris. I takt med att vetenskapen utvecklas kommer fler nya användningsområden för sojabönor att upptäckas, något som kommer att leda till prishöjningar tillsammans med en ökad efterfrågan. En ökad sojaproduktion kan komma att minska effekterna av prisökningen.

Produktion

Miljontals liter sojabaserad biodiesel produceras redan idag i USA varje dag och bränslet används i fler än 200 av den amerikanska flottans fartyg. Sojabaserad biodiesel är något mindre kraftfull än petroleumdiesel, men brinner mycket renare med mycket högre lubrikation. Det betyder minskade utgifter för motorunderhåll och mindre föroreningar. Biodiesel är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket ger 120.000 BTU per gallon jämfört med etanolens 80.000 BTU. Eftersom biodiesel har högre energiinnehåll, och lämpligast produceras av sojabönor kommer sojabönor att öka i betydelse då efterfrågan blir allt större.

Allmänhetens uppfattning

Även om användningen av biobränslen som etanol och biodiesel har sina fördelar, särskilt när de blandas med vanlig diesel, vilket ger en förbättrad lubrikation, är det kontroversiellt att använda majs och sojabönor till energi när det till och från pratas om en global livsmedelskris.

Då ett växande antal länder närmar sig randen av livsmedelsbrist, kommer utvecklingen av biodrivmedel ställas inför ett större moraliskt motstånd. Lagstiftning eller internationella påtryckningar om att begränsa utvecklingen av biodrivmedel kan komma att sänka priset på sojabönor, eftersom de skulle vara mindre värdefullt som mat än som ett potentiellt lönsamt substitut till bensin.

Potentiella hälsorisker

Utöver den moraliska frågan, visar många vetenskapliga rapporter att soja faktiskt inte är tjänligt som livsmedel. Ansedda studier har visat att sojabaserade produkter är mycket farliga för barns hälsa på grund av stora mängder av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Soja innehåller också betydande mängder av genistein och daidzein, som är kända för att orsaka genetiska skador och cancer. Soja får ofta skulden för den ökade förekomsten av bröstcancer och andra hälsorisker.

Soja innehåller även ett ”anti-näringsämne”, fytinsyra, som blockerar intaget av viktiga vitaminer och mineraler, trypsinhämmare, giftiga lysinoalanin och cancerframkallande nitrosaminer. Dessa förmodade hälsorisker har ifrågasatts av sojaproducenter, men har lett till ytterligare undersökningar av FDA liksom den tyska regeringen. Om soja visar sig vara farligt att äta, kommer priserna att sjunka avsevärt. Det växande antalet industriella tillämpningarna för sojabönan kan komma att fungera som en kudde för detta eventuella prisfall.

Handel i sojabönor

I dag finns det en rad olika produkter som har sitt ursprung i sojabönor som handlas internationellt på de olika råvarubörserna. Det finns till exempel mini-kontrakt, som omfattar 1.000 bushels, istället för 5,000 som är den ordinarie omfattningen, sydamerikanska sojabönsterminer, terminskontrakt på krossade sojabönor, sojabönsfutures, terminskontrakt på sojafoder och -olja. Vi har emellertid valt att endast beskriva handeln i det vanligaste kontraktet – futures på sojabönor.

Sojabönor handlas bland annat på Chicago Board of Trade, CBOT, under kortnamnet S, och prissätts i cent per bushel. I det elektroniska handelssystemet används symbolen ZS.

Leveransdatum

Sojaböns futures går till leverans varje år i januari, mars, maj, juli, augusti, september och november.

Terminer och futures för sojabönor - Tickersymboler

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SF2 avser leverans av sojabönor i januari 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på sojabönor 5.000 bushels. Minikontrakten som handlas separat avser 1.000 bushels.

Daglig prisavvikelse

0,70 USD per bushel, som kan utökas till 1,05 USD och 1,60 USD per bushel om marknaden stänger på endera köp- eller säljkursen. Från och med den handelsdagen i leveransmånaden finns det inga gränser för prisavvikelser.

Sista handelsdagen

Handeln i sojabönor vid Chicago Board of Trade avslutas handelsdagen som föregår den 15 kalenderdagen i leveransmånaden

Leveranskvalité

Accepterad leveranskvalité för sojabönsterminer på Chicago Board of Trade är: #2 Yellow till kontraktspris, #1 Yellow med ett premium om 6 cent/bushel, #3 Yellow med en rabatt om 6 cent/bushel.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Persson

    28 juli, 2013 vid 03:15

    Just sojabönor är nog inte så populärt bland svenska investerare, fast det gäller väl de flesta jordbruksråvarorna.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära