Nyheter
Sojabönor – en mångfacetterad råvara med flera användningsområden

De amerikanska bönderna står för en större produktion av sojabönor än något annat land i världen, 32 procent av den globala produktionen kom från USA 2009. Totalt sett genererar dessa fält en avkastning om 2.585 miljoner bushels varje år.
Jordbrukare i resten av världen håller emellertid på att öka sin produktion som en följd av ökade priser på sojaböner på råvarumarknaderna. 1980 producerade USA 60 procent av all världens sojabönor, en siffra som 2005 endast var 39 procent och sedan föll ytterligare, till 32 procent 2009. Som synes ovan sjunker de amerikanska böndernas andel på marknaden kontinuerligt.
Trots ett ökat globalt utbud i världen, ökade priset på sojabönor med mer än 80 % under 2008 på grund av att sojaolja används i biodiesel och som foder i fiskodlingar. En annan faktor som gjort att priset på sojabönor stiger är Kinas urbanisering där befolkningen i de kinesiska städerna köper stora mängder tofu och andra sojaprodukter. Sojabönor kan för vissa slutkonsumenter, bland annat företag verksamma inom biobränslen och livsmedelsindustrin, utgöra ett substitut till majs.
Sojabönor, sojamjöl och sojaolja
Till skillnad från andra råvaror kan derivatkomponenter av sojabönor också köpas och säljas av hedgers och spekulanter på terminsmarknaden. Dessa derivat från sojabönsprodukter är till exempel sojamjöl, sojabönskross, foder med sojabönsbas och sojaolja.
Sojabönor kan bearbetas till sojamjöl eller sojaprotein, men används i allmänhet som djurfoder. Sojabönsolja används som matolja för matlagning och salladsdressing, liksom en del smörsubstitut såsom margarin.
Priserna för dessa båda derivatråvaror, som uppstår efter behandling av sojabönor, är i allmänhet starkt korrelerade med varandra och priset på den underliggande råvaran. Observera att eftersom bearbetning av sojabönor leder till produktion av både sojamjöl och sojaolja, kommer det totala utbudet av dessa produkter alltid att förbli konstanta i förhållande till andra.
Observera också att en konsument av en av dessa derivatprodukter kan förvärva mjöl eller olja genom att köpa hela sojabönor och bearbeta dem själv, kommer alltså en ökad efterfrågan på en avledning korrelerar nödvändigtvis inte med en ökning av efterfrågan på den underliggande bönor.
Vilka företag gynnas av högre priser på sojabönor?
Bunge (BG) har en stor del av sin verksamhet i Sydamerika, och är Brasiliens främsta leverantör av gödningsmedel. Bolaget har upprättat utmärkta distributionsnät mellan Nord- och Sydamerika. Då priserna på sojabönor höjs kommer de sydamerikanska jordbrukarna konvertera allt mer improduktiv mark till sojabönsfält. Tyvärr kommer en del regnskogar att omvandlas till åkermark i denna process.
Då den nordamerikanska produktionen av majs för produktion av etanol numera omfattar en så pass stor del av den tillgängliga åkermarken, kommer de sydamerikanska länderna att kunna öka sin andel av marknaden för sojabönor kraftigt. De sydamerikanska fälten kan ge upp till tre skördar per år att jämföra med en i Nordamerika. En ökad sydamerikansk produktion skulle kräva mer gödsel och utrustning, något som som Bunge (BG) är i en utmärkt position för att erbjuda.
Valmont Industries (VMI) och andra leverantörer jordbruksprodukter gynnas av den ökade sojabönsproduktionen som uppkommer på grund av en prishöjning. Valmont tillhandahåller bevattningsutrustning och säljer den internationellt. De är väl rustade för att hantera den sydamerikanska marknaden genom sin 70%-ägarandel i Valmont Services Irrigacao Ltd, en stor brasiliansk tillverkare av mekaniserad bevattningsutrustning.
Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) odlar och säljer sojabönor. Dessa företag gynnas av högre priser. Det kan vara bra att notera att de flesta sojabönsproducerande företagen inte är noterade på de amerikanska börserna.
Trots sin dominans på marknaden för sojabönor är både Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) mindre sojabönder än vad de är sojabönsprocessorer. Högre priser har därmed en tvetydig nettoeffekt på dessa företag, eftersom de fortfarande måste köpa sojabönor för att komplettera sin egen produktion.
Högre priser på sojabönor kommer att öka efterfrågan på sojafrön eftersom det blir mer lönsamt att så dem. Monsanto Company (MON) har tagit fram genetiskt behandlade fröer, och säljer dem i lösvikt till jordbrukarna. De skapar också speciella bekämpningsmedel för att öka avkastningen. När fler sojabönor sås kommer mer av Monsantos produkter att köpas.
Vilka företag förlorar på högre priser på sojabönor?
Del Monte Foods Company (DLM) har mycket att förlora på högre priser på sojabönor eftersom detta företag använder både sojaolja och -mjöl i sin mat, och till djurfoder.
Del Monte försöker mildra denna effekt genom att hantera en portfölj av terminskontrakt och optioner. Prishöjningar ökar värdet av dessa terminskontrakt, och därmed möter bolaget de ökade produktionskostnaderna.
ConAgra Foods (CAG) använder liknande risksäkringsstrategier på grund av dess känslighet för råvarupriserna. Detta företag tillverkar tofu och edamame, som är direkt beroende av, och helt gjorda av sojabönor.
Dessutom kan sojaprotein finnas i en mängd livsmedel i form av TVP (Textur vegetabiliskt protein) där det fungerar som en vegetarisk ersättning för kött. Många typer av godis, delvis förbehandlade och frysta livsmedel använder hydrerad sojaolja istället för fett.
Företag inom köttindustrin som Pilgrim’s Pride (PPC), Tyson Foods (TSN) och andra stora köttproducenter måste betala mer för både majs och sojabönor när priserna stiger.
Boskapsproducenterna förbrukar 47 % av all den soja och 60 % av den majs som produceras i USA. Olika jordbrukare använder sig av olika fodersammansättningar beroende på önskat resultat, och få företag redovisar sina exakta foderblandningar.
Däremot kan det antas att sojaprodukter omfattar minst 40 % av kalorierna i kosten hos amerikanska kor, grisar och höns. Sojabönor blandade med majs tenderar att ge det bästa resultatet. Majs och sojamjöl är stora produktionskostnader inom fjäderfänäringen, vilket motsvarar ungefär 41 % av kostnaden för uppfödandet av en kyckling under räkenskapsåret 2007. När sojabönspriserna höjs, blir kycklingar dyrare att producera och det är inte alla kostnader som kan föras vidare till konsumenten utan att sänka antalet sålda kycklingar. Stigande råvarupriser är en stor påfrestning för företag som arbetar inom uppfödning och slakterinäringen.
Det finns få noterade företag i USA som är starkt engagerade i fiskerifarmer, de flesta är privatägda. I Norge finns det däremot ett antal företag som arbetar på denna marknad. Ett amerikanskt undantag är HQ Sustainable Maritime Industries (HQS). Företaget använder 100.000 ton fiskfoder varje år, bestående av blandningar av majs och sojabönor. Fisk behöver mer protein och fett än kolhydrater i sin kost, vilket gör sojabönor idealiska för denna industri. Om priset på sojabönor stiger, kommer fiskfarmarna att förlora vissa kostnadsfördelar.
Företag som producerar biodiesel kommer att mötas av ökade kostnader om priset på sojabönor stiger. Börsnoterade företag som är aktiva inom biodiesel inkluderar Archer-Daniels-Midland Company (ADM), Bunge (BG), BP (BP), ConAgra Foods (CAG) och ChevronTexaco (CVX). Ett stigande pris på denna råvara kan således komma att minska forskningen och sakta ned utvecklingen av biobränslen.
Global produktion av sojabönor 2005
Producentländer av sojabönor 2007
Nedanstående tabell illustrerar världsproduktionen av sojabönor 2007, fördelat på olika länder.
Vad påverkar priset på sojabönor?
Priset på sojabönor har nästan fördubblats under 2008, dels på grund av lägre produktion och dels på grund av den ökade efterfrågan av sojabönor.
Under 2008 gjorde den ökade efterfrågan på etanol och stigande priser på majs att många bönder valde att lägga om produktionen på sina fält till majs. Det är annars vanligt att dessa jordbrukare bedriver växelbruk, och använder hälften av sina tillgängliga fält till majs och den andra halvan för att odla sojabönor.
Genom lagen om tillgång och efterfrågan innebär färre sojabönor högre priser. Sommaren 2008 märktes emellertid återigen en ökad produktion av sojabönor, för att kompensera för tidigare utbudsminskningar.
Nedan finns några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på sojabönor:
Sojabönsrost
Den nuvarande bristen på sojabönor har blivit värre som en följd av att amerikanska jordbrukare har drabbats av spridningen av sojabönsrost. Denna agrara sjukdom har hittills upptäckts i femton amerikanska stater och över hela Sydamerika. Sojabönsrost är en vindburen svampsjukdom som angriper både sojabönor och andra växter.
Det finns en mängd forskning som syftar till att behandla sojabönsrost, men ingen definitiv lösning finns. Under odlingssäsongen 2003 upptäcktes sjukdomen i de flesta av de regioner där det odlades sojabönor i Brasilien. Med en konservativ avkastningsberäkning gav sjukdomen en minskning av skörden på uppskattningsvis av 2,2 miljoner kubikton, eller cirka 5 % av den årliga produktionen.
Biodiesel
Sojabönor behandlas av företag som Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Cargill, som använder maskiner för att separera sojabönornas proteiner från deras oljor. Dessa oljor kan användas vid matlagning och för produktion av biodiesel. De stigande bensinpriserna har gjort biodiesel till ett betydligt mer attraktivt alternativ och därigenom ökat intresset för sojabönor. Eftersom tunga maskiner används i sojaskörd, leder högre bensinpriser till att sojabönor blir dyrare att producera, vilket pressar upp produktionspriserna.
Soja som foder
När oljan har utvunnits ur sojabönorna kan dess protein användas för att berika djurfoder.
På grund av dess höga proteinhalt, använder den blomstrande fiskeindustrin sojabaserade produkter för att replikera kött som många fiskar är vana att äta. Fiskfarmerna använde en gång i tiden fiskmjöl, vilket är mycket dyrare än sojamjöl, även efter med den senaste tidens prisutveckling.
Industriell användning
Vetenskapliga studier av soja har nu gjort dess användningsområde väldigt brett. Sojaprodukter är den viktigaste ingrediensen i många typer av spånskivor, laminerad plywood, kommersiella mattor, bilklädslar, ren förbränningsenergi till dieselmotorer, miljövänliga lösningsmedel, industriella smörjmedel, rengöringsmedel, målarfärg, giftfria kritor, ljus, bläckpatroner med hög kvalitet, smörjmedel, hydrauliska vätskor och cellplaster.
I oktober 2007 använde bilproducenten Ford sojaskum i sin nya Ford Mustang.
Soja kan i många fall användas som ett substitut för petroleum och dessutom till ett lägre pris. I takt med att vetenskapen utvecklas kommer fler nya användningsområden för sojabönor att upptäckas, något som kommer att leda till prishöjningar tillsammans med en ökad efterfrågan. En ökad sojaproduktion kan komma att minska effekterna av prisökningen.
Produktion
Miljontals liter sojabaserad biodiesel produceras redan idag i USA varje dag och bränslet används i fler än 200 av den amerikanska flottans fartyg. Sojabaserad biodiesel är något mindre kraftfull än petroleumdiesel, men brinner mycket renare med mycket högre lubrikation. Det betyder minskade utgifter för motorunderhåll och mindre föroreningar. Biodiesel är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket ger 120.000 BTU per gallon jämfört med etanolens 80.000 BTU. Eftersom biodiesel har högre energiinnehåll, och lämpligast produceras av sojabönor kommer sojabönor att öka i betydelse då efterfrågan blir allt större.
Allmänhetens uppfattning
Även om användningen av biobränslen som etanol och biodiesel har sina fördelar, särskilt när de blandas med vanlig diesel, vilket ger en förbättrad lubrikation, är det kontroversiellt att använda majs och sojabönor till energi när det till och från pratas om en global livsmedelskris.
Då ett växande antal länder närmar sig randen av livsmedelsbrist, kommer utvecklingen av biodrivmedel ställas inför ett större moraliskt motstånd. Lagstiftning eller internationella påtryckningar om att begränsa utvecklingen av biodrivmedel kan komma att sänka priset på sojabönor, eftersom de skulle vara mindre värdefullt som mat än som ett potentiellt lönsamt substitut till bensin.
Potentiella hälsorisker
Utöver den moraliska frågan, visar många vetenskapliga rapporter att soja faktiskt inte är tjänligt som livsmedel. Ansedda studier har visat att sojabaserade produkter är mycket farliga för barns hälsa på grund av stora mängder av det kvinnliga könshormonet östrogen.
Soja innehåller också betydande mängder av genistein och daidzein, som är kända för att orsaka genetiska skador och cancer. Soja får ofta skulden för den ökade förekomsten av bröstcancer och andra hälsorisker.
Soja innehåller även ett ”anti-näringsämne”, fytinsyra, som blockerar intaget av viktiga vitaminer och mineraler, trypsinhämmare, giftiga lysinoalanin och cancerframkallande nitrosaminer. Dessa förmodade hälsorisker har ifrågasatts av sojaproducenter, men har lett till ytterligare undersökningar av FDA liksom den tyska regeringen. Om soja visar sig vara farligt att äta, kommer priserna att sjunka avsevärt. Det växande antalet industriella tillämpningarna för sojabönan kan komma att fungera som en kudde för detta eventuella prisfall.
Handel i sojabönor
I dag finns det en rad olika produkter som har sitt ursprung i sojabönor som handlas internationellt på de olika råvarubörserna. Det finns till exempel mini-kontrakt, som omfattar 1.000 bushels, istället för 5,000 som är den ordinarie omfattningen, sydamerikanska sojabönsterminer, terminskontrakt på krossade sojabönor, sojabönsfutures, terminskontrakt på sojafoder och -olja. Vi har emellertid valt att endast beskriva handeln i det vanligaste kontraktet – futures på sojabönor.
Sojabönor handlas bland annat på Chicago Board of Trade, CBOT, under kortnamnet S, och prissätts i cent per bushel. I det elektroniska handelssystemet används symbolen ZS.
Leveransdatum
Sojaböns futures går till leverans varje år i januari, mars, maj, juli, augusti, september och november.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SF2 avser leverans av sojabönor i januari 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på sojabönor 5.000 bushels. Minikontrakten som handlas separat avser 1.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,70 USD per bushel, som kan utökas till 1,05 USD och 1,60 USD per bushel om marknaden stänger på endera köp- eller säljkursen. Från och med den handelsdagen i leveransmånaden finns det inga gränser för prisavvikelser.
Sista handelsdagen
Handeln i sojabönor vid Chicago Board of Trade avslutas handelsdagen som föregår den 15 kalenderdagen i leveransmånaden
Leveranskvalité
Accepterad leveranskvalité för sojabönsterminer på Chicago Board of Trade är: #2 Yellow till kontraktspris, #1 Yellow med ett premium om 6 cent/bushel, #3 Yellow med en rabatt om 6 cent/bushel.
Nyheter
Guld och silver stiger hela tiden mot nya höjder

Priserna på guld och silver stiger hela tiden mot nya höjder. Eric Strand går här igenom vilka faktorerna som ligger bakom uppgångarna och vad som kan hända framöver. Han får även kommentera aktier inom guldgruvbolag som har haft en bättre utveckling än nästan allt annat. Han säger bland annat att uppgången kommer från låga nivåer och att det i genomsnitt är en mycket högre kvalitet på ledningarna för bolagen idag.
Nyheter
Samtal om sällsynta jordartsmetaller, guld och silver

Samtal om sällsynta jordartsmetaller, guld och silver, samt gruvbolag. Clara My Lernborg på EFN ger sin syn på sällsynta jordartsmetaller som blivit centrala i den globala geopolitiken. Sarah Tomlinson på Metals Focus ger sin syn på guld. Eric Strand på AuAg Fonder ger sin syn på guld, silver och relaterade gruvbolagsaktier.
Nyheter
Brookfield köper bränsleceller för 5 miljarder USD av Bloom Energy för att driva AI-datacenter

Brookfield och Bloom Energy inleder ett partnerskap där Brookfield i den första fasen köper bränsleceller för 5 miljarder USD av Bloom Energy för att driva AI-datacenter. Bränslecellerna kommer att installeras bakom elmätarna och AI-datacentren kommer således inte att belasta eller vara beroende av elnätet.
Partnerskapet markerar den första fasen i en gemensam vision om att bygga AI-datacenter som kan möta den snabbt växande efterfrågan på beräkningskapacitet och energi inom artificiell intelligens.
AI-datacenter kräver infrastruktur som integrerar beräkningskraft, energi, datacenterarkitektur och kapital på ett tätt och effektivt sätt. Bloom Energys bränsleceller levererar pålitlig, skalbar och lokal energi som snabbt kan tas i drift utan beroende av traditionella elnät. Brookfield tillför världsledande kompetens inom infrastrukturutveckling och finansiering.
I kärnan av det nya partnerskapet kommer Brookfield att investera upp till 5 miljarder dollar för att införa Blooms avancerade bränslecellsteknik. Bolagen samarbetar aktivt kring utformning och leverans av AI-datacenter globalt – inklusive en europeisk anläggning som kommer att offentliggöras innan årets slut.
”AI-infrastruktur måste byggas som en fabrik – med syfte, hastighet och skala,” säger KR Sridhar, grundare, ordförande och vd för Bloom Energy. ”Till skillnad från traditionella fabriker kräver AI-fabriker enorm energitillgång, snabb etablering och realtidsanpassning till belastning – något som gamla elnät inte klarar av. Den effektiva AI-fabriken uppnås genom att energi, infrastruktur och beräkningskraft designas i harmoni från dag ett. Det är den principen som styr vårt samarbete med Brookfield när vi omformar framtidens datacenter. Tillsammans skapar vi en ny ritning för hur AI skalas upp med kraft.”
”Energilösningar bakom mätaren är avgörande för att överbrygga elnätsgapet för AI-fabriker,” säger Sikander Rashid, global chef för AI-infrastruktur på Brookfield. ”Blooms avancerade bränslecellsteknik ger oss en unik möjlighet att designa och bygga moderna AI-fabriker med ett helhetsperspektiv på energibehov. Som världens största investerare inom AI-infrastruktur tillför detta partnerskap ett kraftfullt nytt verktyg till vår globala tillväxtstrategi – särskilt i en marknad där tillgången till elnät är begränsad.”
AI-datacenter i USA förväntas använda 100 gigawatt vid 2035
Enligt prognosoer väntas elförbrukningen från AI-datacenter i USA växa exponentiellt och överstiga 100 gigawatt till 2035. Bränsleceller har blivit en nyckellösning för att möta detta problem, och partnerskapet mellan Bloom Energy och Brookfield är utformat för att hantera just detta energigap.
Bloom Energy har erfarenhet
Bloom Energy har redan installerat hundratals megawatt av sin bränslecellsteknik i datacenter och levererar el till några av världens mest kritiska digitala infrastrukturer genom partnerskap med American Electric Power (AEP), Equinix och Oracle.
Brookfield är en jätte inom digital infrastruktur
Detta partnerskap utgör Brookfields första investering inom sin dedikerade AI-infrastruktur-strategi, som fokuserar på investeringar i stora AI-datacenter, energilösningar, beräkningsinfrastruktur och strategiska kapitalpartnerskap. Strategin bygger vidare på Brookfields erfarenhet av att ha investerat över 100 miljarder dollar i digital infrastruktur globalt.
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset uppe på nya höjder, nu 3750 USD
-
Nyheter2 veckor sedan
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete