Råvaror allmänt: Datatung vecka ligger bakom oss

Veckan bjöd på både protokollet från Fed:s senaste möte, preliminära inköpschefsindex och fastighetspriser från Kina. Överlag var dataskörden negativ för konjunkturhandlade råvarupriser.

Augusti månads fall i Eurozonens PMI var den fjärde på sex månader och ökar risken att regionens sköra återhämning redan är över. Det kinesiska PMI föll till 50,3 från 51,7 i juli och är sannolikt en effekt av att ledarnas ministimulanser under våren har slutat verka och att nedgången i fastighetspriserna nu börjar få spridningseffekter i ekonomin. Måndagens fastighetspriser från Kina visade just att prisnedgången fortsätter och har dessutom accelererat under våren och sommaren. Initialt påverkades enbart företag som producerade direkt mot fastighetssektorn men nu börjar effekterna alltså sprida sig. Nya stimulanser kan vara på gång efter att både investeringar och krediter minskat i juli. Basmetallerna är särskilt känsliga för en sådan datamix. Lite hjälp fick dock basmetallerna från bra husdata i USA och ett, i princip oförändrat, bra inköpschefsindex från dragloket väster om Atlanten under torsdagen.

Protokollet från Feds senaste möte var överlag mer hökigt (ökad risk för ränta upp) men visade också på stor splittring i direktionen. En tydligare guide för räntehöjningar kommer att publiceras senare i år. Guld och silver föll på det hökiga protokollet. Vi har tidigare påtalat risken för Fed:s kommande vändning i guldpriset.

Basmetaller: USA stärker metallerna

Samtliga basmetaller, med undantag av tenn, har stigit under veckan med stöd av positiv data från USA samt en något tightare utbudsbalans. Aluminium har gått starkt under sommaren, upp 13% sedan juni, och har under veckan passerat 2080 USD/ton, vilket är 18-månaders högsta. Efterfrågan på metallen är stark då ökade miljökrav leder till efterfrågan på lättare metaller.

Vi är nu uppe på nivåer där kapacitet som tidigare tagit ur bruk på grund av dålig lönsamhet normalt tas i bruk igen men vi räknar med att detta dröjer något varför aluminium kan komma att stiga något till, kanske uppemot 2100 dollar, innan den faller tillbaka till det intervall om 1800-2000 USD/ton som är mer rimlig för det längre perspektivet.

Kopparpriset har visserligen stigit under veckan, till följd av positiv husdata från USA, men i övrigt är det inte mycket som talar för vidare prisuppgångar. Gruvproduktion väntas öka under andra halvåret och ser inte ut att mötas upp av ökad efterfrågan. I Kina faller antalet nybyggnationer vilket kommer slå hårt på kopparpriset. Koppar används i slutskedet av byggandet (tex i kylskåp etc) så resultatet dröjer något. Positiva vindar från USA kan dock komma att ge stöd då koppar är konjunkturkänslig.

Vi ser positivt på basmetaller i sin helhet, där aluminium, zink och nickel sticker ut som lite favoriter.

Ädelmetaller: Håll ett öga på Fed

Den gångna veckan har präglats av små rörelser på ädelmetallmarknaderna. Vi har fått se marginella prisfall på guld, platina och palladium medan silvret står kvar på samma nivå som förra fredagen. Små ränterörelser, något stigande aktiemarknader och en stärkt dollar har dominerat övriga finansmarknader och tillsammans har detta satt en lätt press på ädelmetallerna, och prisfallen ligger i paritet med dollarförstärkningen.

Vi är fortsatt positiva till sektorn men påminner om att Federal Reserve kommer att kunna påverka detta om den amerikanska arbetsmarknaden fortsätter stärkas i den takt vi sett på sistone, och Fed därför börjar signalera en tidigare åtstramning. De geopolitiska spänningarna ligger alltjämt som ett orosmoln över alla marknader, men vi är tillbaks i en miljö som liknar den vi såg under våren, där avsaknad av ”ännu värre” nyheter – än vad som redan kablas ut dagligen – leder till att investerare söker sig till riskfyllda tillgångar. I denna miljö – där världens centralbanker ”tvingar” investerare in i mer riskfyllda tillgångar för att få någon avkastning alls – ser vi en lång position i guld som en bra försäkring mot stigande finansiell oro. Även om vi inte vågar gissa vad som skulle kunna orsaka oro i nuläget.

Energi: Oljan på fortsatt låga nivåer

Oljepriset har stabiliserat sig under veckan efter det kraftiga fallet under augusti, handlas i skrivande stund på 102,5 USD/fat. Situationen kring Irak har på inget vis förbättrats, snarare tvärtom, men marknaden verkar tolka krisen där utan större risk för oljeleveranser.

Generellt tror vi att det fallande oljepriset bäst förklaras av att marknaden tröttnat på riskpremietemat. Med den stigande produktionen i USA, som detta år slagit alla rekord, så förbättras hela tiden fundamenta. Någon gång ska det slå igenom i priset och det har nu börjat ske. Vi tror dock att oljan vänder upp på grund av oroligheterna i världen före den åter pressas av växande produktion på ett års sikt. Ett så här kraftigt ras brukar följas av en rekyl, så vi tycker oljan är köpvärd på denna nivå.

För elen inleddes veckan med ett fallande pris efter att väderprognoserna visat på extremt mycket nederbörd den kommande 10-dagars perioden samtidigt som bränslepriserna också kom under press då riskpremien kring Irak fortsatt pyser ut. Kol och gaspriserna återhämtade sig dock något mot slutet av veckan så inga större förändringar vad gäller brytpris, värt att notera att utsläppsrätterna fortsätter att trenda uppåt i kanalen. Fokus är ändå på vädret och vi ser stöd för en mer högtrycksbetonad utveckling från början av nästa vecka till nästa helg vilket skulle innebära nederbördsvolymer under det normala. En del osäkerhet i prognoserna men det skulle i så fall innebära att vi rör oss mot ett underskott om ca 6 TWh och att dessa prognoser, om de håller i sig över helgen, fortsatt talar för köp el även efter helgen.

Livsmedel: Fortsatt köpläge för kakao

Ökad konsumtion av chokladprodukter och stigande priser på kakaosmör har fått kakaopriset att stiga 18 procent sedan årsskiftet. Förra året drev torka vid Afrikas västkust och höga priser på kakaosmör upp kakaopriset till rekordnivåer. Vid stigande priser är producenterna de stora vinnarna, men det finns även företag som tillverkar ersättningsvaror till framställning av choklad som ökar sin försäljning på dyrare kakaopriser. Förlorarna blir då dessvärre konsumenten som får betala ett högre pris för sin chokladkaka.

Det produceras omkring 3 miljoner ton kakao per år, där Elfenbenskusten, Ghana, Indonesien är de främsta kakaoproducerande länderna. Väderstörningar eller politiska oroligheter i dessa länder har stor effekt på utbudet. Risken för stora produktionsbortfall är stor då dessa regioner står för 70 % av den globala kakao-produktionen.

Årets första skörd (main crop) och även prognoserna för årets andra skörd (mid crop) ser lovande ut. Starka produktionssiffror rapporteras framförallt från Västafrika och Sydamerika. Ser man till den globala världsproduktionen väntas den stiga med 5,9 procent för 2013/2014 jämfört med föregående år. Även chokladkonsumtionen stiger globalt och allt fler chokladfabriker väljer att expandera i Asien där efterfrågan på choklad-produkter ökar i takt med den ökande medelklassen. Konsumtionen ser även ut att öka i Västafrika, som idag står för 45 procent av världens kakaoproduktion. Tidigare har kakao varit en delikat lyxråvara i länder med goda ekonomier men i takt med ökad levnadsstandard i tillväxtländerna ökar även kakaokonsumtionen i dessa länder. En stark uppåtgående trend som verkar hålla i sig.

Utbud och efterfrågan mäts och uttrycks ibland genom förhållandet mellan utgående lager och årlig konsumtion. Denna kvot väntas minska från 40.2 till 37.3 procent, vilket kan tolkas som att konsumtionen överstiger produktionen. Vad som ytterligare talar för högre kakaopriser är de rekordhöga priserna på kakaosmör som fortsätter att stiga i takt med att efterfrågan på chokladprodukter stiger. Vi känner viss oro för att underskottet inte ska orka vända till ett överskott. Som vi skrev ovan är kakaoodlingar oerhört väderberoende, varför vi ser risk för att den stigande konsumtionen fortsätter att sluka årets kakaoskörd. Vi tycker därför kakao fortsatt är köpvärd trots redan höga nivåer.

Handelsbankens råvaruindex (USD)

*Uppdaterade vikter från 29 november 2013
Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av nordisk produktion (globala produktionen för sektorindex) och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.