Följ oss

Analys

SHB Råvarubrevet 14 november 2011

Publicerat

den

Handelsbanken - RåvarubrevetStämningen på marknaden har under veckan pendlat från eufori till nedstämdhet. Veckan började med en uppgång på aktiebörserna, bland annat driven av rykten om Berlusconis avgång som premiärminister. De senaste dagarna har dock präglats av en uppgivenhet inför problemen i Europa eftersom marknadernas aktörer misstror det europeiska ledarskapets förmåga att lösa skuldproblematiken. Italienska statspapper var i fokus under veckan och handlades som högst till en ränta på 7%.

Huvuddelen av kundaffärerna har under veckan varit jordbruksrelaterade. Kontrakt som närmar sig förfall har stängts och nya görs längre ut på kurvan. Lantbrukare har kunnat säkra in framtida skördar på över 1.80 kr/kg (via amerikanska marknaden), vilket ses som en attraktiv nivå. Metall – och energikunderna har avvaktat från att göra affärer på grund av det högst osäkra marknadsläget. Vårt råvaruindex har gått ned 0.47 % under veckan, vilket summerar årets uppgång till 9.78%.

El

Elmarknaden började veckan på låga systempriser runt 40 EUR. Efter väderprognoser som förutspådde kallare och torrare väder så handlades priset på som högst 44.44. Kunder ställer mycket frågor kring de ”nya” prisområdena, men än så länge stannar det vid förfrågningar. Det verkar som de flesta är villiga att bära spreadrisken mot systempriserna. Vi har prognostiserat högre elpriser och vår tro är fortsatt att elpriser kan gå kraftigt norrut när den riktiga vintern anländer.

Metaller

Stålpriset (Hot Rolled Coil) för Europa har fallit under veckan, för att handlas på strax över 500 USD/ton. Enligt en undersökning ser endast 20 procent av marknadsaktörerna en prishöjning de närmaste 3 månaderna. Vi tror på fortsatt fallande priser, drivet av överproduktion i USA och billigare järnmalm. Järnmalmspriset har fallit brant de senaste veckorna och trots en uppgång de senaste dagarna till 134.80 USD/ton, tror vi att dagens nivåerna kommer trycka ned stålpriset under en längre tid.

Kopparpriset fortsätter att sjunka för andra veckan i rad. Kopparn handlas i skrivande stund under 7 480 USD/ton, vilket motsvarar en nedgång på 5,8% sedan öppningen i måndags. Vid Freeport-McMoRan koppar- och guldgruva i Indonesien går strejken in i sin åttonde vecka. Facket tackade under veckan nej till erbjudandet om en 35- procentig lönehöjning; kravet från facket är att lönerna ska öka från $1,5 till $7,5 per timme. Strejken, som omfattar 8 000 arbetare, väntas pågå till den 15 december, vilket betyder en fortsatt utbudsstörning för kopparn. Lagernivåerna på LME har under veckan minskat med 10 150 ton till 407 700 ton. Trots utbudstörningar och lägre lager, faller priset på koppar till följd av utsikterna för Europas tillväxt och hur skuldkrisen ska lösas. Förväntad BNP tillväxt har skruvats ned från 1,6% till 1,5% för 2011, och ned från 1,8% till 0,5% för 2012. Rapporter som visar att exporttillväxten från Kina inte ökar lika mycket som väntat hjälper till att hålla priset nere. Vi tror att priset på koppar kommer fortsätta vara volatilt så länge som skuldkrisen i Europa inte är under kontroll. På en längre horisont ser vi koppar som köpvärt på dagens nivåer.

Graf över priset på aluminium

Även priset på nickel pressas av oron över Europas skuldkris vilket leder till minskad efterfrågan. Nickel har under veckan tappat 4% och handlas nu till 18 050 USD/ton. Trots att lager för nickel på LME har minskat denna vecka sjunker priset vilket visar att efterfrågan kraftigt har minskat. I förra råvarubrevet skrev vi om misstänkt överkapacitet på Nickel Pig Iron, vilket nu visats sig i minskad produktion. Marginalkostnaden för NPI ligger runt 23 603 USD/ton och med nickelpriser på nivåer på 19 000USD/ton känns det naturligt att fokusera på mer lönsamma metaller. Produktion av NPI under tredje kvartalet låg på 55 000 ton och förväntad produktionsnivå för fjärde kvartalet är 45 000ton. Vi tror fortsatt på sidledes rörelse för nickel, men även för aluminium och zink.

Olja

Brentoljan gick upp i början av veckan sedan IAEA (International Atomic Energy Agency) släppt en rapport om Irans atomprogram, vilket spred rädsla för politisk oro i Mellanöstern. Priset påverkades av utvecklingen på världens aktiemarknader och problemen i Italien, för att till slut förstärkas under slutet av veckan.

IEA (International Energy Agency) tog i torsdags ned sina estimat för den globala efterfrågan på olja med 70 000 fat/dag under 2011 och 20 000 fat/dag år 2012. Revisionen ansågs vara relativt försiktig av marknadens aktörer.

Libyens oljeproduktion visar mycket större framsteg än väntat, och ligger nu på 530 000 fat/dag och verkar nå en produktion på 1.17 miljoner fat/dag under Q4, 2012.

Amerikanska oljelager visade den största veckovisa nedgången hittills i år, totalt ned 15.3 miljoner fat/dag (råolja och alla petroleumprodukter). Stark efterfrågan och låg import har bidragit till lagerreduktionen. Lagren sjönk med 1.4 miljoner fat (väntat var +0.4), eftersom raffinaderiutnyttjandet bara var 80.8% mot 82.8% veckan innan.

Lagernivåer av olja i USA - Diagram

Guld

Guldpriset befinner sig fortsättningsvis på historiskt höga nivåer. Sedan årsskiftet har priset stigit med cirka 25 %. Efter att förra veckobrevet publicerats, den 28 oktober, sjönk guldpriset tillbaka på förhoppningar om att en lösning i euroområdet närmade sig. Men i takt med att skuldkrisen förvärrats ytterligare under de senaste två veckorna har guldpriset återigen börjat stiga. För första gången på sju veckor steg guldpriset, den 8 november, till över 1 800 USD/uns. Detta ses som en effekt av att investerare söker sig till säkrare tillgångsslag.

Under förutsättning att skuldkrisen i Europa fortsätter och får ytterligare spridningseffekter, ställer sig många guldhandlare och analytiker bakom ett ännu starkare guldpris. Det finns dock en risk att tilltagande börsras tvingar investerar att realisera sina guldpositioner för att täcka förluster och ökade krav på säkerheter för andra derivatpositioner. Detta talar istället för en prisnedgång.
Sammanfattningsvis finns det stöd för ett guldpris på upp mot 1950 USD/uns under första kvartalet nästa år.

Vete

Vetepriset på Matif har gått ned något sedan förra torsdagens stängningskurs, likaså vetet i Chicago. Vetet i Chicago har påverkats negativt av en starkare amerikansk dollar. Onsdagens rapport från USDA (se nästa sida) innehöll inga större förändringar för vetet och fick därför liten påverkan på prisutvecklingen.

Det behövs fortfarande mer regn på det amerikanska höstvetet, temperaturen är dock ovanligt hög vilket lindrar något. Det är fortsatt torrt även för det ukrainska höstvetet, som är i väldigt dåligt skick inför vintern. I Argentina har viss nederbörd kommit, vilket gynnar vetet för vilket skörden startar i december. Höstvetet i EU uppges generellt sett vara i gott skick. Förväntningarna är fortfarande höga på den australiensiska veteskörden men det regnar lite för mycket i en del områden vilket kan skapa problem med kvalitén.

Med allt hårdare konkurrens på exportmarknaden är det allt svårare att se stigande vetepriser framöver, både europeiskt och amerikanskt vete har fortsatt svårt att vinna affärer. I veckan har Egypten köpt vete av ryskt och ukrainskt ursprung, även denna gång var det argentinska vetet billigast men förlorade som förut på grund av höga fraktkostnader. Det finns gott om vete i världen och det är svårt att se stigande vetepriser framöver.

Idag har nästa års veteskörd kunnat säkras på klart attraktiva nivåer på omkring SEK 1,80/kg på Chicago och knappt SEK 1,70/kg på Matif.

Prisutveckling på vete - Diagram för CBOT och MatifTerminkurva för vete på CBOT och Matif

Majs

Terminspriserna på majs i Chicago har gått ned något sedan förra veckan, påverkat delvis av en starkare amerikansk dollar.

Sådden av majs i Argentina är fortfarande något försenad, mer nederbörd behövs.

Enligt officiella uppgifter från Kina uppskattas landets import av majs säsongen 2011/12 till rekordhöga 5 miljoner ton, det för att klara av den kraftigt växande grisproduktionen. Det är dock klart lägre än flera analytikers uppskattning men ändå ett första erkännande att de behöver importera betydande mängder. Med 5 miljoner ton skulle Kina bli världens femte största importör av majs – efter Japan, Mexico, Sydkorea och Egypten. I onsdagens rapport från USDA uppskattas Kinas import till 3 miljoner ton.

Torrt väder i USA snabbar på skörden som snart är klar, men avkastningsnivån som rapporterades i onsdagens rapport från USDA är fortfarande något för hög enligt flera skörderapporter. Det verkliga läget är svårbedömt då avkastningsnivån varierat stort inom landet.

Det finns relativt gott om majs i världen, inte minst i Ukraina som visat sig klart konkurrenskraftiga med stora försäljningar till Japan. Konkurrensen kommer dessutom öka framöver från fodervete från Australien och majs från Sydamerika. Den ökade konkurrensen från andra länder kommer minska USA:s export men en lägre inhemsk produktion bör begränsa en prisnedgång.

Prisutveckling och terminspriset på majs på CBOT - Graf och diagram

Sojabönor

Terminspriserna på sojabönor i Chicago har gått ned sedan förra veckan, påverkat av uppjusterade prognoser för den sydamerikanska skörden och en starkare dollar.
Sådden i Brasilien går snabbt framåt vilket ökar förutsättningarna för en hög skörd. Tidigare i veckan rapporterades att 54 procent av sådden var avklarad, 12 procent över förra året vid samma tidpunkt och 13 procent högre än snittet för de senaste fem åren.

Kinas sojaimport under oktober månad var den lägsta på sju månader, men ändå rekordhögt för oktober.

Avkastningen för de amerikanska sojabönorna justerades ned marginellt i onsdagens rapport från USDA, men många menar fortfarande att USDA är något för positiva i sin prognos. Prisutvecklingen framöver kommer styras väldigt mycket av väderutvecklingen i Sydamerika, förväntningarna på produktionen är väldigt hög vilket kräver ett bra väder flera månader framåt.

Prisutveckling och terminspris för sojabönor på CBOT

Raps

Terminspriserna på raps har stigit något under den gångna veckan delvis med stöd från stigande priser på råolja. En försvagning av euron har även det gett stöd till högre priser.

En möjlig risk för utvintring i kombination med minskad areal i ett flertal länder i EU gör att det är svårt att tro på lägre priser.

Raps - Prisutveckling och terminskurva för Matif

Maltkorn

Terminspriserna på maltkorn har gått upp något sedan förra veckan utan några större nyheter.

EU:s kornproduktion säsongen 2011/12 uppskattas till 52,6 miljoner ton, marginellt under årets skörd om 52,7 miljoner ton. Maltkornskörden beräknas dock öka med 400.000 ton till 10,4 miljoner ton.

Argentinas och Australiens maltkornsskörd startar om några veckor, för tillfället ser skördarna ut att bli stora vilket kan ge press nedåt på priser.

Som vi tidigare skrivit anser vi att prissäkring av nästa års skörd kan göras på klart attraktiva prisnivåer.

Diagram över maltkorn - Prisutveckling och terminskurva på Matif

Kakao

Kakaopriset har gått ner med 20 % under året, främst p.g.a. spekulation om ett globalt utbudsöverskott. Under den senaste tvåveckorsperioden har kakaopriset hunnit sjunka och stiga, för att sedan sjunka igen. Under fredagen handlades kakao under 2 500 USD/ton, vilket är den lägsta noteringen på två år.

Prisbilden präglas av förväntningar där det finns ett överutbud i marknaden som håller priserna nere, denna bild håller dock på att förändras. Kakaobönor som levererats till hamnar i Elfenbenskusten, som är den största kakaoodlare i världen, har rapporterats minska med 14 % under oktober månad, jämfört med året innan. Kakaopriset börjar se alltmer attraktivt ut och många analytiker tror att det bör kunna attrahera fler köpare. Som en konsekvens av att producenterna håller ner utbudet menar samma analytiker att kakaohandlare anser att terminerna börjar se ”billiga” ut. Dessutom har det rapporterats dåligt väder från Västafrika under den senaste månaden, vilket skulle kunna skada delar av kommande skördar.

Terminspriser för kakao - Graf

Kaffe

Kaffepriset har sedan slutet av september handlats i ett intervall mellan 253 och 223 USD/lb. Den första november sjönk kaffepriset till den lägsta nivån på fyra veckor. Detta tycks vara en reaktion på allmän finansielloro, främst från euroområdet. Under torsdagen har priset dock återhämtat sig och handlades mitt i intervallet.

Det spekuleras att priset på Arabicakaffet bör falla under nästa år. Detta p.g.a. att Brasilien, världens största producent, förväntas leverera en rekordskörd under 2012, en ökning på ca 30 % från föregående år. Vädret i Vietnam är för tillfället gynnsamt och från Vietnamn förväntas därför också skörden bli mycket god. Under de senaste veckorna har det dock rapporterats om kraftigt regn i Centralafrika vilket haft en negativ effekt på skördarna där. Det verkar dock vara torrare i Centralafrika nu och sammantaget antas stora skördar i Brasilien och Vietnam väga tyngst. Det faktum att kaffeproduktionen är globalt spridd skapar det förutsättning för differentieringsfördelar som ökar möjligheten för ett gott utbud. Även om utbudet för nästa år ser positivt ut finns det kortsiktig risk för ett tunt utbud.

Prisutveckling på kaffe - Graf

Bomull

Bomullspriset har sedan mitten av juli hållit sig relativt stabilt och rört sig i ett intervall mellan 114 och 94 USD/lbs. Inför USDA:s rapport som släpptes under onsdagen handlades priset upp något. Detta främst på grund av att investerare stängde sina befintliga positioner.

I USDA:s rapport bedöms det torra vädret påverka produktionen i Texas och sydöstra delarna av USA negativt, därför reviderar man ner den amerikanska produktionen med 308 000 bales (1 bale = 218 kg). På grund av vikande efterfrågan från utlandet justeras samtidigt den amerikanska exporten ned med 200 000 bales. Även prognosen av lagernivåerna revideras ned med 100 000 bushels (5000 bushels= 136 MT).

Världsprognosen för nästkommande år visar på ett större ingående lager än vad som tidigare förväntats. Detta beror främst på uppjusteringar av produktion från Turkmenistan. Under nästa år förväntas dock de höga lagernivåerna kompenseras av en lägre världsproduktion från främst USA och Argentina. I Turkiet förväntas istället produktionen öka, detta väger dock inte volymmässigt lika tungt som minskningen i USA och Argentina. Världskonsumtionen förväntas minska marginellt vilket inte bör ha någon större effekt på lagernivåerna. Enligt en genomgång av analytikernas prisförväntningar om 2012, handlas bomullsterminerna högre än väntat.

Prisutveckling på bomull (cotton) - Graf

EURSEK

Kronan har hållit sig stabil mot euron under den senaste tvåveckorsperioden. Kronan ser faktiskt ut att gynnas av oron över södra Europa. När oron tilltar stärks kronan. Det är Sveriges goda statsfinanser som hjälper oss i en tid då fokus är högt på södra Europas usla statsfinanser. Vi har en fortsatt positiv syn på den svenska kronan gentemot euron då fokus på skuldkrisen väntas förbli högt. Detta till trots att den globala konjunkturen mattas av vilket historiskt sett har tenderat att leda till en kronförsvagning.

Ränteskillnad mellan Italien och Tyskland

Mot USD fortsätter vi att tro på en kronförsvagning dock. En vikande världskonjunktur är generellt sett positivt för dollarns utveckling.

Diagram över USD SEK

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens Råvaruindex den 14 november 2011

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Fundamentals trump geopolitical tensions

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Throughout this week, the Brent Crude price has experienced a decline of USD 3 per barrel, despite ongoing turmoil in the Middle East. Price fluctuations have ranged from highs of USD 91 per barrel at the beginning of the week to lows of USD 87 per barrel as of yesterday evening.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Following the release of yesterday’s US inventory report, Brent Crude once again demonstrated resilience against broader macroeconomic concerns, instead focusing on underlying market fundamentals.

Nevertheless, the recent drop in prices may come as somewhat surprising given the array of conflicting signals observed. Despite an increase in US inventories—a typically bearish indicator—we’ve also witnessed escalating tensions in the Middle East, coupled with the reinstatement of US sanctions on Venezuela. Furthermore, there are indications of impending sanctions on Iran in response to the recent attack on Israel.

Treasury Secretary Janet Yellen has indicated that new sanctions targeting Iran, particularly aimed at restricting its oil exports, could be announced as early as this week. As previously highlighted, we maintain the view that Iran’s oil exports remain vulnerable even without further escalation of the conflict. It appears that Israel is exerting pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran, an action that is unfolding before our eyes.

Iran’s current oil production stands at close to 3.2 million barrels per day. Considering additional condensate production of about 0.8 million barrels per day and subtracting domestic demand of roughly 1.8 million barrels per day, the net export of Iranian crude and condensate is approximately 2.2 million barrels per day.

However, the uncertainty surrounding the enforcement of such sanctions casts doubt on the likelihood of a complete ending of Iranian exports. Approximately 80% of Iran’s exports are directed to independent refineries in China, suggesting that US sanctions may have limited efficacy unless China complies. The prospect of China resisting US pressure on its oil imports from Iran poses a significant challenge to US sanctions enforcement efforts.

Furthermore, any shortfall resulting from sanctions could potentially be offset by other OPEC nations with spare capacity. Saudi Arabia and the UAE, for instance, can collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day, although this remains a contingency measure.

In addition to developments related to Iran, the Biden administration has re-imposed restrictions on Venezuelan oil, marking the end of a six-month reprieve. This move is expected to impact flows from the South American nation.

Meanwhile, US crude inventories (excluding SPR holdings) surged by 2.7 million barrels last week (page 11 attached), reaching their highest level since June of last year. This increase coincided with a decline in measures of fuel demand (page 14 attached), underscoring a slightly weaker US market.

In summary, while geopolitical tensions persist and new rounds of sanctions are imposed, our market outlook remains intact. We maintain our forecast of an average Brent Crude price of USD 85 per barrel for the year 2024. In the short term, however, prices are expected to hover around the USD 90 per barrel mark as they navigate through geopolitical uncertainties and fundamental factors.

Fortsätt läsa

Analys

Brace for Covert Conflict

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

In the past two trading days, Brent Crude prices have fluctuated between highs of USD 92.2 per barrel and lows of USD 88.7 per barrel. Despite escalation tensions in the Middle East, oil prices have remained relatively stable over the past 24 hours. The recent barrage of rockets and drones in the region hasn’t significantly affected market sentiment regarding potential disruptions to oil supply. The key concern now is how Israel will respond: will it choose a strong retaliation to assert deterrence, risking wider regional instability, or will it revert to targeted strikes on Iran’s proxies in Lebanon, Syria, Yemen, and Iraq? While it’s too early to predict, one thing is clear: brace for increased volatility, uncertainty, and speculation.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Amidst these developments, the market continues to focus on current fundamentals rather than unfolding geopolitical risks. Despite Iran’s recent attack on Israel, oil prices have slid, reflecting a sideways or slightly bearish sentiment. This morning, oil prices stand at USD 90 per barrel, down 2.5% from Friday’s highs.

The attack

Iran’s launch of over 300 rockets and drones toward Israel marks the first direct assault from Iranian territory since 1991. However, the attack, announced well in advance, resulted in minimal damage as Israeli and allied forces intercepted nearly all projectiles. Hence, the damage inflicted was limited. The incident has prompted US President Joe Biden to urge Israel to exercise restraint, as part of broader efforts to de-escalate tensions in the Middle East.

Israel’s response remains uncertain as its war cabinet deliberates on potential courses of action. While the necessity of a response is acknowledged, the timing and magnitude remain undecided.

The attack was allegedly in retaliation for an Israeli airstrike on Iran’s consulate in Damascus, resulting in significant casualties, including a senior leader in the Islamic Revolutionary Guard Corps’ elite Quds Force. It’s notable that this marks the first direct targeting of Israel from Iranian territory, setting the stage for heightened tensions between the two nations.

Despite the scale of the attack, the vast majority of Iranian projectiles were intercepted before reaching Israeli territory. However, a small number did land, causing minor damage to a military base in the southern region.

President Biden swiftly condemned Iran’s actions and pledged to coordinate a diplomatic response with leaders from the G7 nations. The US military’s rapid repositioning of assets in the region underscores the seriousness of the situation.

Iran’s willingness to escalate tensions further depends on Israel’s response, as indicated by General Mohammad Bagheri, chief of staff of the Iranian armed forces. Meanwhile, speculation about a retaliatory attack from Israel persists.

Looking ahead, key questions remain unanswered. Will Iran launch additional attacks? How will Israel respond, and what implications will it have for the region? Moreover, how will Iran’s allies react to the escalating tensions?

Given the potential for a full-scale war between Iran and Israel, concerns about its impact on global energy markets are growing. Both the United States and China have strong incentives to reduce tensions in the region, given the destabilizing effects of a regional conflict.

Our view in conclusion

The recent escalation between Iran and Israel underscores the delicate balance of power in the volatile Middle East. With tensions reaching unprecedented levels and the specter of further escalation looming, the potential for a full-blown conflict cannot be understated. The ramifications of such a scenario would be far-reaching and could have significant implications for regional stability and global security.

Turning to the oil market, there has been much speculation about the possibility of a full-scale blockade of the Strait of Hormuz in the event of further escalation. However, at present, such a scenario remains highly speculative. Nonetheless, it is crucial to note that Iran’s oil production and exports remain at risk even without further escalation. Currently producing close to 3.2 million barrels per day, Iran has significantly increased its production from mid-2020 levels of 1.9 million barrels per day.

In response to the recent attack, Israel may exert pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran. The enforcement of such sanctions, particularly on Iranian oil exports, could result in a loss of anywhere between 0.5 million to 1 million barrels per day of oil supply. This would likely keep the oil market in deficit for the remainder of the year, contradicting the Biden administration’s wish to maintain oil and gasoline prices at sustainable levels ahead of the election. While other OPEC nations have spare capacity, utilizing it would tighten the global oil market even further. Saudi Arabia and the UAE, for example, could collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day if necessary.

Furthermore, both Iran and the US have expressed a desire to prevent further escalation. However, much depends on Israel’s response to the recent barrage of rockets. While Israel has historically refrained from responding violently to attacks (1991), the situation remains fluid. If Israel chooses not to respond forcefully, the US may be compelled to promise stronger enforcement of sanctions on Iranian oil exports. Consequently, Iranian oil exports are at risk, regardless of whether a wider confrontation ensues in the Middle East.

Analyzing the potential impact, approximately 2.2 million barrels per day of net Iranian crude and condensate exports could be at risk, factoring in Iranian domestic demand and condensate production. The effectiveness of US sanctions enforcement, however, remains uncertain, especially considering China’s stance on Iranian oil imports.

Despite these uncertainties, the market outlook remains cautiously optimistic for now, with Brent Crude expected to hover around the USD 90 per barrel mark in the near term. Navigating through geopolitical tensions and fundamental factors, the oil market continues to adapt to evolving conflicts in the Middle East and beyond.

Fortsätt läsa

Analys

OPEC+ won’t kill the goose that lays the golden egg

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Lots of talk about an increasingly tight oil market. And yes, the oil price will move higher as a result of this and most likely move towards USD 100/b. Tensions and flareups in the Middle East is little threat to oil supply and will be more like catalysts driving the oil price higher on the back of a fundamentally bullish market. I.e. flareups will be more like releasing factors. But OPEC+ will for sure produce more if needed as it has no interest in killing the goose (global economy) that lays the golden egg (oil demand growth). We’ll probably get verbal intervention by OPEC+ with ”.. more supply in H2” quite quickly when oil price moves closer to USD 100/b and that will likely subdue the bullishness. OPEC+ in full control of the oil market probably means an oil price ranging from USD 70/b to USD 100/b with an average of around USD 85/b. Just like last year.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Brent crude continues to trade around USD 90/b awaiting catalysts like further inventory declines or Mid East flareups. Brent crude ydy traded in a range of USD 88.78 – 91.1/b before settling at USD 90.38/b. Trading activity ydy seems like it was much about getting comfortable with 90-level. Is it too high? Is there still more upside etc. But in the end it settled above the 90-line. This morning it has traded consistently above the line without making any kind of great leap higher.

Netanyahu made it clear that Rafah will be attacked. Israel ydy pulled some troops out of Khan Younis in Gaza and that calmed nerves in the region a tiny bit. But it seems to be all about tactical preparations rather than an indication of a defuse of the situation. Ydy evening Benjamin Netanyahu in Israel made it clear that a date for an assault on Rafah indeed has been set despite Biden’s efforts to prevent him doing so. Article in FT on this today. So tension in Israel/Gaza looks set to rise in not too long. The market is also still awaiting Iran’s response to the bombing of its consulate in Damascus one week ago. There is of course no oil production in Israel/Gaza and not much in Syria, Lebanon or Yemen either. The effects on the oil market from tensions and flareups in these countries are first and foremost that they work as catalysts for the oil price to move higher in an oil market which is fundamentally bullish. Deficit and falling oil inventories is the fundamental reason for why the oil price is moving higher and for why it is at USD 90/b today. There is also the long connecting string of:

[Iran-Iraq-Syria/Yemen/Lebanon/Gaza – Israel – US]

which creates a remote risk that oil supply in the Middle East potentially could be at risk in the end when turmoil is flaring in the middle of this connecting string. This always creates discomfort in the oil market. But we see little risk premium for a scenario where oil supply is really hurt in the end as neither Iran nor the US wants to end up in such a situation.

Tight market but OPEC+ will for sure produce more if needed to prevent global economy getting hurt. There  is increasing talk about the oil market getting very tight in H2-24 and that the oil price could shoot higher unless OPEC+ is producing more. But of course OPEC+ will indeed produce more. The health of the global economy is essential for OPEC+. Healthy oil demand growth is like the goose that lays the golden egg for them. In no way do they want to kill it with too high oil prices. Brent crude averaged USD 82.2/b last year with a high of USD 98/b. So far this year it has averaged USD 82.6/b. SEB’s forecast is USD 85/b for the average year with a high of USD 100/b. We think that a repetition of last year with respect to oil prices is great for OPEC+ and fully acceptable for the global economy and thus will not hinder a solid oil demand growth which OPEC+ needs. Nothing would make OPEC+ more happy than to produce at a normal level and still being able to get USD 85/b. Brent crude will head yet higher because OPEC+ continues to hold back supply Q2-24 resulting in declining inventories and thus higher prices. But when the oil price is nearing USD 100/b we expect verbal intervention from the group with statements like ”… more supply in H2-24” and that will probably dampen bullish prices.

Not only does OPEC+ want to produce at a normal level. It also needs to produce at a normal level. Because at some point in time in the future there will be a situation sooner or later where they will have to cut again. And unless they are back to normal production at that time they won’t be in a position to cut again.

So OPEC+ won’t kill the goose that lays the golden egg. They won’t allow the oil price to stay too high for too long. I.e. USD 100/b or higher. They will produce more in H2-24 if needed to prevent too high oil prices and they have the reserve capacity to do it.

Data today: US monthly oil market report (STEO) with forecast for US crude and liquids production at 18:00 CET

Fortsätt läsa

Populära