Följ oss

Nyheter

SEB lanserar råvarucertifikatet RAVAROR S

Publicerat

den

Majs ingår i SEB's Råvaruindex och råvarucertifikat RAVAROR S

Majs är en av 19 råvaror som ingår i SEB’s råvaruindex.

Under 2000-talet har råvarupriserna stigit kraftigt vilket har gjort råvaror till ett populärt investeringsalternativ. Nu lanserar SEB ett råvarucertifikat kallat RAVAROR S, som återspeglar utvecklingen i SEB:s breda råvaruindex. Det är ett alternativ om man enkelt vill investera i råvarumarknaden utan att behöva ha åsikter om specifika råvaror.

Historiska studier visar att en placering i råvarumarknaden ofta sänker risken och ökar avkastningen i en portfölj bestående av aktier och räntebärande placeringar. Därför kan det vara bra att diversifiera mellan tillgångsslagen och att addera råvaror till portföljen.

Råvaror har historiskt sett också varit ett bra skydd mot inflation. Råvaror är en tillgång som ofta stiger i värde när inflationen är hög medan aktier och räntebärande placeringar tenderar att förlora i värde.

En placering i råvarumarknaden ger också en möjlighet att ta del av utvecklingen i världens tillväxtmarknader. När människor får det bättre och urbaniseringen ökar, stiger efterfrågan på råvaror. Kina startade den här resan för ca 10 år sedan och har kommit en bra bit på vägen. Men fortfarande har 2,5 miljarder människor i världen precis påbörjat resan. De senaste åren har industrialiseringen i tillväxtländer gjort att råvarumarknadens avkastning ofta överträffat de flesta andra placeringsalternativ.

SEB anser därför att råvaror bör vara en del i varje framgångsrikt, långsiktigt sparande. Banken har utvecklat en sparprodukt för att göra det enkelt att skapa en bred exponering mot råvarumarknaden, även med små belopp. Råvarucertifikat RAVAROR S följer direkt prisutvecklingen i SEB:s Råvaruindex och gör råvaror till ett tillgängligt investeringsalternativ.

SEB:s Råvaruindex – Innehåll anpassat för nordiska investerare

SEB Råvaruindex - Commodity Index Excess Return

Översikt över de ingående råvarornas andelar i SEB:s Råvaruindex. Indexet följer terminskontrakten för respektive råvara genom 19 subindex.

SEB:s Råvaruindex, som har namnet SEB Commodity Index Excess Return, är framtaget av bankens råvaruexperter och följer avkastningen i terminskontrakten för 19 råvaruslag som är anpassade för nordiska investerare. Till skillnad från övriga råvaruindex i marknaden innehåller SEB:s Råvaruindex inte amerikansk naturgas, amerikansk råolja, nötkreatur eller grisar. Detta till förmån för exempelvis råris, raps och nordisk elektricitet. De råvaror som har störst vikt i SEB:s Råvaruindex är brentolja, bensin, gasolja, guld, koppar, nordisk elektricitet och europeiskt vete. Vid bestämningen av vikter har hänsyn tagits till produktionsvärde och likviditet i råvarumarknaden.

I tabellen här intill ser du indexets sammansättning. Varje kvartal återställer SEB råvarornas andel i indexet. Andelarna varierar mellan kvartalen beroende på prisutvecklingen på råvarorna. Eftersom de flesta råvaror handlas i dollar beräknas SEB:s Råvaruindex i dollar.

SEB:s Råvaruindex kan delas in i fyra huvudsakliga sektorer: energiråvaror, industrimetaller, ädelmetaller och jordbruksråvaror. Ur många perspektiv är dessa olika till sin karaktär men det finns också gemensamma drag. Exempelvis påverkas samtliga av den långsiktiga globala tillväxttrenden, konjunktursvängningar, valutakursrörelser och geopolitik, medan väder är den viktigaste källan till prisrörelser för jordbruksprodukter.

Graf över hur RAVAROR S och SEB Commodity Index Excess Return har utvecklats

Grafen visar pro forma-utveckling för SEB Commodity Index Excess Return och certifikatet RAVAROR S sedan indexets start år 2004. Certifikatets värde exkluderar courtage. Källa: SEB.

Avkastning på råvarucertifikat RAVAROR S

Avkastningen som en investerare får vid en placering i RAVAROR S är en avspegling av hur SEB:s Råvaruindex utvecklas. Men det finns även några andra faktorer som påverkar. Du ser en översikt över vilka parametrar som påverkar certifikatet.

Hur värdet på råvarucertifikatet SEB RAVAROR S påverkas

Nyheter

Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion

Publicerat

den

Gabriel och Thina pratar olja

En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.

Fortsätt läsa

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära