Följ oss

Nyheter

Den nordiska elmarknaden och elpriset

Publicerat

den

Investera i elpriset på den nordiska elmarknaden

De nordiska länderna har en gemensam avreglerad elmarknad där marknadens aktörer kan köpa och sälja el över börs. Nord Pool, som börsen tidigare hette, startades i Norge 1992 då Norge var först ut i Europa med avreglering av sin elmarknad. Nord Pool ägdes och drevs till en början av den norska staten, via dess stamnätsbolag Statnett. Börsområdet uvigades snart till övriga Norden i takt med att även dessa länder avreglerade sina elmarknader. I Sverige skedde det 1996 och i Danmark och Finland 1999. I takt med det utvidgades ägarskapet till Nord Pool till att även omfatta dessa länders stamnätsbolag. Därefter har stora delar av Europas elmarknader i någon form avreglerats men generellt anses den nordiska marknaden mest utvecklad och står ofta som förebild vid nya avregleringar.

Spotmarknad och derivatmarknad

Börshandeln på den nordiska elmarknaden är uppdelad i två marknadsplatser, spotmarknaden respektive derivatmarknaden. Sedan några år tillbaka är drift och ägarskap separerat för de två marknadsplatserna. På spotbörsen, som forsatt ägs av de nordiska stamnätsbolagen, omsätts kraft med fysisk leverans. Elmarknadens aktörer skickar in köp- respektive säljordrar för respektive timme för nästkommande dygn i ett slags auktionsförfarande. Det genomsnittliga priset för de 24 separata timmarna bildar det så kallade spotpriset. Ungefär 75% av den el som förbrukas i börsområdet omsätts över spotmarknaden. Omsättningen på spotmarknaden motsvarade 2011 ungefär 130 miljarder kronor.

Omsättning och prisutveckling för el på spotmarknaden. Källa: Nord Pool Spot.

Omsättning och prisutveckling för el på spotmarknaden. Källa: Nord Pool Spot.

Spotpriset är mycket volatilt och därför finns ett behov för prissäkring. Prissäkringskontrakt handlas på derivatbörsen som numera ägs och drivs av NasdaqOMX. På denna marknadsplats omsätts finansiellt avräknade termins- och optionskontrakt för framtida (upp till 5 år) leverans. Terminerna har spotmarknadens pris som underliggande. Som i andra finansiella marknader finns det även andra intressenter på derivatmarknaden än de som vill prissäkra sig, t.ex fonder, kapitalförvaltare och investmentbanker. Visserligen bidrar deras närvaro till en ökad volatilitet men denna typ av aktörer har en mycket viktig funktion då de bidrar med likviditet som i det långa loppet gynnar övriga aktörer och marknadsplatsen som helhet. Derivatbörsen omsätter ungefär 5-6 gånger den underliggande elkonsumtionen i Norden, vilket för 2011 är ca 900 miljarder kronor.

Hur bestäms priset på el?

En stor skillnad jämfört med andra råvarumarknader är den begränsade möjligheten att lagra elektricitet. Man kan visserligen spara vatten i kraftverkens dammar eller kol i kraftverkens lager men elen som vi konsumerar måste produceras vid exakt samma tillfälle som konsumtionen sker. Detta ställer enorma krav på dynamik i elnätet och på stora aktörer som simultant måste parera förändringar i förbrukning eller störningar i elnätet.

Prissättningen i den nordiska elmarknaden handlar egentligen oftast om väder, något som vi svenskar gärna följer och diskuterar. Närmare 60 procent av elproduktionen i Norden kommer från vattenkraftverk. Nederbörd i form av regn och snö i kraftverkens dammar samt regn- och snötillgången i kraftverkens avsmältningsområden är därför avgörande. I grafen kan man följa den så kallade hydrologiska balansens betydelse för spotpriset.

Den hydrologiska balansens betydelse för spotpriset på el

Den hydrologiska balansens betydelse för spotpriset på el. Källa: Nord Pool Spot och SEB.

Relationen mellan årskontrakt på elpris och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion

Relationen mellan årskontrakt på el och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Källa: NASDAQ OMX Commodities och SEB.

Efterfrågan på el förändras framförallt säsongsmässigt; på vintern när det är kallt och mörkt förbrukas mer el än på sommaren då det är ljusare och varmare och dessutom stora delar av industri och näringsliv är stängda. Riktigt kalla vinterdagar då elförbrukningen stiger för att värma upp och hålla igång landet är det nordiska elsystemet mycket hårt utnyttjat. Små väderförändringar kan då innebära mycket stora förändringar i elpriset. Många elkonsumenter har de senaste vintrarnas pristoppar i minne då fallande temperaturer, krånglande kärnkraft och elnät lyfte elpriset till nya höjder. De senaste åren har även vindkraften börjat påverka elpriset i allt större utsträckning. I både Sverige och i våra grannländer har vindkraften byggts ut kraftigt. Från att tidigare ha varit en försumbar källa till elproduktion spelar vindkraften nu en allt större och viktigare roll.

Men inte bara vädret är viktigt för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är visserligen en separat marknad men den är samtidigt ihopkopplad med andra länder, både på kontinenten, i Baltikum och Ryssland. Överföringskapaciteten är begränsad men förändringar i grannländerna får tidvis stort genomslag på elpriset i Sverige. På kontinenten och i Danmark och Finland är kol- och gaskraftverk vanliga. Priset på el i Skandinavien påverkas därför också av priset på de globala marknaderna för dessa bränslen och av priset på de utsläppsrätter som inhandlas när man bränner fossila bränslen. Priset på fossileldad kraftproduktion på kontinenten är därför avgörande för den långa prisbildningen som återspeglas i terminskontrakten, speciellt i situationer när det är underskott på vatten. Grafen nedan visar priset på närmaste årets terminskontrakt samt marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Det finns alltså en relativt stark följsamhet mellan dessa.

Nedanstående graf visar en schematisk bild av olika kraftverkstyper i Skandinavien och hur priset stiger då kapaciteten i de billigare kraftverkstyperna inte räcker till. I perioder då marknadspriset ligger i gränsområdet mellan olika kraftverkstyper kan särskilt stora hopp i elpriset ske.

Marginalkostnadskurvan för olika kraftverkstyper i Skandinavien

Marginalkostnadskurvan för olika kraftverkstyper i Skandinavien. Källa: SEB.

För den långsiktiga prisbildningen är också makroekonomiska faktorer viktiga, inte minst ekonomisk tillväxt, men även politiska beslut. Debatten om kärnkraftens framtid är till exempel viktig då bland annat Tyskland fattat beslut om att under de närmaste tio åren stänga ned all kärnkraft och ersätta den med andra energikällor.

Håll isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden

Det är mycket viktigt att hålla isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden. Till exempel påverkar hydrologin i främsta hand spotmarknaden som ligger till grund för elbolagens rörliga elpris till konsumenter. Men även terminerna på derivatbörsen, vars utveckling exempelvis replikeras i olika bull & bear-certifikat, påverkas. Elmarknaden är visserligen komplex men genom att följa ett fåtal grundläggande faktorer kommer man långt i förståelsen av prisbildningen.

[hr]

Denna artikel baserar sig på en text skriven av Mats Forsell, Investeringsspecialist energiråvaror på SEB Merchant Banking. Här på Råvarumarknaden.se kan du varje vecka läsa analyser på råvaror skrivna av SEB.

Den 31 augusti 2012 lanserade SEB ett flertal certifikat på elpriset som investerare kan använda för att ta en position, både med och utan hävstång.

Fortsätt läsa
Annons
3 Kommentarer

1 kommentar

  1. Hansson

    8 december, 2012 vid 06:10

    Riktigt riktigt bra artikel om elpriset och elmarknaden! Speciellt det här om priset på kolproducerad el.

  2. Silverbug

    9 december, 2012 vid 17:41

    Skulle vara intressant om någon finansiell aktör kunde erbjuda handel i spotpriset på el, det skulle vara riktigt spännande.

    • Hochman

      17 juni, 2018 vid 18:19

      Verkligen, ge oss ett instrument för att handla spotpriset på el.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära