Följ oss

Nyheter

Den nordiska elmarknaden och elpriset

Publicerat

den

Investera i elpriset på den nordiska elmarknaden

De nordiska länderna har en gemensam avreglerad elmarknad där marknadens aktörer kan köpa och sälja el över börs. Nord Pool, som börsen tidigare hette, startades i Norge 1992 då Norge var först ut i Europa med avreglering av sin elmarknad. Nord Pool ägdes och drevs till en början av den norska staten, via dess stamnätsbolag Statnett. Börsområdet uvigades snart till övriga Norden i takt med att även dessa länder avreglerade sina elmarknader. I Sverige skedde det 1996 och i Danmark och Finland 1999. I takt med det utvidgades ägarskapet till Nord Pool till att även omfatta dessa länders stamnätsbolag. Därefter har stora delar av Europas elmarknader i någon form avreglerats men generellt anses den nordiska marknaden mest utvecklad och står ofta som förebild vid nya avregleringar.

Spotmarknad och derivatmarknad

Börshandeln på den nordiska elmarknaden är uppdelad i två marknadsplatser, spotmarknaden respektive derivatmarknaden. Sedan några år tillbaka är drift och ägarskap separerat för de två marknadsplatserna. På spotbörsen, som forsatt ägs av de nordiska stamnätsbolagen, omsätts kraft med fysisk leverans. Elmarknadens aktörer skickar in köp- respektive säljordrar för respektive timme för nästkommande dygn i ett slags auktionsförfarande. Det genomsnittliga priset för de 24 separata timmarna bildar det så kallade spotpriset. Ungefär 75% av den el som förbrukas i börsområdet omsätts över spotmarknaden. Omsättningen på spotmarknaden motsvarade 2011 ungefär 130 miljarder kronor.

Omsättning och prisutveckling för el på spotmarknaden. Källa: Nord Pool Spot.

Omsättning och prisutveckling för el på spotmarknaden. Källa: Nord Pool Spot.

Spotpriset är mycket volatilt och därför finns ett behov för prissäkring. Prissäkringskontrakt handlas på derivatbörsen som numera ägs och drivs av NasdaqOMX. På denna marknadsplats omsätts finansiellt avräknade termins- och optionskontrakt för framtida (upp till 5 år) leverans. Terminerna har spotmarknadens pris som underliggande. Som i andra finansiella marknader finns det även andra intressenter på derivatmarknaden än de som vill prissäkra sig, t.ex fonder, kapitalförvaltare och investmentbanker. Visserligen bidrar deras närvaro till en ökad volatilitet men denna typ av aktörer har en mycket viktig funktion då de bidrar med likviditet som i det långa loppet gynnar övriga aktörer och marknadsplatsen som helhet. Derivatbörsen omsätter ungefär 5-6 gånger den underliggande elkonsumtionen i Norden, vilket för 2011 är ca 900 miljarder kronor.

Hur bestäms priset på el?

En stor skillnad jämfört med andra råvarumarknader är den begränsade möjligheten att lagra elektricitet. Man kan visserligen spara vatten i kraftverkens dammar eller kol i kraftverkens lager men elen som vi konsumerar måste produceras vid exakt samma tillfälle som konsumtionen sker. Detta ställer enorma krav på dynamik i elnätet och på stora aktörer som simultant måste parera förändringar i förbrukning eller störningar i elnätet.

Prissättningen i den nordiska elmarknaden handlar egentligen oftast om väder, något som vi svenskar gärna följer och diskuterar. Närmare 60 procent av elproduktionen i Norden kommer från vattenkraftverk. Nederbörd i form av regn och snö i kraftverkens dammar samt regn- och snötillgången i kraftverkens avsmältningsområden är därför avgörande. I grafen kan man följa den så kallade hydrologiska balansens betydelse för spotpriset.

Den hydrologiska balansens betydelse för spotpriset på el

Den hydrologiska balansens betydelse för spotpriset på el. Källa: Nord Pool Spot och SEB.

Relationen mellan årskontrakt på elpris och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion

Relationen mellan årskontrakt på el och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Källa: NASDAQ OMX Commodities och SEB.

Efterfrågan på el förändras framförallt säsongsmässigt; på vintern när det är kallt och mörkt förbrukas mer el än på sommaren då det är ljusare och varmare och dessutom stora delar av industri och näringsliv är stängda. Riktigt kalla vinterdagar då elförbrukningen stiger för att värma upp och hålla igång landet är det nordiska elsystemet mycket hårt utnyttjat. Små väderförändringar kan då innebära mycket stora förändringar i elpriset. Många elkonsumenter har de senaste vintrarnas pristoppar i minne då fallande temperaturer, krånglande kärnkraft och elnät lyfte elpriset till nya höjder. De senaste åren har även vindkraften börjat påverka elpriset i allt större utsträckning. I både Sverige och i våra grannländer har vindkraften byggts ut kraftigt. Från att tidigare ha varit en försumbar källa till elproduktion spelar vindkraften nu en allt större och viktigare roll.

Men inte bara vädret är viktigt för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är visserligen en separat marknad men den är samtidigt ihopkopplad med andra länder, både på kontinenten, i Baltikum och Ryssland. Överföringskapaciteten är begränsad men förändringar i grannländerna får tidvis stort genomslag på elpriset i Sverige. På kontinenten och i Danmark och Finland är kol- och gaskraftverk vanliga. Priset på el i Skandinavien påverkas därför också av priset på de globala marknaderna för dessa bränslen och av priset på de utsläppsrätter som inhandlas när man bränner fossila bränslen. Priset på fossileldad kraftproduktion på kontinenten är därför avgörande för den långa prisbildningen som återspeglas i terminskontrakten, speciellt i situationer när det är underskott på vatten. Grafen nedan visar priset på närmaste årets terminskontrakt samt marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Det finns alltså en relativt stark följsamhet mellan dessa.

Nedanstående graf visar en schematisk bild av olika kraftverkstyper i Skandinavien och hur priset stiger då kapaciteten i de billigare kraftverkstyperna inte räcker till. I perioder då marknadspriset ligger i gränsområdet mellan olika kraftverkstyper kan särskilt stora hopp i elpriset ske.

Marginalkostnadskurvan för olika kraftverkstyper i Skandinavien

Marginalkostnadskurvan för olika kraftverkstyper i Skandinavien. Källa: SEB.

För den långsiktiga prisbildningen är också makroekonomiska faktorer viktiga, inte minst ekonomisk tillväxt, men även politiska beslut. Debatten om kärnkraftens framtid är till exempel viktig då bland annat Tyskland fattat beslut om att under de närmaste tio åren stänga ned all kärnkraft och ersätta den med andra energikällor.

Håll isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden

Det är mycket viktigt att hålla isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden. Till exempel påverkar hydrologin i främsta hand spotmarknaden som ligger till grund för elbolagens rörliga elpris till konsumenter. Men även terminerna på derivatbörsen, vars utveckling exempelvis replikeras i olika bull & bear-certifikat, påverkas. Elmarknaden är visserligen komplex men genom att följa ett fåtal grundläggande faktorer kommer man långt i förståelsen av prisbildningen.

[hr]

Denna artikel baserar sig på en text skriven av Mats Forsell, Investeringsspecialist energiråvaror på SEB Merchant Banking. Här på Råvarumarknaden.se kan du varje vecka läsa analyser på råvaror skrivna av SEB.

Den 31 augusti 2012 lanserade SEB ett flertal certifikat på elpriset som investerare kan använda för att ta en position, både med och utan hävstång.

Fortsätt läsa
Annons
3 Kommentarer

3 Comments

  1. Hansson

    8 december, 2012 vid 06:10

    Riktigt riktigt bra artikel om elpriset och elmarknaden! Speciellt det här om priset på kolproducerad el.

  2. Silverbug

    9 december, 2012 vid 17:41

    Skulle vara intressant om någon finansiell aktör kunde erbjuda handel i spotpriset på el, det skulle vara riktigt spännande.

    • Hochman

      17 juni, 2018 vid 18:19

      Verkligen, ge oss ett instrument för att handla spotpriset på el.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära