Följ oss

Nyheter

Nya terminer för lantbruk

Publicerat

den

Nya terminer för lantbrukFöljande artikel är ett sammandrag av en av de två presentationer som Torbjörn Iwarsson, chef för SEBs råvaruhandel, höll på Borgeby Fältdagar. I denna presentation beskriver Torbjörn de nya men växande terminsmarknaderna för bland annat industripotatis och pellets.

Mycket av det som SEB skriver om jordbruksprodukter och råvaror finns att läsa här på Råvarumarknaden.se. Vi rekommenderar även Torbjörns bok, Bättre betalt för skörden.

Terminsmarknadens funktion

Terminsmarknaden spelar en viktig roll i jordbruket. Den bidrar på tre olika sätt:

  • 1. Vad som på engelska kallas för ”price discovery”, dvs att tala om vad priset på en vara är.
  • 2. Ger en möjlighet att handla terminskontrakt och därmed försäkra sig om priset.
  • 3. En möjlighet att leverera in och lagra vara hos börsen, om ingen annan möjlighet finns.

”What’s in it for me?”

  • 1. Möjlighet att prissäkra bort osäkerhet och risk
  • 2. Möjlighet att tjäna pengar
  • 3. Möjlighet att veta vad marknaden tror spotpriset kommer att bli nästa år, vilket ger lönsammare produktions- och konsumtions-val.

Price discovery: styr produktion och konsumtion

Adam Smith beskrev den här processen så här i sin bok The Wealth of Nations [i] från år 1776:

[quote]If, on the contrary, the quantity brought to market should at any time fall short of the effectual demand, some of the component parts of its price must rise above their natural rate. If it is rent, the interest of all other landlords will naturally prompt them to prepare more land for the raising of the commodity; if it is wages or profit, the interest of all other labourers and dealers will soon prompt them to employ more labour and stock in preparing and bringing it to market. The quantity brought thither will soon be sufficient to supply the effectual demand. All the different parts of its price will soon sink to their natural rate, and the whole price to its natural state.[/quote]

[i] Adam Smith, The Wealth of Nations, Penguin Books 1986, sidan 160

I fokus idag:

Prissäkringsmöjligheter på groddstadiet

Var först med att få reda på hur du kan använda de små, men växande, terminsmarknaderna för

  • 1. Industripotatis
  • 2. Mjölk
  • 3. Gris
  • 4. Pellets

Pellets

En marknad i tidig utvecklingsfas

Tre konkurrenter om marknaden:

  • 1. Argus
  • 2. FOEX
  • 3. APX-ENDEX

FOEX, Argus, ENDEX och CME

FOEX beräknar sitt indexgenom att begära in priser på den senaste månadens affärer i Norden (i princip då vid Östersjön). Eftersom man tar med alla – även små affärer på lastbil – blir det genomsnittliga priset ”högt”.

Argus ringer runt och frågar om vad priset uppfattas vara och sammanställer sedan ett index. Man har med en köpare i Leeds (UK) och därför blir deras pris lite bredare.

Argus har ett CIF Northwest Europe (ARA + UK) och ett FOB. FOB är mer relevant för säljare runt Östersjön.

ENDEX, erbjuder börshandel i terminskontrakt på Wood Pellets CIF Rotterdam, med leverans. Handeln startade i november 2011 och är ännu mycket begränsad.

CME erbjuder clearing av OTC-terminskontrakt på Wood Pellets.

ENDEX

Priser på pellets - Råvarubörsen ENDEX

Kontraktsstorlek = 1000 ton.

Börsen är öppen måndagar och torsdag 13:00 – 18:00.

Ingen clearing. Alla 13 medlemmar får varandra som motpart, den man råkar ha handlat med.

Varför ”borde” en terminsbörs behövas?

  • 1. Köpare vill helst teckna ettårskontrakt
  • 2. Säljare vill helst låsa priset kortare tider.

Det borde finnas möjligheter för spekulanter att bära risken mellan köpares och säljares olika löptidspreferenser.

Men för att en börsmarknad ska kunna växa fram krävs att det bildas en marknad med väldefinierat pris för olika löptider på terminskontrakten.

Gris

EUREX

Det fullständiga namnet på EUREX är ”European Exchange AG”.

Finska aktiederivat.

Tog vid efter Warenterminbörse Hannover

På Eurex handlas nu terminer på:

1. Nordeuropeisk slaktgris
2. Nordeuropeiska smågrisar
3. London-potatis
4. Industripotatis
5. Skummjölkspulver
6. Smör

Europeisk slaktgris

Börs: Eurex
Symbol: FHOG
Kontraktets storlek: 8,000 kg slaktvikt
Kontant avräkning: Mot Eurex Hog Index såsom noterat 9:30 CET på Slutdagen
Slutdag: Torsdagen efter den tredje fredagen varje månad; I december torsdagen efter den andra fredagen, om det är en börsdag, annars den nästföljande börsdagen.
Pris anges i: Euro per kilo
Minsta prisförändring: 0.001 euro per kilo
Kontraktsmånader/symboler : Alla månader
Handelstider: 9:50 ‐ 16:00 CET
Daglig prislimit: Ingen
Sista handelsdag: Den börsdag som infaller dagen före Slutdagen

CME Lean Hogs

CME Lean Hog Index beräknas av CME som det vägda genomsnittliga priset över två dagar till och med avräkningsdagen.

Data för beräkningen hämtas från USDA:s dagliga rapport ”National Daily

Direct Hog Prior Day Report – Slaughtered Swine”. Mer om detta finns att läsa i CME:s Regelbok

Börs: CME Group
Symbol: LH
Kontraktets storlek: 0,000 pund (18 ton) slaktkroppar
Kontant avräkning: Mot CME Lean Hog Index
Pris anges: i Cent per pund
Minsta prisförändring: 0.025 cent per pund
Kontraktsmånader/symboler: Februari, april, maj, juni, juli, augusti, oktober & december
Handelstider: Elektroniskt från måndag 9:05 till fredag 13:55 med uppehåll 16:00‐ 17:00 dagligen, Central Time
Golvhandel: 9:05 ‐ 13:00 Central Time, måndag till fredag
Daglig prislimit: 3 cent per pund
Sista handelsdag: Den 10:e affärsdagen kl 12:00 i kontraktsmånaden

Prisutveckling på Lean Hogs

Prisutveckling på lean hogs

Får man riskminskning av tyska och amerikanska gristerminer?

3-månaders korrelation mellan Svenska priser och tyska och amerikanska.

Korrelation mellan gristerminer i olika länder

Hur mycket ”för dyra” är olika terminskontrakt?

Prisutveckling på gris sedan 1980

Potatis

Årstiderna

Årstider och terminssäkring

Industripotatis

Börs: Eurex
Symbol: FEPP
Kontraktets storlek: 25 ton
Kontant avräkning: Mot Eurex European Processing Potato Index såsom noterat 9:30 CET på dagen efter sista handelsdagen
Pris : anges i Euro per deciton
Minsta prisförändring: 0.1 euro per deciton
Kontraktsmånader/symboler: April, juni & november
Handelstider: 9:50 ‐ 16:00 CET
Daglig prislimit: Ingen
Sista handelsdag : För april‐ och novemberkontrakten, handelsdagen före den sista fredagen i kontraktsmånaden; för juni‐kontraktet, handelsdagen före den första fredagen i juni.

Hur beräknas avräkningsindexet?

Hur avräkningsindex beräknas

Prisutveckling på spotkontraktet

Prisutveckling på spotkontrakt

Samvariation (kr / dt) mellan svenska och tyska priser på potatis de senaste 3 åren

Samvariation pris på potatis i tyskland och sverige

= Ja, man får en riskminskning genom att använda tyska industripotatisterminer, även för att prissäkra svensk matpotatis.

Mjölk

Eurex Skimmed Milk Powder

Kontraktsstorlek: 5 ton
Priskvotering: Euro / ton
Avräkning: Kontant mot index
Handelstider: 9:50 – 18:30 CET

Terminer på Eurex att handla

Mjölk-terminer att handla på Eurex

Prisutveckling

Endast 25 utestående antal kontrakt…

Prisutveckling på mjölk

Eurex Skimmed Milk Powder Index

Eurex skimmed milk powder index

Matif Skimmed Milk Powder

Kontraktsstorlek: 24 ton

Priskvotering: Euro / ton

Avräkning: FOB köparens transport enligt Incoterm FCA vid en leveransplats inom 150 km:s avstånd från Antwerpen, Hamburg eller Rotterdam.

Handelstider: 10:45 – 18:30 CET

Prisrörelser

(Inget utestående kontrakt alls)

Prisrörelser på skimmed milk

Sammanfattning

Pellets: Kampen mellan ENDEX, Argus och FOEX är igång. Kring någon av dem kommer en marknad att utvecklas när produktion och efterfrågan växer kraftigt i Europa.

Gris: Samvariationen mellan svenskt pris och terminspriser, är för dålig för att få riskminskning.

MEN den som vill ta lite risk, kan förmodligen tjäna en hel del pengar på att sälja CME:s Lean Hogs-kontrakt.

Skummjölkspulver: Matif har floppat. Eurex är ett frågetecken.

Potatis: Eurex har ”OK” samvariation med svenska priser och ”borde” kunna bli nästa terminsmarknad för jordbruket, när nu vete och raps handlas av allt fler.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Kaffepriserna rör på sig

Publicerat

den

En kopp kaffe

Kaffemarknaden tenderar att röra sig i takt med den brasilianska realens riktning mot den amerikanska dollarn. En starkare dollar uppmuntrar producenterna att öka exporten. Detta har hänt, och särskilt med Brasilien, som exporterat stora volymer de senaste månaderna och rekordmängder av conilon, en typ av robusta-kaffe. Istället för att sjunka från detta extra utbud har priserna på både London Robusta- och New York Arabica-kontrakten ökat i stället. 

Tre år av oregelbundet väder i Vietnam

Vietnam, världens största odlare av robusta-kaffe, står nu inför ett potentiellt tredje år av oregelbundet väder. Sydostasien har lidit av extrem hetta och samtidigt sett en nederbörd långt under normala mängder. Landets bönder har slagit larm om att detta kan innebära problem för kaffeskördarna 2024/2025. Leveranserna från Vietnam är redan sparsamma. 

Premien för vietnamesiskt kaffe har också stärkts till rekordnivåer och detta har i sin tur ökat priserna för indiskt och indonesiskt kaffe. Även om det ibland är svårt att förutsäga hur högt en marknad kan gå innan de panikliknande köpen avtar, är en ledtråd om premierna slutar klättra och istället börjar lätta. Det är förmodligen den bästa ledande indikatorn på att det finns en viss lättnad i de snäva förråden, troligen från att rosterier byter till alternativa ursprung och typer av kaffe.

Arabica-marknaden följer robusta-kontraktet av denna anledning, men också för att vädret under växtsäsongen för Brasilien inte heller har varit perfekt. Skörden ser bra ut på träden, men det finns en chans att volymerna vid bearbetning är mindre på grund av den tidigare extrema värmen och under normal nederbörd i januari och februari när bönan inuti körsbäret höll på att utvecklas. Nederbörden i mars och april 2024 har förbättrats, vilket kunde ha bidragit till att förbättra utsikterna med ett blygsamt belopp. Medan premien för det vietnamesiska kaffet har ökat, har brasilianska premier gjort det motsatta och minskat. Detta kan hjälpa till att flytta efterfrågan bort från Vietnam för att hjälpa till att jämna ut utbudsluckor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett atomlager guld – forskare på Linköpings universitet skapar guldén

Publicerat

den

Lars Hultman och Shun Kashiwaya gör guldén

För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.

Forskare har länge försökt göra ark av guld som är ett atomlager tjockt men misslyckats på grund av metallens vilja att klumpa ihop sig. Men nu har forskare från Linköpings universitet lyckats tack vare ett hundraårigt recept använt av japanska smeder.

– Om man gör ett material extremt tunt händer något extraordinärt – som med grafen. Samma sak händer med guld. I vanliga fall är guld som bekant en metall, men blir den ett atomlager tjock kan guldet bli en halvledare i stället, säger Shun Kashiwaya, forskare vid avdelningen för materialdesign vid Linköpings universitet.

Forskare vid Linköpings universitet har skapat guldén.
Forskare vid Linköpings universitet har skapat guldén. Fotograf: Olov Planthaber

För att skapa guldén utgick Linköpingsforskarna från ett tredimensionellt grundmaterial där guldet ligger inbäddat mellan lager av titan och kol. Men vägen till guldén har inte varit spikrak. Enlig Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet, beror en del av framsteget på ett lyckokast. 

– Vi hade skapat grundmaterialet med helt andra tillämpningar i åtanke. Vi började med elektriskt ledande keramik som kallas titankiselkarbid, där kisel ligger i tunna lager. Då var tanken att belägga keramiken med guld för att skapa en kontakt. Men när vi utsatte materialet för hög temperatur blev kisellagret ersatt av guld inuti grundmaterialet, säger Lars Hultman.

Fenomenet kallas interkalation och det forskarna då hade upptäckt var titanguldkarbid. Under flera år har forskarna haft titanguldkarbid utan att veta hur guldet ska kunna ”vaskas fram”. 

Som av en händelse hittade Lars Hultman en metod som använts inom japansk smideskonst i över hundra år. Det kallas Murakamis reagent som etsar bort kolrester och ändrar färgen på stål vid till exempel knivtillverkning. Men det gick inte att använda exakt samma recept som de smederna gjorde. Shun Kashawaya fick testa sig fram:

– Jag prövade olika koncentrationer av Murakamireagensen och olika tidsspann för etsningen. En dag, en vecka, en månad, flera månader. Det vi märkte var att ju lägre koncentrationen var och ju längre tid etsningen pågick desto bättre. Men det räckte ändå inte, säger han.

Etsningen måste också utföras i mörker då cyanid utvecklas i reaktionen när den träffas av ljus och det löser upp guldet. Sista steget var alltså att få guldarken stabila. För att de frilagda tvådimensionella arken inte ska krulla ihop sig tillsattes ett ytaktivt ämne. I detta fall en lång molekyl som separerar och stabiliserar arken, en så kallad tensid.

– Arken med guldén finns i en lösning, lite som cornflakes i mjölk. Med hjälp av en typ av ”håv” kan vi samla upp guldet och undersöka i elektronmikroskop för att bekräfta att vi lyckats. Vilket vi har, säger Shun Kashawaya.

De nya egenskaperna hos guldén beror på att guldet får två fria bindningar när det ligger i två dimensioner. Tack vare det kan framtida tillämpningar innefatta koldixidomvandling,  framställning av värdefulla kemikalier, katalys för att producera vätgas, vattenrening, kommunikation och mycket mer. Dessutom kan mängden guld som används i tillämpningar idag minskas rejält.

Nästa steg för LiU-forskarna är att undersöka om det går att göra likadant med andra ädelmetaller och identifiera fler framtida tillämpningar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Populära