Nyheter
Kinesiska grisar är anledningen att gå lång i majs
Kinas massiva konsumtion av griskött skapar en enorm efterfrågan på importerade sojabönor och importerat majs till foder för dessa svin. Denna efterfrågan på griskött är hållbar och kommer att fortsätta, något som i sin tur kommer att stödja spannmålspriserna.
En av de mer fascinerande texter vi läst om kommer från Economist den 20 december 2014, en artikel med titeln ”Swine in China. Empire of the pig”. Innan vi läste denna artikel hade vi nästan ingen förståelse för grisens betydelse i kinesisk historia och kost. Kinas välståndsökning under de senaste decennierna har samtidigt uppmuntrat en massiv ökning i konsumtionen av griskött:
Sedan slutet av 1970-talet när den kinesiska regeringen liberaliserade landets jordbrukssektor har Kinas fläskkonsumtion nästan sjudubblats. Den kinesiska jordbrukssektorn föder årligen upp mer än 500 miljoner grisar per år, nästan hälften av världens grisar. Denna ökning har fört med sig en mängd utmaningar för den kinesiska regeringen, landets jordbrukare och Kina i största allmänhet. Det har även medfört en del miljöhot som kan komma att skada andra länder.
Svinfoder består numera huvudsakligen av sojabönor och majs då rester från familjens matbord inte längre räcker till på de stora gårdarna där svin föds upp. Detta betyder att Kinas efterfrågan på dessa grödor har skjutit i höjden eftersom konsumtionen av griskött i de kinesiska hushållen har ökat kraftigt. Kina kan självt inte försörja alla dessa grisar med inhemsk gröda, utan är tvunget att köpa spannmål på de internationella råvarumarknaderna. Kina är således beroende av att kunna importera denna spannmål. International Institute of Social Studies i Haag uppskattar …
- Mer än hälften av världens fodergrödor kommer att konsumeras av de kinesiska grisarna. Redan 2010 svarade Kinas import av sojabönor för mer än hälften av den globala sojamarknaden.
- 2022 kommer Kina att behöva importera mellan 19 och 32 miljoner ton majs. Det motsvarar mellan en femtedel och en tredjedel av den globala produktionen av majs i dag.
- Kinas behov av grisfoder är så stort att International Institute for Sustainable Development hävdar att Kina diskret har köpt 5 miljoner hektar mark i olika utvecklingsländer för animalieproduktion.
The Economist konstaterar att när Shuanghui, Kinas största fläskproducent, köpte det amerikanska företaget Smithfield Foods under 2013, förvärvade de samtidigt enorma ytor mark i Missouri och Texas.
Utvecklingen på den kinesiska griskonsumtionen är ännu så länge långt från mogen och av den anledningen verkar det vara klart att Kinas inköp kommer att fungera som ett stöd för priserna på spannmålsmarknaderna över längre tid. Kinas aptit på griskött kan således komma att skapa stigande priser på majs och sojabönor i framtiden.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

