Följ oss

Nyheter

Kväve, ammoniak och UAN, råvaror för den som är ute efter dynga

Publicerat

den

Odling som använder gödningsmedel

Jordbruk som kräver gödsel i form av kväve, ammoniak och UANDet finns tre olika sorters gödningsmedel, vanligen kallade N, P och K efter de kemiska symbolerna för kväve, fosfor och kalium. De stora gödningsmedelsföretagen tenderar att fokusera på en eller två typer av gödselmedel på grund av stordriftsfördelar.

Kvävegödsel (N) är ammoniak, urea, ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och lösningar av kväve. Kvävegödsel erhålles genom att bearbeta naturgas med uppvärmda kemikalier och har därför priser som tenderar att röra sig med naturgas. N-gödselmedel används för att förbättra växternas förmåga att omvandla solljus till näringsämnen. Kina, Indien, USA, Ryssland och Kanada är världens fem största kväveproducenter.

Ammoniak är en kemikalie vars största industriella användningsområde är att producera gödningsmedel. Ammoniak i sig kan användas som en enkel form av kvävegödsel, men det är vanligare att producera andra typer av kvävegödselmedel, såsom karbomidammoniumnitratlösning (UAN). Även om ammoniak i allmänhet är den allra billigaste källan till kvävegödsel som finns tillgänglig för jordbruket så är den ofta mindre attraktiv eftersom det krävs specialutrustning och ammoniak har en begränsad flexibilitet. Den största kostnaden för att producera ammoniak utgörs av naturgas.

Fosforgödselmedel (P) inkluderar trippelsuperfosfat och monammonium fosfat (fosfat + ammoniak). Fosfor bryts från vulkaniska och oceaniska bergsformationer. Fosfor blandas sedan med svavelsyra för att tillverka gödningsmedel. USA, Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har de största fosforfyndigheterna.

Karbamidammoniumnitratlösning, eller UAN som det oftare kallas för, är en ren, luktfri och icke farlig flytande gödning. Terra Industries är den största producenten av karbamidammoniumnitratlösningar i USA, och producerar 3,85 miljoner ton UAN per år. UAN används främst i Nordamerika och har först nyligen börjat handlas på den internationella marknaden. På grund av sin höga vattenhalt är karbamidammoniumnitratlösningar emellertid dyrt att transportera, vilket begränsar dess spridning.

Kaliumgödsel (K) brukas oftast kallas ”Potash”, och är det accepterade begreppet för kaliumoxid. Potash måste brytas från malmfyndigheter, som är vanligast förekommande i Kanada, Ryssland, Vitryssland, Tyskland och USA.

En kort introduktion till marknaden för gödningsmedel

Bolag som tillverkar gödningsmedel omvandlar fosfor, kväve och kalium till kemikalier som används för att öka avkastningen på olika sorters grödor. På den amerikanska marknaden används knappt hälften, cirka 45 procent av produktionen av dessa kemikalier till odlingen av majs, medan 29 procent används vid odling av vete, sojabönor, oljeväxter, frukt och grönsaker. De återstående 26 procenten används till andra grödor och som bekämningsmedel.

När det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan det finns ofta en möjlighet för en lantbrukare att sälja mer produkter för att möta efterfrågan. Som en effekt av detta söker vinstmaximerande jordbrukare ofta efter möjligheter att köpa gödningsmedel när det är låga priser på dessa.

Det är i huvudsak tre olika faktorer som påverkar aktiepriset på de företag som producerar gödningsmedel,

  • Priset på grödorna. När priset på grödor stiger börjar bönderna att odla mer, vilket kräver mer gödningsmedel. Efterfrågan på grödor kommer inte bara från konsumtion av saker som bakats på säd. En stor andel används som djurfoder, vilket gör att efterfrågan påverkas av köttproduktionen. En stor andel går också till produktion av biodrivmedel, vars efterfråga påverkas av priset på bensin.
  • Värdet på den amerikanska dollarn. Internationella marknader står för mycket av tillväxten hos gödselmedelföretag. Om dollarn blir starkare, blir USA-producerad gödsel dyrare och mindre eftertraktad.
  • Kostnaderna för insatsvaror. Gödningsmedel som pottaska och fosfater görs genom att blanda mineraler med syra. Kvävegödsel görs genom att omvandla naturgas till ammoniak och ofta blandas det med urea vilket är den viktigaste ingrediensen i urin. När kostnaderna för gruvdrift, naturgas och syra är billiga, tjänar gödningsmedelsföretagen mer pengar.

Under 2007 till sommaren 2008 såg de företag som producerar gödningsmedel hur försäljningen tredubblades som en följd av det höga oljepriset, en ökad efterfrågan från nya marknader samt en allvarlig global matbrist. Den globala recessionen 2008, ofta känd som finanskrisen, kom att fullständigt radera ut dessa företags vinster eftersom efterfrågan på etanol och andra biobränslen kollapsade ännu mer än vad efterfrågan på olja gjorde.

Företag med en verksamhet inom gödningsmedel

  • Bunge (BG)
  • Archer-Daniels-Midland (ADM)
  • Agrium (AGU)
  • Cargill

Relativ utveckling

Gödsel jämfört med tillverkningsindustrin

Observera att under 2008 föll produktionen av jordbrukskemikalier som Monsantos Round-Up på grund av att det internationella patentet som Monsanto hade på Round-Up (fosfatpesticid) löpte ut, vilket sporrade billig internationell produktion och minskar incitamentet att producera produkten på företagens hemmamarknad, i detta fall USA.

Trots en generellt nedåtgående amerikansk ekonomi under det senaste decenniet, genererade gödningsmedelföretagen en massiv överavkastning. Följande diagram visar att det genomsnittliga gödselföretaget utvecklats över 750 % bättre än S & P 500 under en 10 års period.

Avkastning för företag som tillverkar gödningsmedel år 2009

Trender och drivkrafter

Tillväxten i utvecklingsländernas ekonomier bidrar till gödningsmedelsföretagens försäljning. I takt med en ökad industrialisering och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen ökar efterfrågan på kött, vilket kräver mellan tolv till sexton gånger så hög jordbruksproduktion per kalori jämfört med spannmål.

Den genomsnittliga kinesiska medborgaren äter numera dubbelt så mycket kött som han eller hon gjorde 1990. Nettoimporten av vegetabilisk olja, kött, socker och vete i utvecklingsländer har stigit med 1.300 procent under de senaste 40 åren och förväntas växa med ytterligare 345 procent fram till och med år 2030.

FAO rapporterar att folk i allmänhet äter mer i utvecklingsländerna, där den dagliga kaloriförbrukningen väntas öka med mellan 10-20 procent per capita fram till och med år 2015. I takt med att befolkningen får det bättre ställt så kommer denna att öka intaget av kalorier och efterfråga bättre livsmedel, samt även öka konsumtionen av kött, vars produktion kräver att betydande mängder foder odlas.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Biobränsle som etanol framställs från majs, en av de grödor som kräver mest gödningsmedel och kväve. Mellan 2007-2008, steg spannmålspriserna med 125 procent som en följd av ökad efterfrågan på biobränslen, livsmedel och foder.

Efterfrågan på biobränslen och etanol förefaller ha toppat under 2008, tillsammans med priset på naturgas och har sedan 2009 sjunkit. Människor tycks enbart konsumera biobränsle när bensinpriserna är mycket höga. Till exempel har den amerikanska mellanvästern rapporterat en 52 procentig minskning i etanolkonsumtionen, men endast en 3 procentig minskning i sin bensinkonsumtion.

Det krävs 15-20 procent mer etanol än bensin per liter för att få samma energimängd, och studier har visat att etanol måste vara ca 40 cent billigare per gallon för att kunna konkurrera med bensinen.

Det finns också belägg för att etanol är extremt bränsleineffektivt och kräver 70 procent mer energi att producera än det faktiskt ger. Sojabaserat bränsle är något mer lovande och biodiesel utvunnen från sojabönor är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket gav 120.000 BTU per gallon jämfört med 80.000 BTU för den majsbaserade etanolen.

Ny forskning som utförts på UC Merced och publicerats i tidskriften Science under maj 2009 presenterar bevis för att sojabaserade skördar kan producera upp till 81 procent mer energi per ytenhet mark när skörden eldas för att framställa elektricitet, för att driva bilar, än när dessa skördar förädlas till etanol.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära