Följ oss

Nyheter

Spannmålspriserna har inte toppat ännu

Publicerat

den

Vare sig priserna på spannmål eller oljeväxter har nått sin topp ännu trots den rekordartade utvecklingen för priset på majs och sojabönor säger nederländska Rabobank. Banken prognostiserar vidare en explosiv situation för prisutvecklingen av sojamjöl. Priserna på spannmål och oljeväxter förväntas enligt Rabobank att stiga ytterligare när de fullständiga effekterna av den mest förödande torkan som de amerikanska jordbrukarna drabbats av på 56 år får fullt genomslag.

Under veckan nådde även terminskontraktet på sojabönor i Chicago en ny rekordnivå då denna gröda stängde över 17,7775 USD per bushel samtidig som priset på majs fortsätter att vara starkt och avslutade veckan på 8,1675 USD per bushel. Enligt råvaruföretaget Benson Quinn Commodities finns det förutsättningar för att priset på sojabönor kommer att passera 20 USD per bushel på grund av tekniska orsaker.

Många analytiker gör bedömningen att den pågående torkan och de efterföljande skördeförhållandena kan komma att bli lika svåra som under den förödande torkan 1988 vilket gör att de nu höjer prognoserna för spannmålspriserna under det kommande kvartalet.

Nervösa regeringar med djupa fickor

Enligt den prognosuppdatering som Rabobank har publicerat kommer majspriset att hålla sig över 7 USD per bushel en bit in på 2013, och banken väljer samtidigt att nedgradera prognoserna för den amerikanska majsskörden till 131 bushels per acre, vilket är 15 bushels lägre per acre än det amerikanska jordbruksverkets, USDAs, nuvarande prognos. Stämmer dessa siffrorna kommer USDA behöva minska sin prognos för den amerikanska majsskörden med 1,6 miljarder bushels vilket kommer att driva upp priset på majs och andra sädesslag ytterligare under kommande månader. Även exporten bedöms komma att driva upp priset eftersom efterfrågan på sädeslag drivs upp av nervösa regeringar i utvecklingsländerna.

Notabelt är att de öppna positionerna är lägre än tidigare år. Den 10 juli var detta 224.820 kontrakt vilket är under genomsnitt på 300.000 kontrakt under 2011, och långt under rekordet 458.457 kontrakt som nåddes i september 2010

Explosiv prissituation

För sojabönor finns en möjlighet att skörden kommer att kunna dra fördel av regn. Däremot är sannolikheten emellertid fortfarande hög för att den amerikanska skörden av denna råvara kommer att falla till sin lägsta nivå på nio år vilket gör att den kan komma att sjunka under 3 miljarder bushels. Sådana uppgifter kan komma att skicka signaler om betydligt högre priser till slutanvändarna av sojabönor, i alla fall under det kommande halvåret. Efter detta kommer de sydamerikanska skördarna att komma att fylla på lagren igen.

Det är emellertid priset på sojamjöl som varit i fokus under 2012 då detta under 2012 har stigit med närmare 80 procent, vilket gör detta till den råvara som utvecklats bäst under innevarande år. Data från den amerikanska marknaden visar att sojamjölskonsumtionen fortsätter att öka för tredje månaden i rad samtidigt som den utestående exportförsäljningen på 713.000 ton för 2012 till 2013 är den högsta sedan 2009 då torka slog ut de sydamerikanska skördarna.

Vete versus majs

Rabobank har även höjt sin prognos för priset på vete och förutser att Chicagopriset kommer att fortsätta att överstiga 8 USD per bushel en bra bit in på 2013 då de minskade skördarna av majs tvingar användarna att söka sig till andra sädesslag. Redan nu finns uppgifter om att mer än 450 miljoner bushels vete kommer att användas som djurfoder under den kommande tolvmånadersperioden, mer än dubbelt så högt som USDAs tidigare prognoser.

Även vetepriset i Paris förväntas vara fortsatt högt, sedan det inkommit uppgifter om att skördarna av Svarta Havsvetet bedöms komma in på 71 miljoner ton vilket gör att de europeiska skördarna kommer att svara för en betydligt större andel av den globala veteproduktionen än vad som tidigare har prognostiserats.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära