Nyheter
Europas banker undviker råvaruföretag

Under det senaste halvseklet har en liten grupp europeiska banker finansierat handeln med råvaror och skapat ett symbiotiskt förhållande till råvaruhandlarna som satte dem i hjärtat av en enorm expansion i den globala handeln.
När Marc Rich behövde 100 miljoner dollar för att köpa iransk olja och kickstarta det som skulle bli världens största handelshandlare, gick han till den franska banken Paribas. När en grupp råvaruhandlare behövde kapital för att ta över Vitol och förvandla företaget till världens största oljehandlare, vände de sig till den nederländska banken ABN.
Trenden har vänt
Nu har trenden vänt. ABN Amro Bank tillkännagav att de skulle sluta med finansieringen av råvaror. BNP Paribas granskar sitt engagemang och kan stänga sin specialiserade enhet, rapporterade Bloomberg tidigare denna månad. Rabobank granskar också sin verksamhet. Efter en rad kollapser och skandaler som har gett bankerna miljarder dollar i förluster ser nästan alla ledande långivare över sin närvaro i sektorn.
För råvaruhandlare, som är vana att betala för laster av olja, metaller eller jordbruksprodukter värda tiotals miljarder dollar med billiga banklinor, kan de europeiska bankernas skifte höja kostnaderna och tvinga dem att leta efter nya finansieringsformer eller helt enkelt pressa ut mindre företag från branschen.
”Råvarufinansiering som vi känner till den idag kommer inte att finnas på ett meningsfullt sätt om fem till tio år från och med nu” säger Walter Vollebregt, tidigare chef för finans- och metallhandelsfinansiering för Rabobank, som nu är branschkonsult. ”Handelsföretag är knappast redo för vad som kommer att komma.”
Ett dussin råvaruhandelförvaltare berättade för Bloomberg att de förväntar sig att de europeiska bankerna kommer att höja finansieringskostnader för råvaruhandeln. Medan vissa större handelsföretag tror att de kommer att dra nytta av en omskakning av branschen, fruktar andra att bankernas agerande kan skada alla aktörer på marknaden.
Koloniala rötter
Europeiska bankers engagemang i råvaruhandeln har sina rötter i kontinentens kolonialhistoria. Ett av ABN Amros föregångsföretag var Nederlandsche Handel-Maatschappij, NHM, som grundades 1824 för att handla kaffe, socker och te i Asien. Många franska banker engagerade sig i handeln via Frankrikes tidigare kolonier i Afrika.
Den moderna råvarufinansieringen började när Paribas började finansiera pionjärer inom oljehandeln som Marc Rich från Genève-kontoret på 1970-talet. Genom att använda lasten på de varor som finansierades som säkerhet kunde råvaruhandlarna få en finansiering till en kostnad endast marginellt dyrare än bankernas egna lånekostnader.
Men även om det kan ha varit livskraftigt när allt gick bra, har en serie skandaler skakat om branschen. Det mest anmärkningsvärda var när oljehandlaren Hin Leong Trading kollapsade i april 2020. Konkursen omfattade anklagelser om bedrägeri och lämnade 23 banker med fordringar om 3,5 miljarder dollar.
”Det hjälper inte att den nuvarande lågräntemiljön tvingade dem att tillhandahålla tjänsten för en lägre kostnad och de försökte alla öka volymen för att kompensera för lägre inkomster. För att öka volymen måste du tyvärr börja ta itu med motsvarigheter i lägre kvalitet, säger Ernesto Leon-Gambetta, tidigare chef för soft commodities vid Noble Group.
Konsultföretaget Coalition Development uppskattar att bankindustrins intäkter från råvaruhandeln minskade med 29 procent under första halvåret 202. ”Under de senaste fem eller sex åren, med bestämmelserna, är slutresultatet för de stora europeiska handelsbankerna noll eller negativt” sade Vollebregt.
Flockeffekt
De senaste förlusterna är inte det enda problemet. Ständigt stramare bankbestämmelser – inklusive Basel 4 – gör handeln med råvarufinansiering mindre attraktiv, enligt Jean-Francois Lambert, en konsult och tidigare bankman. ”Varje bank måste ompröva sin portfölj, effekten kommer att bli betydande.”
Den nederländska baserade ING Groep är en av sektorledarna med en exponering om drygt 20 miljarders euro i slutet av juni. Banken är fortfarande engagerat i finansiering av råvaror, men är mer försiktig när det gäller utlåning till sektorn.
Bland de franska bankerna skärper också Societé Generale riskkontrollen och har tagit ett steg tillbaka från Asien med nedläggningen av sitt kontor i Singapore. Natixis har också minskat sin exponering för finansiering av handel med energi och naturresurser.
Pressade råvaruhandlare
Nedskärningarna pressar redan några av de mindre och medelstora råvaruhandelsföretagen. En verkställande direktör för ett handelshus sade att hans kunders användning av sina kreditlinjer, som vanligtvis är cirka 35 procent, hade nästan fördubblats sedan juni 2020.
”Detta kommer att påverka i stort alla Tier 2- och Tier 3-spelare,” säger Lambert. ”De kommer att möta en situation där såvida de inte har den perfekta balansräkningen, de perfekta systemen, den perfekta styrningen, så kommer de att få det svårare att låna.”
Råvaruföretag verksamma inom soft commodities är särskilt oroliga för franska bankers exit, av vilka många finansierar mindre exportörer av kakao i Elfenbenskusten.
Chefer vid flera medelstora handelshus sa att de ville utöka sin pool av långivare, medan andra betalar extra avgifter för att säkra engagerade linjer från sina banker. Vissa ifrågasätter till och med om de kunde överleva utan bankfinansiering helt.
Medan vissa schweiziska banker fortfarande är intresserade av att utöka sin närvaro i sektorn, är det få som vill fylla det gap som uppstår av de som lämnar. Det tyder på att handlare kommer att behöva utnyttja dyrare finansiering utanför banken eller helt enkelt handla mindre.
Även bland branschens jättar finns det ett erkännande av att kostnaderna kommer att stiga. Företag som Trafigura och Mercuria, två av världens fem största oljehandlare, har erbjudit ”Covid-19-premier” till långivare i de senaste erbjudandena, vilket effektivt höjer räntan de betalar.
Gräns för tillväxt
De flesta chefer vid större handelshus är för närvarande avslappnade över situationen och hävdar att deras förmåga att få tillgång till bredare skuld- och aktiemarknader borde ge dem en konkurrensfördel jämfört med mindre aktörer. Efter fem år där oljehandelns volymer hos de tre största handlarna har ökat 70 procent, ser all tillväxt dock orealistisk ut. Det Coronavirusinducerade efterfrågefallet är en del av orsaken; men så är bankernas minskade finansiering.
I slutändan, såvida inte alltför många andra banker följer ABN Amro, kan påverkan på flödet av råvaror runt om i världen vara minimal. Men konsumenter och producenter kommer att betala för det genom något mindre effektiva marknader.
”Om det inte finns någon bank i morgon för att finansiera handeln, kan du emittera obligationer, du kan öka kapitalet genom nyemissioner. Du har andra sätt att få finansiering” sa Jean-Pierre Adamian, verkställande direktör för metallhandlaren Transamine, och tillade att hans företag för närvarande har massor av bankfinansiering ”De är kanske lite dyrare, men det är samma för alla. I slutet kommer producenterna att betala. ”
Men handelshusens kyla kan snabbt försvinna om oljepriset stiger betydligt. Låga priser innebär att varje last är mindre värd, och det har underlättat finansieringsbehovet när bankerna har dragit sig tillbaka. Om priserna stiger, så kommer också handlarnas behov av finansiering att öka. ”Om plötsligt oljepriset hoppar från 45 USD till 80 USD, så kommer vi säkert att ha ett problem för alla” sade Lambert.
Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

-
Nyheter4 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter2 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter2 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA