Analys
Det dramatiska året då två karteller bröt samman – Årskrönika 2014

Efterfrågan är inte problemet
Råvaror har nu avslutat det tredje året i rad som sämsta tillgångsklass och det är många som pekar ut svag global BNP som drivkraften. Visserligen är Kinas inbromsning och framförallt gir till mindre råvarukonsumerade tillväxt ett av skälen men USA:s ekonomi har slagit alla förväntningar och avslutar året med starkaste tillväxten sedan 2003. Istället kan de flesta stora prisrörelserna tillskrivas utbudssidan av prisekvationen i råvarumarknaden.
Olja och järnmalm halverades
Två av råvaruindustrins starkaste producentkarteller bröt samman under 2014. Mest omskrivet var det faktum att oljekartellen OPEC abdikerade från sin roll som prisgarant. Konsekvensen av detta var att Brentolja föll 48 % och blev årets förlorare, tätt följd av järnmalm som också nära halverades under året som gick. De fyra största järnmalmsbolagen släppte till slut alla hämningar och investerade i ny gruvproduktion som kommer ge ett långvarigt överskott för att hindra nya marginalproducenter från att anträda marknaden. Ett sista bevis på att supercykeln är över och att producenternas grepp om marknaden lättar är att priserna på de flesta råvaror har återvänt ner till produktionskostnaden.
Breda nedgångar och tunt i toppen
För andra året i rad slutade samtliga fyra råvarusektorer; livsmedel, energi, basmetaller och ädelmetaller på minus. En förstärkning av USD mot SEK med 17,4% hjälpte de SEKnoterade indexen men räckte inte till för positiv avkastning. Råvaror som slutade året på plus var det ont om men tre av sex basmetaller slutade upp med nickel som vinnare i sektorn. Även här är det utbudsdramatik som ligger bakom prisrörelsen när Indonesien införde exportförbud för bland annat nickelmalm, vilket minskade världens utbud med 20%. Marknaden har betat av lager och står nu inför nickelbrist under 2015. Årets vinnare var, precis som vanligt, en väderdrabbad jordbruksråvara; kaffe från torkans Brasilien.
Geopolitisk risk blev makrotemat
Rysslands stora betydelse för råvarumarknanden kom i ljuset när Ryssland annekterade Krim under första halvåret. Priserna på olja steg i takt med rädlsan för att Väst skulle bemöta aktionen med exportsanktioner. Så blev inte fallet och riskpremien pös ut. Vetepriset steg också kraftig under mars efter oro för att Ukrainas produktion skulle bli lidande. Ebolautbrottet fick sin återspegling i råvarumarknaden i form av stigande pris på kakao som till 60% produceras i Västra Afrika.
Producentvalutor i skottgluggen
Med fallande råvarupriser och stark USD har råvaruvalutor kommit på fall. Norska kronan var den svagaste av alla industrinationer med ett fall på 19% mot USD. Fallet accelererade i december när Norges bank sänkte räntan och varnade för spridningseffekter till övriga ekonomin efter oljeprisfallet. Norges krona är dock i gott sällkap; Kanada dollar och Australien dollar föll båda med 9% medan Nya Zeelands valuta som mer beror på jordbruksråvaror än olja föll med 6%. Bland utvecklingsekonomierna föll Rysslands rubel 41% efter att passerat en lägsta notering någonsin mot USD i mitten av december. Chiles peso föll med kopparpriset, både koppar och peson gick ner 14% under året. Brasiliens stora råvaruekonomi fick ett tufft år med en halvering av olja och järnmalm och real slutade 11% ner. Sydafrikas rand föll 9% när både platina och guld slutade på minus.
De svaga råvaruvalutorna kommer att få stor betydelse för råvarupriserna under 2015. De flesta producenter har lejonparten av sina produktionskostnader i lokal valuta samtidigt som de säljer råvarorna i USD. De stora valutarörelserna under 2014 sänker därför produktionskostnaden.
Olja tog alla rubriker
Sällan har ett OPEC-möte varit så emotsett som det andra för 2014 som gick av stapeln den 27:e november. Opec lyckades sänka den redan svaga oljemarknaden ytterligare och både Brent och WTI föll 20 % under de efterföljande två veckorna. OPEC:s beslut att inte sänka produktionen blev slutet på fyra år av höga och stabila priser. När OPEC, åtminstone temporärt abdikerat, sätter marknaden priset. För en marknad i tillfälligt överskott blir priset lågt. Olja är en kapitalintensiv, cyklisk industri och tillfälliga perioder av låga priser utan incitament till nya investeringar skapar förutsättningar för nästa prisuppgång. Denna cykel är dock annorlunda då USA:s skifferoljeproducenter har anträtt marknaden. Under 2015 ska deras flexibla produktionsapparat testas i en lågprismiljö för första gången. Utkomsten avgör nya jämviktspriset som marknaden i dag prisar omkring 78 USD/fat – lägre än vad som prisades under finanskrisen i december 2008
Lägsta elkonsumtionen sedan 1986
El slutade för andra året i rad på minus 20 %. Efterfrågan i Sverige var den lägsta på 30 år. Tung industri fortsätter minska sin konsumtion samtidigt som det varma vädret och ett kolpris som föll med 12 % agerade sänke. Åren med höga elpriser är nu ett minne blott och priset är nere på 2007 års nivåer
Järnmalm nära en halvering
Kinas extrema hunger på stål kom till ett abrupt slut under 2014. Året började med en inhemsk tillväxttakt i stålkonsumtion på 7% och slutade på -3%. Samtidigt kom resultatet från år av investeringar i ny gruvproduktion. Produktionen av järnmalm för exportmarknaden växte med 12% när Rio Tinto, BHP Billiton, Vale och Fortescue ökade kapaciteten. Efterfrågan ökade samtidigt blott med 9% när inhemska kinesiska järnmalmsgruvor inte stängde ner sin olönsamma högkostnadsproduktion i den utsträckning marknaden förväntat sig. Överskottet pressade priset och de stora bolagen som en gång formade ett oligopol blev anklagade för att förstöra marknaden. De försvarade sig med att strategin var att hindra marginalproducenter före de anträder marknaden. Året såg också flera konkurser bland nyetablerade marginalproducenter, inte minst i Sverige.
Blandad utveckling för basmetaller
Dramatiken började i mars då Kinas makrodata oväntat föll handlöst. Främst industriproduktionen var svag och fick koppar att komma under press. Samtidigt började nickel stiga efter att Indonesien infört exportförbud den 12:e januari. Indonesien står för 20 % av världens produktion. Malmen som produceras där konsumeras främst i Kina och där fanns strategiska lager som gjorde att exportförbudet initialt inte fick stort genomslag. Med rysslandskrisen i mars ändrades tonläget då eventuella sanktioner mot Rysslands oljeexport väntades mötas av exporthinder från Rysslands sida på metaller viktiga för Väst, däribland nickel. Prisuppgången tog fart men dämpades när sanktioner aldrig kom till stånd och Filipinerna överraskande ökade exporten av liknande malm som Indonesien minskat och därmed tillfälligt kompenserade för bortfallet.
Aluminium inledde året på pressade nivåer då flera stora producenter stängde ner olönsam produktion. Metallen fick ett välbehövligt lyft när Amerikansk makrodata simultant överraskade positivt och bilindustrin Väster om Atlanten gick som tåget och planerade substituera in mer aluminium för att reducera vikten i fordonen. Överkapaciteten i världen för att producera aluminium är dock stor och årets två prisrallyn fick båda abrupta slut omkring 2100 USD/ton och året slutade i den gamla välkända gråzonen kring 1800 USD.
Zink steg under året, delvis av samma skäl som aluminium –båda har stor exponering mot USA och bilindustrin. Zink steg också när det länge välkända scenariot då några stora, utbrutna zinkgruvor ska stänga närmar sig. 2015 blir året då det ska visa sig om många små gruvor kommer expandera och kompensera bortfallet.
Ädelmetaller
Palladium var ytterligare en av de råvaror som handlades upp på risken att Ryssland skulle minska tillgången till Väst som motdrag till eventuella exportsanktioner på olja. Palladiumexport har litet värde för Ryssland men metallen är viktigt för västerländsk bilindustri. Produktionen domineras av ett fåtal länder och prisuppgången eskalerade då Sydafrika är ett av dem och landet har haft sin beskärda del av motgångar under fjolåret. Våldsamma strejker har avlöst varandra men upplösningen fick priset på både palladium och platina på fall.
Guld och silver har åter varit föremål för Feds ordlek kring när den kommande räntehöjningen skall äga rum. De båda ädla värdebevararna steg kraftigt på Feds expansiva politik och befinner sig nu i en korrigering parallellt med att räntepolitiken åter går mot normalisering.
Jordbuk handlades inte endast på väder
Jordbruksråvarornas största prisrörelser brukar vara väderberoende då tillväxten i konsumtionen är relativt konstant. Fjolåret var inget undantag då året inleddes med ett rally i kaffe. Från slutet av januari till början av mars steg kaffepriset med 80% när största producenten Brasilien drabbats av den värsta torkan på decennier, vilket förde priset på kaffebönorna till det högsta på två år.
Därefter var det dock geopolitisk risk som drev upp priset på jordbruksråvaror. Vetepriset steg med 25% från mars till maj när Rysslands aggressioner antogs påverka Ukrainas veteproduktion via brist på krediter, diesel, gödning och utsäde. Farhågorna var dock felaktiga och de producenter som sålde skörden 2014 i maj när riskpremien var som störst kunde tjäna 34% på hedgen fram till september då priset bottnade. Därefter startade en ny prisuppgång på 38% fram till december, åter beroende på Ryssland. Denna gång spekulerades det i risk för exportrestriktioner från Rysslands sida efter att rubelfallet ökat incitamenten för inhemska spannmålshandlare att exportera vete. Ryska politiker vill undvika matinflation och sade sig överväga alla medel utom regelrätt exportförbud för att hindra vetet att lämna landet. Globala säkerhetslager är dock betryggande och priset slutade året i ny utförslöpa och den andra riskpremien är kanske chansen att sälja skörden för 2015?
[box]Krönikan är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
More weakness and lower price levels ahead, but the world won’t drown in oil in 2026

Some rebound but not much. Brent crude rebounded 1.5% yesterday to $65.47/b. This morning it is inching 0.2% up to $65.6/b. The lowest close last week was on Thursday at $64.11/b.

The curve structure is almost as week as it was before the weekend. The rebound we now have gotten post the message from OPEC+ over the weekend is to a large degree a rebound along the curve rather than much strengthening at the front-end of the curve. That part of the curve structure is almost as weak as it was last Thursday.
We are still on a weakening path. The message from OPEC+ over the weekend was we are still on a weakening path with rising supply from the group. It is just not as rapidly weakening as was feared ahead of the weekend when a quota hike of 500 kb/d/mth for November was discussed.
The Brent curve is on its way to full contango with Brent dipping into the $50ies/b. Thus the ongoing weakening we have had in the crude curve since the start of the year, and especially since early June, will continue until the Brent crude oil forward curve is in full contango along with visibly rising US and OECD oil inventories. The front-month Brent contract will then flip down towards the $60/b-line and below into the $50ies/b.
At what point will OPEC+ turn to cuts? The big question then becomes: When will OPEC+ turn around to make some cuts? At what (price) point will they choose to stabilize the market? Because for sure they will. Higher oil inventories, some more shedding of drilling rigs in US shale and Brent into the 50ies somewhere is probably where the group will step in.
There is nothing we have seen from the group so far which indicates that they will close their eyes, let the world drown in oil and the oil price crash to $40/b or below.
The message from OPEC+ is also about balance and stability. The world won’t drown in oil in 2026. The message from the group as far as we manage to interpret it is twofold: 1) Taking back market share which requires a lower price for non-OPEC+ to back off a bit, and 2) Oil market stability and balance. It is not just about 1. Thus fretting about how we are all going to drown in oil in 2026 is totally off the mark by just focusing on point 1.
When to buy cal 2026? Before Christmas when Brent hits $55/b and before OPEC+ holds its last meeting of the year which is likely to be in early December.
Brent crude oil prices have rebounded a bit along the forward curve. Not much strengthening in the structure of the curve. The front-end backwardation is not much stronger today than on its weakest level so far this year which was on Thursday last week.

The front-end backwardation fell to its weakest level so far this year on Thursday last week. A slight pickup yesterday and today, but still very close to the weakest year to date. More oil from OPEC+ in the coming months and softer demand and rising inventories. We are heading for yet softer levels.

Analys
A sharp weakening at the core of the oil market: The Dubai curve

Down to the lowest since early May. Brent crude has fallen sharply the latest four days. It closed at USD 64.11/b yesterday which is the lowest since early May. It is staging a 1.3% rebound this morning along with gains in both equities and industrial metals with an added touch of support from a softer USD on top.

What stands out the most to us this week is the collapse in the Dubai one to three months time-spread.
Dubai is medium sour crude. OPEC+ is in general medium sour crude production. Asian refineries are predominantly designed to process medium sour crude. So Dubai is the real measure of the balance between OPEC+ holding back or not versus Asian oil demand for consumption and stock building.
A sharp weakening of the front-end of the Dubai curve. The front-end of the Dubai crude curve has been holding out very solidly throughout this summer while the front-end of the Brent and WTI curves have been steadily softening. But the strength in the Dubai curve in our view was carrying the crude oil market in general. A source of strength in the crude oil market. The core of the strength.
The now finally sharp decline of the front-end of the Dubai crude curve is thus a strong shift. Weakness in the Dubai crude marker is weakness in the core of the oil market. The core which has helped to hold the oil market elevated.
Facts supports the weakening. Add in facts of Iraq lifting production from Kurdistan through Turkey. Saudi Arabia lifting production to 10 mb/d in September (normal production level) and lifting exports as well as domestic demand for oil for power for air con is fading along with summer heat. Add also in counter seasonal rise in US crude and product stocks last week. US oil stocks usually decline by 1.3 mb/week this time of year. Last week they instead rose 6.4 mb/week (+7.2 mb if including SPR). Total US commercial oil stocks are now only 2.1 mb below the 2015-19 seasonal average. US oil stocks normally decline from now to Christmas. If they instead continue to rise, then it will be strongly counter seasonal rise and will create a very strong bearish pressure on oil prices.
Will OPEC+ lift its voluntary quotas by zero, 137 kb/d, 500 kb/d or 1.5 mb/d? On Sunday of course OPEC+ will decide on how much to unwind of the remaining 1.5 mb/d of voluntary quotas for November. Will it be 137 kb/d yet again as for October? Will it be 500 kb/d as was talked about earlier this week? Or will it be a full unwind in one go of 1.5 mb/d? We think most likely now it will be at least 500 kb/d and possibly a full unwind. We discussed this in a not earlier this week: ”500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d”
The strength in the front-end of the Dubai curve held out through summer while Brent and WTI curve structures weakened steadily. That core strength helped to keep flat crude oil prices elevated close to the 70-line. Now also the Dubai curve has given in.

Brent crude oil forward curves

Total US commercial stocks now close to normal. Counter seasonal rise last week. Rest of year?

Total US crude and product stocks on a steady trend higher.

Analys
OPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards

Down to mid-60ies as Iraq lifts production while Saudi may be tired of voluntary cut frugality. The Brent December contract dropped 1.6% yesterday to USD 66.03/b. This morning it is down another 0.3% to USD 65.8/b. The drop in the price came on the back of the combined news that Iraq has resumed 190 kb/d of production in Kurdistan with exports through Turkey while OPEC+ delegates send signals that the group will unwind the remaining 1.65 mb/d (less the 137 kb/d in October) of voluntary cuts at a pace of 500 kb/d per month pace.

Signals of accelerated unwind and Iraqi increase may be connected. Russia, Kazakhstan and Iraq were main offenders versus the voluntary quotas they had agreed to follow. Russia had a production ’debt’ (cumulative overproduction versus quota) of close to 90 mb in March this year while Kazakhstan had a ’debt’ of about 60 mb and the same for Iraq. This apparently made Saudi Arabia angry this spring. Why should Saudi Arabia hold back if the other voluntary cutters were just freeriding? Thus the sudden rapid unwinding of voluntary cuts. That is at least one angle of explanations for the accelerated unwinding.
If the offenders with production debts then refrained from lifting production as the voluntary cuts were rapidly unwinded, then they could ’pay back’ their ’debts’ as they would under-produce versus the new and steadily higher quotas.
Forget about Kazakhstan. Its production was just too far above the quotas with no hope that the country would hold back production due to cross-ownership of oil assets by international oil companies. But Russia and Iraq should be able to do it.
Iraqi cumulative overproduction versus quotas could reach 85-90 mb in October. Iraq has however steadily continued to overproduce by 3-5 mb per month. In July its new and gradually higher quota came close to equal with a cumulative overproduction of only 0.6 mb that month. In August again however its production had an overshoot of 100 kb/d or 3.1 mb for the month. Its cumulative production debt had then risen to close to 80 mb. We don’t know for September yet. But looking at October we now know that its production will likely average close to 4.5 mb/d due to the revival of 190 kb/d of production in Kurdistan. Its quota however will only be 4.24 mb/d. Its overproduction in October will thus likely be around 250 kb/d above its quota with its production debt rising another 7-8 mb to a total of close to 90 mb.
Again, why should Saudi Arabia be frugal while Iraq is freeriding. Better to get rid of the voluntary quotas as quickly as possible and then start all over with clean sheets.
Unwinding the remaining 1.513 mb/d in one go in October? If OPEC+ unwinds the remaining 1.513 mb/d of voluntary cuts in one big go in October, then Iraq’s quota will be around 4.4 mb/d for October versus its likely production of close to 4.5 mb/d for the coming month..
OPEC+ should thus unwind the remaining 1.513 mb/d (1.65 – 0.137 mb/d) in one go for October in order for the quota of Iraq to be able to keep track with Iraq’s actual production increase.
October 5 will show how it plays out. But a quota unwind of at least 500 kb/d for Oct seems likely. An overall increase of at least 500 kb/d in the voluntary quota for October looks likely. But it could be the whole 1.513 mb/d in one go. If the increase in the quota is ’only’ 500 kb/d then Iraqi cumulative production will still rise by 5.7 mb to a total of 85 mb in October.
Iraqi production debt versus quotas will likely rise by 5.7 mb in October if OPEC+ only lifts the overall quota by 500 kb/d in October. Here assuming historical production debt did not rise in September. That Iraq lifts its production by 190 kb/d in October to 4.47 mb/d (August level + 190 kb/d) and that OPEC+ unwinds 500 kb/d of the remining quotas in October when they decide on this on 5 October.

-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft