Analys
Det dramatiska året då två karteller bröt samman – Årskrönika 2014

Efterfrågan är inte problemet
Råvaror har nu avslutat det tredje året i rad som sämsta tillgångsklass och det är många som pekar ut svag global BNP som drivkraften. Visserligen är Kinas inbromsning och framförallt gir till mindre råvarukonsumerade tillväxt ett av skälen men USA:s ekonomi har slagit alla förväntningar och avslutar året med starkaste tillväxten sedan 2003. Istället kan de flesta stora prisrörelserna tillskrivas utbudssidan av prisekvationen i råvarumarknaden.
Olja och järnmalm halverades
Två av råvaruindustrins starkaste producentkarteller bröt samman under 2014. Mest omskrivet var det faktum att oljekartellen OPEC abdikerade från sin roll som prisgarant. Konsekvensen av detta var att Brentolja föll 48 % och blev årets förlorare, tätt följd av järnmalm som också nära halverades under året som gick. De fyra största järnmalmsbolagen släppte till slut alla hämningar och investerade i ny gruvproduktion som kommer ge ett långvarigt överskott för att hindra nya marginalproducenter från att anträda marknaden. Ett sista bevis på att supercykeln är över och att producenternas grepp om marknaden lättar är att priserna på de flesta råvaror har återvänt ner till produktionskostnaden.
Breda nedgångar och tunt i toppen
För andra året i rad slutade samtliga fyra råvarusektorer; livsmedel, energi, basmetaller och ädelmetaller på minus. En förstärkning av USD mot SEK med 17,4% hjälpte de SEKnoterade indexen men räckte inte till för positiv avkastning. Råvaror som slutade året på plus var det ont om men tre av sex basmetaller slutade upp med nickel som vinnare i sektorn. Även här är det utbudsdramatik som ligger bakom prisrörelsen när Indonesien införde exportförbud för bland annat nickelmalm, vilket minskade världens utbud med 20%. Marknaden har betat av lager och står nu inför nickelbrist under 2015. Årets vinnare var, precis som vanligt, en väderdrabbad jordbruksråvara; kaffe från torkans Brasilien.
Geopolitisk risk blev makrotemat
Rysslands stora betydelse för råvarumarknanden kom i ljuset när Ryssland annekterade Krim under första halvåret. Priserna på olja steg i takt med rädlsan för att Väst skulle bemöta aktionen med exportsanktioner. Så blev inte fallet och riskpremien pös ut. Vetepriset steg också kraftig under mars efter oro för att Ukrainas produktion skulle bli lidande. Ebolautbrottet fick sin återspegling i råvarumarknaden i form av stigande pris på kakao som till 60% produceras i Västra Afrika.
Producentvalutor i skottgluggen
Med fallande råvarupriser och stark USD har råvaruvalutor kommit på fall. Norska kronan var den svagaste av alla industrinationer med ett fall på 19% mot USD. Fallet accelererade i december när Norges bank sänkte räntan och varnade för spridningseffekter till övriga ekonomin efter oljeprisfallet. Norges krona är dock i gott sällkap; Kanada dollar och Australien dollar föll båda med 9% medan Nya Zeelands valuta som mer beror på jordbruksråvaror än olja föll med 6%. Bland utvecklingsekonomierna föll Rysslands rubel 41% efter att passerat en lägsta notering någonsin mot USD i mitten av december. Chiles peso föll med kopparpriset, både koppar och peson gick ner 14% under året. Brasiliens stora råvaruekonomi fick ett tufft år med en halvering av olja och järnmalm och real slutade 11% ner. Sydafrikas rand föll 9% när både platina och guld slutade på minus.
De svaga råvaruvalutorna kommer att få stor betydelse för råvarupriserna under 2015. De flesta producenter har lejonparten av sina produktionskostnader i lokal valuta samtidigt som de säljer råvarorna i USD. De stora valutarörelserna under 2014 sänker därför produktionskostnaden.
Olja tog alla rubriker
Sällan har ett OPEC-möte varit så emotsett som det andra för 2014 som gick av stapeln den 27:e november. Opec lyckades sänka den redan svaga oljemarknaden ytterligare och både Brent och WTI föll 20 % under de efterföljande två veckorna. OPEC:s beslut att inte sänka produktionen blev slutet på fyra år av höga och stabila priser. När OPEC, åtminstone temporärt abdikerat, sätter marknaden priset. För en marknad i tillfälligt överskott blir priset lågt. Olja är en kapitalintensiv, cyklisk industri och tillfälliga perioder av låga priser utan incitament till nya investeringar skapar förutsättningar för nästa prisuppgång. Denna cykel är dock annorlunda då USA:s skifferoljeproducenter har anträtt marknaden. Under 2015 ska deras flexibla produktionsapparat testas i en lågprismiljö för första gången. Utkomsten avgör nya jämviktspriset som marknaden i dag prisar omkring 78 USD/fat – lägre än vad som prisades under finanskrisen i december 2008
Lägsta elkonsumtionen sedan 1986
El slutade för andra året i rad på minus 20 %. Efterfrågan i Sverige var den lägsta på 30 år. Tung industri fortsätter minska sin konsumtion samtidigt som det varma vädret och ett kolpris som föll med 12 % agerade sänke. Åren med höga elpriser är nu ett minne blott och priset är nere på 2007 års nivåer
Järnmalm nära en halvering
Kinas extrema hunger på stål kom till ett abrupt slut under 2014. Året började med en inhemsk tillväxttakt i stålkonsumtion på 7% och slutade på -3%. Samtidigt kom resultatet från år av investeringar i ny gruvproduktion. Produktionen av järnmalm för exportmarknaden växte med 12% när Rio Tinto, BHP Billiton, Vale och Fortescue ökade kapaciteten. Efterfrågan ökade samtidigt blott med 9% när inhemska kinesiska järnmalmsgruvor inte stängde ner sin olönsamma högkostnadsproduktion i den utsträckning marknaden förväntat sig. Överskottet pressade priset och de stora bolagen som en gång formade ett oligopol blev anklagade för att förstöra marknaden. De försvarade sig med att strategin var att hindra marginalproducenter före de anträder marknaden. Året såg också flera konkurser bland nyetablerade marginalproducenter, inte minst i Sverige.
Blandad utveckling för basmetaller
Dramatiken började i mars då Kinas makrodata oväntat föll handlöst. Främst industriproduktionen var svag och fick koppar att komma under press. Samtidigt började nickel stiga efter att Indonesien infört exportförbud den 12:e januari. Indonesien står för 20 % av världens produktion. Malmen som produceras där konsumeras främst i Kina och där fanns strategiska lager som gjorde att exportförbudet initialt inte fick stort genomslag. Med rysslandskrisen i mars ändrades tonläget då eventuella sanktioner mot Rysslands oljeexport väntades mötas av exporthinder från Rysslands sida på metaller viktiga för Väst, däribland nickel. Prisuppgången tog fart men dämpades när sanktioner aldrig kom till stånd och Filipinerna överraskande ökade exporten av liknande malm som Indonesien minskat och därmed tillfälligt kompenserade för bortfallet.
Aluminium inledde året på pressade nivåer då flera stora producenter stängde ner olönsam produktion. Metallen fick ett välbehövligt lyft när Amerikansk makrodata simultant överraskade positivt och bilindustrin Väster om Atlanten gick som tåget och planerade substituera in mer aluminium för att reducera vikten i fordonen. Överkapaciteten i världen för att producera aluminium är dock stor och årets två prisrallyn fick båda abrupta slut omkring 2100 USD/ton och året slutade i den gamla välkända gråzonen kring 1800 USD.
Zink steg under året, delvis av samma skäl som aluminium –båda har stor exponering mot USA och bilindustrin. Zink steg också när det länge välkända scenariot då några stora, utbrutna zinkgruvor ska stänga närmar sig. 2015 blir året då det ska visa sig om många små gruvor kommer expandera och kompensera bortfallet.
Ädelmetaller
Palladium var ytterligare en av de råvaror som handlades upp på risken att Ryssland skulle minska tillgången till Väst som motdrag till eventuella exportsanktioner på olja. Palladiumexport har litet värde för Ryssland men metallen är viktigt för västerländsk bilindustri. Produktionen domineras av ett fåtal länder och prisuppgången eskalerade då Sydafrika är ett av dem och landet har haft sin beskärda del av motgångar under fjolåret. Våldsamma strejker har avlöst varandra men upplösningen fick priset på både palladium och platina på fall.
Guld och silver har åter varit föremål för Feds ordlek kring när den kommande räntehöjningen skall äga rum. De båda ädla värdebevararna steg kraftigt på Feds expansiva politik och befinner sig nu i en korrigering parallellt med att räntepolitiken åter går mot normalisering.
Jordbuk handlades inte endast på väder
Jordbruksråvarornas största prisrörelser brukar vara väderberoende då tillväxten i konsumtionen är relativt konstant. Fjolåret var inget undantag då året inleddes med ett rally i kaffe. Från slutet av januari till början av mars steg kaffepriset med 80% när största producenten Brasilien drabbats av den värsta torkan på decennier, vilket förde priset på kaffebönorna till det högsta på två år.
Därefter var det dock geopolitisk risk som drev upp priset på jordbruksråvaror. Vetepriset steg med 25% från mars till maj när Rysslands aggressioner antogs påverka Ukrainas veteproduktion via brist på krediter, diesel, gödning och utsäde. Farhågorna var dock felaktiga och de producenter som sålde skörden 2014 i maj när riskpremien var som störst kunde tjäna 34% på hedgen fram till september då priset bottnade. Därefter startade en ny prisuppgång på 38% fram till december, åter beroende på Ryssland. Denna gång spekulerades det i risk för exportrestriktioner från Rysslands sida efter att rubelfallet ökat incitamenten för inhemska spannmålshandlare att exportera vete. Ryska politiker vill undvika matinflation och sade sig överväga alla medel utom regelrätt exportförbud för att hindra vetet att lämna landet. Globala säkerhetslager är dock betryggande och priset slutade året i ny utförslöpa och den andra riskpremien är kanske chansen att sälja skörden för 2015?
[box]Krönikan är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
Brent needs to fall to USD 58/b to make cheating unprofitable for Kazakhstan

Brent jumping 2.4% as OPEC+ lifts quota by ”only” 411 kb/d in July. Brent crude is jumping 2.4% this morning to USD 64.3/b following the decision by OPEC+ this weekend to lift the production cap of ”Voluntary 8” (V8) by 411 kb/d in July and not more as was feared going into the weekend. The motivation for the triple hikes of 411 kb/d in May and June and now also in July has been a bit unclear: 1) Cheating by Kazakhstan and Iraq, 2) Muhammed bin Salman listening to Donald Trump for more oil and a lower oil price in exchange for weapons deals and political alignments in the Middle East and lastly 3) Higher supply to meet higher demand for oil this summer. The argument that they are taking back market share was already decided in the original plan of unwinding the 2.2 mb/d of V8 voluntary cuts by the end of 2026. The surprise has been the unexpected speed with monthly increases of 3×137 kb/d/mth rather than just 137 kb/d monthly steps.

No surplus yet. Time-spreads tightened last week. US inventories fell the week before last. In support of point 3) above it is worth noting that the Brent crude oil front-end backwardation strengthened last week (sign of tightness) even when the market was fearing for a production hike of more than 411 kb/d for July. US crude, diesel and gasoline stocks fell the week before last with overall commercial stocks falling 0.7 mb versus a normal rise this time of year of 3-6 mb per week. So surplus is not here yet. And more oil from OPEC+ is welcomed by consumers.
Saudi Arabia calling the shots with Russia objecting. This weekend however we got to know a little bit more. Saudi Arabia was predominantly calling the shots and decided the outcome. Russia together with Oman and Algeria opposed the hike in July and instead argued for zero increase. What this alures to in our view is that it is probably the cheating by Kazakhstan and Iraq which is at the heart of the unexpectedly fast monthly increases. Saudi Arabia cannot allow it to be profitable for the individual members to cheat. And especially so when Kazakhstan explicitly and blatantly rejects its quota obligation stating that they have no plans of cutting production from 1.77 mb/d to 1.47 mb/d. And when not even Russia is able to whip Kazakhstan into line, then the whole V8 project is kind of over.
Is it simply a decision by Saudi Arabia to unwind faster altogether? What is still puzzling though is that despite the three monthly hikes of 411 kb/d, the revival of the 2.2 mb/d of voluntary production cuts is still kind of orderly. Saudi Arabia could have just abandoned the whole V8 project from one month to the next. But we have seen no explicit communication that the plan of reviving the cuts by the end of 2026 has been abandoned. It may be that it is simply a general change of mind by Saudi Arabia where the new view is that production cuts altogether needs to be unwinded sooner rather than later. For Saudi Arabia it means getting its production back up to 10 mb/d. That implies first unwinding the 2.2 mb/d and then the next 1.6 mb/d.
Brent would likely crash with a fast unwind of 2.2 + 1.6 mb/d by year end. If Saudi Arabia has decided on a fast unwind it would meant that the group would lift the quotas by 411 kb/d both in August and in September. It would then basically be done with the 2.2 mb/d revival. Thereafter directly embark on reviving the remaining 1.6 mb/d. That would imply a very sad end of the year for the oil price. It would then probably crash in Q4-25. But it is far from clear that this is where we are heading.
Brent needs to fall to USD 58/b or lower to make it unprofitable for Kazakhstan to cheat. To make it unprofitable for Kazakhstan to cheat. Kazakhstan is currently producing 1.77 mb/d versus its quota which before the hikes stood at 1.47 kb/d. If they had cut back to the quota level they might have gotten USD 70/b or USD 103/day. Instead they choose to keep production at 1.77 mb/d. For Saudi Arabia to make it a loss-making business for Kazakhstan to cheat the oil price needs to fall below USD 58/b ( 103/1.77).
Analys
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday

Tariffs or no tariffs played ping pong with Brent crude yesterday. Brent crude traded to a joyous high of USD 66.13/b yesterday as a US court rejected Trump’s tariffs. Though that ruling was later overturned again with Brent closing down 1.2% on the day to USD 64.15/b.

US commercial oil inventories fell 0.7 mb last week versus a seasonal normal rise of 3-6 mb. US commercial crude and product stocks fell 0.7 mb last week which is fairly bullish since the seasonal normal is for a rise of 4.3 mb. US crude stocks fell 2.8 mb, Distillates fell 0.7 mb and Gasoline stocks fell 2.4 mb.
All eyes are now on OPEC V8 (Saudi Arabia, Iraq, Kuwait, UAE, Algeria, Russia, Oman, Kazakhstan) which will make a decision tomorrow on what to do with production for July. Overall they are in a process of placing 2.2 mb/d of cuts back into the market over a period stretching out to December 2026. Following an expected hike of 137 kb/d in April they surprised the market by lifting production targets by 411 kb/d for May and then an additional 411 kb/d again for June. It is widely expected that the group will decide to lift production targets by another 411 kb/d also for July. That is probably mostly priced in the market. As such it will probably not have all that much of a bearish bearish price impact on Monday if they do.
It is still a bit unclear what is going on and why they are lifting production so rapidly rather than at a very gradual pace towards the end of 2026. One argument is that the oil is needed in the market as Middle East demand rises sharply in summertime. Another is that the group is partially listening to Donald Trump which has called for more oil and a lower price. The last is that Saudi Arabia is angry with Kazakhstan which has produced 300 kb/d more than its quota with no indications that they will adhere to their quota.
So far we have heard no explicit signal from the group that they have abandoned the plan of measured increases with monthly assessments so that the 2.2 mb/d is fully back in the market by the end of 2026. If the V8 group continues to lift quotas by 411 kb/d every month they will have revived the production by the full 2.2 mb/d already in September this year. There are clearly some expectations in the market that this is indeed what they actually will do. But this is far from given. Thus any verbal wrapping around the decision for July quotas on Saturday will be very important and can have a significant impact on the oil price. So far they have been tightlipped beyond what they will do beyond the month in question and have said nothing about abandoning the ”gradually towards the end of 2026” plan. It is thus a good chance that they will ease back on the hikes come August, maybe do no changes for a couple of months or even cut the quotas back a little if needed.
Significant OPEC+ spare capacity will be placed back into the market over the coming 1-2 years. What we do know though is that OPEC+ as a whole as well as the V8 subgroup specifically have significant spare capacity at hand which will be placed back into the market over the coming year or two or three. Probably an increase of around 3.0 – 3.5 mb/d. There is only two ways to get it back into the market. The oil price must be sufficiently low so that 1) Demand growth is stronger and 2) US shale oil backs off. In combo allowing the spare capacity back into the market.
Low global inventories stands ready to soak up 200-300 mb of oil. What will cushion the downside for the oil price for a while over the coming year is that current, global oil inventories are low and stand ready to soak up surplus production to the tune of 200-300 mb.
Analys
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes

Following the rebound on Wednesday last week – when Brent reached an intra-week high of USD 66.6 per barrel – crude oil prices have since trended lower. Since opening at USD 65.4 per barrel on Monday this week, prices have softened slightly and are currently trading around USD 64.7 per barrel.

This morning, oil prices are trading sideways to slightly positive, supported by signs of easing trade tensions between the U.S. and the EU. European equities climbed while long-term government bond yields declined after President Trump announced a pause in new tariffs yesterday, encouraging hopes of a transatlantic trade agreement.
The optimisms were further supported by reports indicating that the EU has agreed to fast-track trade negotiations with the U.S.
More significantly, crude prices appear to be consolidating around the USD 65 level as markets await the upcoming OPEC+ meeting. We expect the group to finalize its July output plans – driven by the eight key producers known as the “Voluntary Eight” – on May 31st, one day ahead of the original schedule.
We assign a high probability to another sizeable output increase of 411,000 barrels per day. However, this potential hike seems largely priced in already. While a minor price dip may occur on opening next week (Monday morning), we expect market reactions to remain relatively muted.
Meanwhile, the U.S. president expressed optimism following the latest round of nuclear talks with Iran in Rome, describing them as “very good.” Although such statements should be taken with caution, a positive outcome now appears more plausible. A successful agreement could eventually lead to the return of more Iranian barrels to the global market.
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Analys3 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end
-
Analys2 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Analys3 veckor sedan
A shift to surplus will likely drive Brent towards the 60-line and the high 50ies