Analys

Den heliga treenigheten för 2017?

Publicerat

8 år sedan

den

27 december, 2016

Redaktionen

Handelsbanken - Råvarubrevet - Nyhetsbrev om råvaror

Kina, Trump och OPEC

Under 2016 har tre starka drivkrafter utkristalliserats och drivit råvaror till bästa tillgångsslag med råvaruindex upp 30% i USD. För 2017 tror vi bara en mäktar med att överträffa förväntansbilden, det är inte Trump eller Kina –utan OPEC.

OPEC överträffade förväntningarna

Det halvårsvisa OPEC-mötet i Wien gav ett styrkebesked från den slumrande kartellen. Ett paket med tre starka komponenter presenterades; produktionskvoter för varje medlemsland, tak för Iran och ett avtal med icke-OPEC, där Ryssland står för största sänkningen. Marknaden tvivlar på implementeringen, historiskt har OPEC levererat 80% av avtalade sänkningar. Vi tror på OPEC den här gången och ser en oljemarknad i god balans under andra halvåret vilket leder till ett snittoljepris på USD 60 för 2017, en kraftig höjning från tidigare prognos på USD 40.

Kina +Trump = basmetaller

Kinas återhämtning det här året kommer från riktade stimulanser mot fastighetsmarknaden och infrastruktur under 2015. En gammal, välbeprövad metod som konsumerar mycket industriella metaller. Kina har nu börjat kyla ner fastighetsmarknaden vilket kommer att vara ledande för lägre tillväxttakt i investeringar i infrastruktur under 2017. Trumps tillträde som president kommer sannolikt öka förväntningarna ytterligare under Q1 men sedan finns det risk för besvikelse både i USA och Kina. Zink och nickel står starka i utbudssidan av prisekvationen medan koppar och aluminium kommer tyngas av hög produktion. Vi tror på ett högre medelpriser för alla basmetaller under 2017 jämfört med 16 men ser spotpriserna som väl höga för alla utom nickel.

Vår syn för Q1-Q2 2017:

Basmetaller

Höga förhoppningar

Årets vändning i basmetaller kommer från de stimulanser Kina genomfört sedan 2015. Medicinen med riktad stimulans mot fastighetsmarknaden är effektiv och för med sig ökade investeringar i infrastruktur. De två viktigaste segmenten för efterfrågan på metaller. Medicinens biverkning är skenande fastighetspriser och en bostadsbubbla som kinesiska ledare måste se upp med. Det är därför inte förvånande att Kina börjat kyla fastighetsmarknaden, dessutom på precis samma nivå i ökningstakt som under den senaste cykeln, 2013.

Zink och nickel står starkt

Vår tro på högre zink och nickelpriser har besannats, och av rätt skäl. Brist i marknadsbalansen efter stängda gruvor för zink, då flera stora är utbrutna och för nickel, efter miljöutvärderingen på Filippinerna. I Zink–priset har marknaden prisat in mycket förhoppningar på Trump och där finns nu en risk för besvikelse i kombination med allt fler kinesiska marginalproducenter som ökar produktionen vilket kan dämpa uppgången. Vi har USD 2700 som medelpris för 2017.

Nickelbristen får störst effekt i marknaden först under 2017 när höga lagernivåer betats av och Filipinernas lägre export gör avtryck. Vi fortsätter därför att tro på stigande priser med USD 13800 som medelpris för 2017.

Koppar och Aluminium i Trumps skottglugg

De divergerande förutsättningarna för basmetaller på utbudssidan spelar fortfarande in. Fram till Trumps segertal handlades koppar i princip oförändrad i år, trots de starkaste stimulanserna i Kina sedan finanskrisen. Högre produktion från nya gruvor är förklaringen. Vi sätter därför en speciell varningsflagga för koppar på nedsidan när Kinas stimulanser rullar ut ur systemet, före det att Trump eventuellt kommer in under 2018, med ett medelpris på USD 5000.

Aluminium har stigit i bakvattnet av högre produktionskostnad när kol- och oljepriserna har gått upp. Marknadsbalansen är dock välförsörjd och marginalproduktion i Kina stiger samtidigt som kolprisbubblan spricker efter vintern. Vi tror på ett medelpris USD 1600 för 2017.

Energi

OPEC visar vägen

OPEC:s officiella möte i Wien slutade med en skräll. Priset steg 10% på beskedet att gruppen nått ett avtal om att begränsa produktionen tillsammans med flera länder som inte är medlemmar i OPEC. Dessutom hittade man ett tak för Iran vilket tar bort mycket av risken i priset som fanns under 2016.

Saudiarabien är arkitekten

Saudiarabien är det land som har svårast att skära ner på utgifterna. Rädslan för Arabiska vårens uppror är påtaglig och att finansiera budgetunderskottet med högre skuldsättning kommer att bli allt svårare när utsikterna för oljepriset att återhämta sig falnar. Efter att de under två smärtsamma år försökt konkurrera ut högkostnadsproducenter, utan större framgång, väljer de nu att pröva en annan väg. På flera års sikt har den minimal prispåverkan men för de närmsta tolv månaderna blir skillnaden total när marknaden går i underskott och de prisdämpande lagernivåerna betas av.

Mycket ska bevisas

Nu ska en bred konstellation av länder visa att de klarar av att sänka produktionen. Risken i avtalet ligger främst i Nigeria som tillåts öka, om de kan. Nigeria har potential att kompensera hela Rysslands sänkning. Den stora effekten i marknadsbalansen kommer först vid mitten av året när Saudiarabiens inhemska efterfrågan är högre och exporten måste bli lägre. Då har också Ryssland succesivt sänkt sin produktion.

Skifferoljan är vinnare

Annons

Norge, Kanada och USA:s marginalproducenter är de största vinnarna på avtalet. Länderna har jobbat hårt för att sänka produktionskostnaden under två år och behöver inte betala för det högre oljepriset. Vi tror på stark utveckling för skifferoljan givet 150-160 dagars eftersläpning till priset men det får oljepriset på fall först 2018 eftersom volymökningen med marginal äts upp av OPEC:s sänkning.

Elpriset åter volatilt

Sverige har den lägsta fyllnadsnivån i vattenmagasinen sedan 2002, lägre än elpristoppen 2010. En vinter något kallare än normalt räcker för att driva el till en mycket högre prisnivå.

Ädelmetaller

Guldet får revansch

Fed kommer att fortsätta med en stramare penningpolitik även om fokus i USA kommer att tiltas mot den kommande finanspolitiken. Guld har redan handlat in den effekten och all form av besvikelse på Trump kommer gynna guld.

Fed har succesivt blivit tydligare och veckans höjning med 25bps var redan 100% prisad inför mötet, nyheten ligger i eventuell förändrad prognos för räntebana. För 2017 har Fed två höjningar och för 2018 tre.

Feds huvudvärk är guldets gnista

Efter en initial press på guld, sedan Fed startat sin räntehöjningscykel i december 2015, så fick guldet massor av drivkraft från att Fed och marknaden reviderade ner antalet räntehöjningar. Nu blev det till slut bara en höjning det här året, vid decembermötet.

Ingen repris nästa år

För 2017 ser vi inte en enkel repris av 2016. För ett år sedan trodde marknaden på fler höjningar under 2016 och det signalerade även Fed. Det kom ju sedan på skam och guldet glänste. Den här gången har Fed bara två höjning under 2017 och vi ser det som mycket mindre sannolikt att Fed reviderar ner räntebanan och därmed trigga en ny uppgång i guld.

För höga förväntningar

Istället ser vi en reversering i hela handelsmönstret efter Trumps segertal som en drivkraft till högre guldpriser. Mycket höga förhoppningar har prisats och guld har varit en förlorare i det spelet. Om vinden vänder kommer guld vara en vinnare.

Jordbruk

Lagercykeln har toppat

Fokus för de tre stora grödorna, soja, majs och vete har varit återställande av globala lagernivåer efter USA:s torka 2012. Efter flera bra skördeår har höga lager pressat de närmsta terminerna. Vi tror att den cykeln nu har toppat och temat för 2017 kommer vara att lagren på vissa håll inte skapar samma prispress längre.

Globala lager är höga, det sticker vi inte under stol med. De är dock allokerade mycket ojämnt. Oproportionellt stora volymer ligger i Kina där vi alltid är skeptiska till pålitligheten i data –speciellt för lager och jordbruksprodukter. Dessutom är Kina inte delaktig i global handel för andra grödor än soja, vilket minskar betydelsen av höga kinesiska lager.

Annons

Avkastningen avgör

Om lagercykeln toppat ur och global efterfrågan är stark kommer tillväxt i konsumtionen att sänka lagren. Exakt hur det blir i slutänden avgörs av avkastningen för varje gröda. Ännu ligger odlingsåret i sin linda och det är för tidigt att sia om avkastningens prispåverkan utöver det som redan är känt, och därmed inprisat. Vi nöjer oss därför med att tro på relativspelet mellan soja och majs, med lägst lager, och högst andel i Kina jämfört med vete, som fortfarande har högre lager. Vi tänker oss en svag nedgång för vete där vi räknar med att december 2017 terminen slutar på 160, omkring 7% lägre än dagens pris. När lagren faller räknar vi också med en mindre brant kurva. Vi räknar med att vetelager faller med omkring 10 % medan lager för soja och majs faller omkring 15-20% som ett resultat av låga priser, år med rekordavkastning bakom oss och växande efterfrågan.

Oljepriset påverkar

Vår förändrade syn på oljepriset, från förut USD 40 för 2017 till nu USD 60 påverkar spannmålsprisernamed högre produktionskostnad vilket tenderar att få marknaden att handla uppåt, speciellt i en miljö då lager faller. Dessutom gynnas efterfrågan och priset på majs och soja från ökade alternativkostnader i bränslesegmentet.

Trots tvivel tror vi att Trump kommer att fortsätta gynna biobränslen då det tillsammans med inhemsk råoljeproduktion minskar importberoendet från OPEC och Mellanöstern.

Relaterade ämnen:handelsbanken analys

Nästa

The 2017 crude oil market is starting bullishly but is likely to end modestly as US shale production revives

Missa inte

US shale oil productivity update – OPEC could choke on strongly reviving US shale oil production in 2018 if oil prices hold up in H1-17

Fortsätt läsa

Annons

Analys

Whipping quota cheaters into line is still the most likely explanation

Publicerat

19 timmar sedan

den

7 maj, 2025

Redaktionen

Strong rebound yesterday with further gains today. Brent crude rallied 3.2% with a close of USD 62.15/b yesterday and a high of the day of USD 62.8/b. This morning it is gaining another 0.9% to USD 62.7/b with signs that US and China may move towards trade talks.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Brent went lower on 9 April than on Monday. Looking back at the latest trough on Monday it traded to an intraday low of USD 58.5/b. In comparison it traded to an intraday low of USD 58.4/b on 9 April. While markets were in shock following 2 April (’Liberation Day’) one should think that the announcement from OPEC+ this weekend of a production increase of some 400 kb/d also in June would have chilled the oil market even more. But no.

’ Technically overbought’ may be the explanation. ’Technically overbought’ has been the main explanation for the rebound since Monday. Maybe so. But the fact that it went lower on 9 April than on Monday this week must imply that markets aren’t totally clear over what OPEC+ is currently doing and is planning to do. Is it the start of a flood or a brief period where disorderly members need to be whipped into line?

The official message is that this is punishment versus quota cheaters Iraq, UAE and Kazakhstan. Makes a lot of sense since it is hard to play as a team if the team strategy is not followed by all players. If the May and June hikes is punishment to force the cheaters into line, then there is very real possibility that they actually will fall in line. And voila. The May and June 4x jumps is what we got and then we are back to increases of 137 kb/d per month. Or we could even see a period with no increase at all or even reversals and cuts.

OPEC+ has after all not officially abandoned cooperation. It has not abandoned quotas. It is still an overall orderly agenda and message to the market. This isn’t like 2014/15 with ’no quotas’. Or like full throttle in spring 2020. The latter was resolved very quickly along with producer pain from very low prices. It is quite clear that Saudi Arabia was very angry with the quota cheaters when the production for May was discussed at the end of March. And that led to the 4x hike in May. And the same again this weekend as quota offenders couldn’t prove good behavior in April. But if the offenders now prove good behavior in May, then the message for July production could prove a very different message than the 4x for May and June.

Trade talk hopes, declining US crude stocks, backwardated Brent curve and shale oil pain lifts price. If so, then we are left with the risk for a US tariff war induced global recession. And with some glimmers of hope now that US and China will start to talk trade, we see Brent crude lifting higher today. Add in that US crude stocks indicatively fell 4.5 mb last week (actual data later today), that the Brent crude forward curve is still in front-end backwardation (no surplus quite yet) and that US shale oil production is starting to show signs of pain with cuts to capex spending and lowering of production estimates.

Fortsätt läsa

Analys

June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?

Publicerat

6 dagar sedan

den

2 maj, 2025

Redaktionen

Rebounding from the sub-60-line for a second time. Following a low of USD 59.3/b, the Brent July contract rebounded and closed up 1.8% at USD 62.13/b. This was the second test of the 60-line with the previous on 9 April when it traded to a low of USD 58.4/b. But yet again it defied a close below the 60-line. US ISM Manufacturing fell to 48.7 in April from 49 in March. It was still better than the feared 47.9 consensus. Other oil supportive elements for oil yesterday were signs that there are movements towards tariff negotiations between the US and China, US crude oil production in February was down 279 kb/d versus December and that production by OPEC+ was down 200 kb/d in April rather than up as expected by the market and planned by the group.

All eyes on OPEC+ when they meet on Monday 5 May. What will they decide to do in June? Production declined by 200 kb/d in April (to 27.24 mb/d) rather than rising as the group had signaled and the market had expected. Half of it was Venezuela where Chevron reduced activity due to US sanctions. Report by Bloomberg here. Saudi Arabia added only 20 kb/d in April. The plan is for the group to lift production by 411 kb/d in May which is close to 3 times the monthly planned increases. But the actual increase will be much smaller if the previous quota offenders, Kazakhstan, Iraq and UAE restrain their production to compensate for previous offences.

The limited production increase from Saudi Arabia is confusing as it gives a flavor that the country deliberately aimed to support the price rather than to revive the planned supply. Recent statements from Saudi officials that the country is ready and able to sustain lower prices for an extended period instead is a message that reviving supply has priority versus the price.

OPEC+ will meet on Monday 5 May to decide what to do with production in June. The general expectation is that the group will lift quotas according to plans with 137 kb/d. But recent developments add a lot of uncertainty to what they will decide. Another triple quota increase as in May or none at all. Most likely they will stick to the original plan and decide lift by 137 kb/d in June.

US production surprised on the downside in February. Are prices starting to bite? US crude oil production fell sharply in January, but that is often quite normal due to winter hampering production. What was more surprising was that production only revived by 29 kb/d from January to February. Weekly data which are much more unreliable and approximate have indicated that production rebounded to 13.44 mb/d after the dip in January. The official February production of 13.159 mb/d is only 165 kb/d higher than the previous peak from November/December 2019. The US oil drilling rig count has however not change much since July last year and has been steady around 480 rigs in operation. Our bet is that the weaker than expected US production in February is mostly linked to weather and that it will converge to the weekly data in March and April.

Where is the new US shale oil price pain point? At USD 50/b or USD 65/b? The WTI price is now at USD 59.2/b and the average 13 to 24 mth forward WTI price has averaged USD 61.1/b over the past 30 days. The US oil industry has said that the average cost break even in US shale oil has increased from previous USD 50/b to now USD 65/b with that there is no free cashflow today for reinvestments if the WTI oil price is USD 50/b. Estimates from BNEF are however that the cost-break-even for US shale oil is from USD 40/b to US 60/b with a volume weighted average of around USD 50/b. The proof will be in the pudding. I.e. we will just have to wait and see where the new US shale oil ”price pain point” really is. At what price will we start to see US shale oil rig count starting to decline. We have not seen any decline yet. But if the WTI price stays sub-60, we should start to see a decline in the US rig count.

US crude oil production. Monthly and weekly production in kb/d.

Fortsätt läsa

Analys

Unusual strong bearish market conviction but OPEC+ market strategy is always a wildcard

Publicerat

1 vecka sedan

den

30 april, 2025

Redaktionen

Brent crude falls with strong conviction that trade war will hurt demand for oil. Brent crude sold off 2.4% yesterday to USD 64.25/b along with rising concerns that the US trade war with China will soon start to visibly hurt oil demand or that it has already started to happen. Tariffs between the two are currently at 145% and 125% in the US and China respectively which implies a sharp decline in trade between the two if at all. This morning Brent crude (June contract) is trading down another 1.2% to USD 63.3/b. The June contract is rolling off today and a big question is how that will leave the shape of the Brent crude forward curve. Will the front-end backwardation in the curve evaporate further or will the July contract, now at USD 62.35/b, move up to where the June contract is today?

The unusual ”weird smile” of Brent forward curve implies unusual strong bearish conviction amid current prompt tightness. the The Brent crude oil forward curve has displayed a very unusual shape lately with front-end backwardation combined with deferred contango. Market pricing tightness today but weakness tomorrow. We have commented on this several times lately and Morgan Stanly highlighted how unusual historically this shape is. The reason why it is unusual is probably because markets in general have a hard time pricing a future which is very different from the present. Bearishness in the oil market when it is shifting from tight to soft balance usually comes creeping in at the front-end of the curve. A slight contango at the front-end in combination with an overall backwardated curve. Then this slight contango widens and in the end the whole curve flips to full contango. The current shape of the forward curve implies a very, very strong conviction by the market that softness and surplus is coming. A conviction so strong that it overrules the present tightness. This conviction flows from the fundamental understanding that ongoing trade war is bad for the global economy, for oil demand and for the oil price.

Will OPEC+ switch to cuts or will it leave balancing to a lower price driving US production lower? Add of course also in that OPEC+ has signaled that it will lift production more rapidly and is currently no longer in the mode of holding back to keep Brent at USD 75/b due to an internal quarrel over quotas. That stand can of course change from one day to the next. That is a very clear risk to the upside and oil consumers around should keep that in the back of their minds that this could happen. Though we are not utterly convinced of the imminent risk of this. Before such a pivot happens, Iraq and Kazakhstan probably have to prove that they can live up to their promised cuts. And that will take a few months. Also, OPEC+ might also like to see where the pain-point for US shale oil producers’ price-vise really is today. So far, we have seen no decline in the number of US oil drilling rigs in operation which have steadily been running at around 480 rigs.

With a surplus oil market on the horizon, OPEC+ will have to make a choice. How shale this coming surplus be resolved? Shall OPEC+ cut in order to balance the market or shall lower oil prices drive pain and lower production in the US which then will result in a balanced market? Maybe it is the first or maybe the latter. The group currently has a bloated surplus balance which it needs to slim down at some point. And maybe now is the time. Allowing the oil price to slide. Economic pain for US shale oil producers to rise and US oil production to fall in order to balance the market and make room OPEC+ to redeploy its previous cuts back into the market.

Surplus is not yet here. US oil inventories likely fell close to 2 mb last week. US API yesterday released indications that US crude and product inventories fell 1.8 mb last week with crude up 3.8 mb, gasoline down 3.1 mb and distillates down 2.5 mb. So, in terms of a crude oil contango market (= surplus and rising inventories) we have not yet moved to the point where US inventories are showing that the global oil market now indeed is in surplus. Though Chinese purchases to build stocks may have helped to keep the market tight. Indications that Saudi Arabia may lift June Official Selling Prices is a signal that the oil market may not be all that close to unraveling in surplus.

The low point of the Brent crude oil curve is shifting closer to present. A sign that the current front-end backwardation of the Brent crude oil curve is about to evaporate.