Analys

Den heliga treenigheten för 2017?

Publicerat

den

Kina, Trump och OPEC

Under 2016 har tre starka drivkrafter utkristalliserats och drivit råvaror till bästa tillgångsslag med råvaruindex upp 30% i USD. För 2017 tror vi bara en mäktar med att överträffa förväntansbilden, det är inte Trump eller Kina –utan OPEC.

OPEC överträffade förväntningarna

Det halvårsvisa OPEC-mötet i Wien gav ett styrkebesked från den slumrande kartellen. Ett paket med tre starka komponenter presenterades; produktionskvoter för varje medlemsland, tak för Iran och ett avtal med icke-OPEC, där Ryssland står för största sänkningen. Marknaden tvivlar på implementeringen, historiskt har OPEC levererat 80% av avtalade sänkningar. Vi tror på OPEC den här gången och ser en oljemarknad i god balans under andra halvåret vilket leder till ett snittoljepris på USD 60 för 2017, en kraftig höjning från tidigare prognos på USD 40.

Kina +Trump = basmetaller

Kinas återhämtning det här året kommer från riktade stimulanser mot fastighetsmarknaden och infrastruktur under 2015. En gammal, välbeprövad metod som konsumerar mycket industriella metaller. Kina har nu börjat kyla ner fastighetsmarknaden vilket kommer att vara ledande för lägre tillväxttakt i investeringar i infrastruktur under 2017. Trumps tillträde som president kommer sannolikt öka förväntningarna ytterligare under Q1 men sedan finns det risk för besvikelse både i USA och Kina. Zink och nickel står starka i utbudssidan av prisekvationen medan koppar och aluminium kommer tyngas av hög produktion. Vi tror på ett högre medelpriser för alla basmetaller under 2017 jämfört med 16 men ser spotpriserna som väl höga för alla utom nickel.

Vår syn för Q1-Q2 2017:

Basmetaller

Höga förhoppningar

Årets vändning i basmetaller kommer från de stimulanser Kina genomfört sedan 2015. Medicinen med riktad stimulans mot fastighetsmarknaden är effektiv och för med sig ökade investeringar i infrastruktur. De två viktigaste segmenten för efterfrågan på metaller. Medicinens biverkning är skenande fastighetspriser och en bostadsbubbla som kinesiska ledare måste se upp med. Det är därför inte förvånande att Kina börjat kyla fastighetsmarknaden, dessutom på precis samma nivå i ökningstakt som under den senaste cykeln, 2013.

Zink och nickel står starkt

Vår tro på högre zink och nickelpriser har besannats, och av rätt skäl. Brist i marknadsbalansen efter stängda gruvor för zink, då flera stora är utbrutna och för nickel, efter miljöutvärderingen på Filippinerna. I Zink–priset har marknaden prisat in mycket förhoppningar på Trump och där finns nu en risk för besvikelse i kombination med allt fler kinesiska marginalproducenter som ökar produktionen vilket kan dämpa uppgången. Vi har USD 2700 som medelpris för 2017.

Nickelbristen får störst effekt i marknaden först under 2017 när höga lagernivåer betats av och Filipinernas lägre export gör avtryck. Vi fortsätter därför att tro på stigande priser med USD 13800 som medelpris för 2017.

Koppar och Aluminium i Trumps skottglugg

De divergerande förutsättningarna för basmetaller på utbudssidan spelar fortfarande in. Fram till Trumps segertal handlades koppar i princip oförändrad i år, trots de starkaste stimulanserna i Kina sedan finanskrisen. Högre produktion från nya gruvor är förklaringen. Vi sätter därför en speciell varningsflagga för koppar på nedsidan när Kinas stimulanser rullar ut ur systemet, före det att Trump eventuellt kommer in under 2018, med ett medelpris på USD 5000.

Aluminium har stigit i bakvattnet av högre produktionskostnad när kol- och oljepriserna har gått upp. Marknadsbalansen är dock välförsörjd och marginalproduktion i Kina stiger samtidigt som kolprisbubblan spricker efter vintern. Vi tror på ett medelpris USD 1600 för 2017.

Energi

OPEC visar vägen

OPEC:s officiella möte i Wien slutade med en skräll. Priset steg 10% på beskedet att gruppen nått ett avtal om att begränsa produktionen tillsammans med flera länder som inte är medlemmar i OPEC. Dessutom hittade man ett tak för Iran vilket tar bort mycket av risken i priset som fanns under 2016.

Saudiarabien är arkitekten

Saudiarabien är det land som har svårast att skära ner på utgifterna. Rädslan för Arabiska vårens uppror är påtaglig och att finansiera budgetunderskottet med högre skuldsättning kommer att bli allt svårare när utsikterna för oljepriset att återhämta sig falnar. Efter att de under två smärtsamma år försökt konkurrera ut högkostnadsproducenter, utan större framgång, väljer de nu att pröva en annan väg. På flera års sikt har den minimal prispåverkan men för de närmsta tolv månaderna blir skillnaden total när marknaden går i underskott och de prisdämpande lagernivåerna betas av.

Mycket ska bevisas

Nu ska en bred konstellation av länder visa att de klarar av att sänka produktionen. Risken i avtalet ligger främst i Nigeria som tillåts öka, om de kan. Nigeria har potential att kompensera hela Rysslands sänkning. Den stora effekten i marknadsbalansen kommer först vid mitten av året när Saudiarabiens inhemska efterfrågan är högre och exporten måste bli lägre. Då har också Ryssland succesivt sänkt sin produktion.

Skifferoljan är vinnare

Norge, Kanada och USA:s marginalproducenter är de största vinnarna på avtalet. Länderna har jobbat hårt för att sänka produktionskostnaden under två år och behöver inte betala för det högre oljepriset. Vi tror på stark utveckling för skifferoljan givet 150-160 dagars eftersläpning till priset men det får oljepriset på fall först 2018 eftersom volymökningen med marginal äts upp av OPEC:s sänkning.

Elpriset åter volatilt

Sverige har den lägsta fyllnadsnivån i vattenmagasinen sedan 2002, lägre än elpristoppen 2010. En vinter något kallare än normalt räcker för att driva el till en mycket högre prisnivå.

Ädelmetaller

Guldet får revansch

Fed kommer att fortsätta med en stramare penningpolitik även om fokus i USA kommer att tiltas mot den kommande finanspolitiken. Guld har redan handlat in den effekten och all form av besvikelse på Trump kommer gynna guld.

Fed har succesivt blivit tydligare och veckans höjning med 25bps var redan 100% prisad inför mötet, nyheten ligger i eventuell förändrad prognos för räntebana. För 2017 har Fed två höjningar och för 2018 tre.

Feds huvudvärk är guldets gnista

Efter en initial press på guld, sedan Fed startat sin räntehöjningscykel i december 2015, så fick guldet massor av drivkraft från att Fed och marknaden reviderade ner antalet räntehöjningar. Nu blev det till slut bara en höjning det här året, vid decembermötet.

Ingen repris nästa år

För 2017 ser vi inte en enkel repris av 2016. För ett år sedan trodde marknaden på fler höjningar under 2016 och det signalerade även Fed. Det kom ju sedan på skam och guldet glänste. Den här gången har Fed bara två höjning under 2017 och vi ser det som mycket mindre sannolikt att Fed reviderar ner räntebanan och därmed trigga en ny uppgång i guld.

För höga förväntningar

Istället ser vi en reversering i hela handelsmönstret efter Trumps segertal som en drivkraft till högre guldpriser. Mycket höga förhoppningar har prisats och guld har varit en förlorare i det spelet. Om vinden vänder kommer guld vara en vinnare.

Jordbruk

Lagercykeln har toppat

Fokus för de tre stora grödorna, soja, majs och vete har varit återställande av globala lagernivåer efter USA:s torka 2012. Efter flera bra skördeår har höga lager pressat de närmsta terminerna. Vi tror att den cykeln nu har toppat och temat för 2017 kommer vara att lagren på vissa håll inte skapar samma prispress längre.

Globala lager är höga, det sticker vi inte under stol med. De är dock allokerade mycket ojämnt. Oproportionellt stora volymer ligger i Kina där vi alltid är skeptiska till pålitligheten i data –speciellt för lager och jordbruksprodukter. Dessutom är Kina inte delaktig i global handel för andra grödor än soja, vilket minskar betydelsen av höga kinesiska lager.

Avkastningen avgör

Om lagercykeln toppat ur och global efterfrågan är stark kommer tillväxt i konsumtionen att sänka lagren. Exakt hur det blir i slutänden avgörs av avkastningen för varje gröda. Ännu ligger odlingsåret i sin linda och det är för tidigt att sia om avkastningens prispåverkan utöver det som redan är känt, och därmed inprisat. Vi nöjer oss därför med att tro på relativspelet mellan soja och majs, med lägst lager, och högst andel i Kina jämfört med vete, som fortfarande har högre lager. Vi tänker oss en svag nedgång för vete där vi räknar med att december 2017 terminen slutar på 160, omkring 7% lägre än dagens pris. När lagren faller räknar vi också med en mindre brant kurva. Vi räknar med att vetelager faller med omkring 10 % medan lager för soja och majs faller omkring 15-20% som ett resultat av låga priser, år med rekordavkastning bakom oss och växande efterfrågan.

Oljepriset påverkar

Vår förändrade syn på oljepriset, från förut USD 40 för 2017 till nu USD 60 påverkar spannmålsprisernamed högre produktionskostnad vilket tenderar att få marknaden att handla uppåt, speciellt i en miljö då lager faller. Dessutom gynnas efterfrågan och priset på majs och soja från ökade alternativkostnader i bränslesegmentet.

Trots tvivel tror vi att Trump kommer att fortsätta gynna biobränslen då det tillsammans med inhemsk råoljeproduktion minskar importberoendet från OPEC och Mellanöstern.

1 kommentar

  1. Kent Edvinsson

    30 december, 2016 vid 08:07

    Jag undrar hur användning av jordbruksråvaror till energiproduktion påverkar priserna på t e x majs , vete och socker

    • Redaktionen

      2 januari, 2017 vid 21:23

      Det finns många åsikter om det ämnet och vi är inga experter. På kort sikt bör det kunna påverka priset, ofta beroende på att staten ändrar spelreglerna genom olika skatter, subventioner och tvångskrav. Priset på majs i USA drevs nog upp under en period då staten tvingade bensinförsäljarna att även sälja etanol, som främst görs på majs i USA.

      Över en längre tidsperiod bör det inte påverka så mycket. Är priset lågt så odlar bönder mindre, och är priset högt så odlar bönderna mer, och med det ändrade utbudet ändras priserna.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Populära

Exit mobile version