Följ oss

Nyheter

David Hargreaves on precious metals, week 47 2011

Publicerat

den

David Hargreaves

David Hargreaves

Can demand rise yet the price fall? Sure can. We have been warning for some time that in a severe recession the flight into tangibles will be halted because people will not be able to afford them. So platinum and silver, very much the industrial components of the precious metals trio, are already feeling the strain.

Prices and ratios of precious metals, 2008 - 2011

What does it signify? That what goes up might just come down. All three metals are already well below their 2011 highs and platinum is in surplus. The flight from currencies has been the driver for all three above, but a realisation is surely dawning: there is no alternative to the US dollar in volume. We have:

GDP values of the major countries

Whilst the EU/Eurozone one is normally the strongest bloc, it is currently struggling to stay alive and would hardly put itself up as the world reserve currency right now. China is wisely content to maintain a fixed parity to the dollar. The others do not have the volume singly and the possibility of their combining is non-existent. So George Washington it is. Now a strong dollar rarely betokens strong gold. So let’s beware the runaway prophets. Not that this will necessarily stop them, GFMS, no less, says investment demand will push silver over $50/oz by late 2012. So far this year it has been a not-soshabby $36. It admits there will be a production – to – consumption surplus, but investment will take up the slack. It forecasts 278Moz from that sector in 2011. Other commentators warn that silver’s very volatility holds its back. It topped $50/oz earlier this year yet slid over $20 in one trading hit. Not good for the digestion.

India should buy more gold. The inhabitants of the world’s second most populous country (it will overtake China soon) are very fond of gold. They took $11bn worth in Q3 2011, level with China and 27% of world total. But not so it’s Central Bank. It has told the Government to buy more. There is certainly scope. To perspectivise it: National stocks stand at 558 tonnes, less than 2% of world bank holdings. For almost 20% of the world’s population that is hardly flying the flag now is it? Even China has almost double that whilst the USA wallows in over 8000 tonnes. Meanwhile India’s Rupee has fallen massively against the dollar and it now at its lowest for 32 months.

Europe and Gold. Is it indicative that Europe bought more gold than either the US or China last year? It is hard to lay that at the doorstop of anything other than the Euro crisis. But with belt tightening its only choice we cannot see the trend continuing; bar a currency collapse, of course.

Shares versus Bullion? Only the market will answer the plaintive call for a rerating of gold shares relative to the gold price. So heavyweights like Soros and John Poulson are buying the stocks. Just one teensy problem, would you buy a share when its underlying commodity might go down as easily as go up? Historically, the boys have a case.

Performance of gold shares versus HSBC gold index

The trend is not dramatic but obvious. The current price level for gold is not trusted. Dividend growth is not keeping pace with earnings and even learner ore grades are being pursued.

Central Bank Buying. WGC tells us the national banks bought c. 150 tonnes of gold in Q3 2011 but nobody knows which ones. Clearly only those who can afford it, by virtue of their FOREX reserves. Top of the pops is China, with $3.2 x 10¹².

Before we get excited, that would buy them about 600 tonnes, to bring their total to c. 1700 tonnes, or a half of what Germany holds and about a fifth of Fort Knox levels. It would also curtail their shopping trips to Africa. Nor might it provide the insurance cover many think that brings. Portugal (the P in P11GS) has 82% of its foreign reserves in gold but has just had its government bonds reduced to junk status. Christmas has come early to India. Beside ATMA dispersing little bars of bullion they now throw out diamond jewellery. It will be interesting to learn what the buyback arrangements are.

[hr]

About David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Nyheter

USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit

Publicerat

den

Grafit

USA:s handelsdepartement har beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på 93,5 procent på importerad grafit från Kina – ett viktigt material i elbilsbatterier. Beslutet grundas på att kinesisk grafit enligt utredningen sålts till underpris på den amerikanska marknaden, vilket anses snedvrida konkurrensen. När tullarna kombineras med tidigare avgifter landar den totala effektiva tullen på omkring 160 procent.

Bakom anmälan står en branschorganisation för amerikanska tillverkare av anodmaterial. Organisationen menar att det kinesiska subventionssystemet skadar den inhemska produktionen. ”Det här beslutet visar tydligt att Kina säljer aktivt anodmaterial (AAM) till priser långt under marknadsvärdet”, säger talespersonen Erik Olson i ett uttalande.

Kraftiga marknadsreaktioner

Beskedet slog ner som en bomb i batteribranschen. Amerikanska batterileverantörer föll på börsen, medan producenter av grafit i Nordamerika och Asien ökade kraftigt. Australiensiska Syrah Resources och sydkoreanska Posco Future M steg kraftigt, vilket även kanadensiska grafitbolag som Nouveau Monde och Northern Graphite gjorde.

För batteritillverkare innebär tullen en rejäl kostnadsökning. Enligt CRU Groups expert Sam Adham motsvarar den nya tullen cirka 7 dollar per kilowattimme i ökade kostnader för ett elbilsbatteri – vilket motsvarar ungefär en femtedel av skattesubventionerna i Inflation Reduction Act. ”Det kan i praktiken radera ut vinsterna för sydkoreanska batteritillverkare under en till två kvartal”, säger Adham.

Tesla och dess batteripartner Panasonic har försökt stoppa tullbeslutet, med hänvisning till att USA ännu inte har kapacitet eller kvalitet för att ersätta kinesisk grafit.

Grafit – en kritisk råvara

Grafit används i anodmaterialet i litiumjonbatterier – oavsett batterikemi – och utgör därmed en central komponent i elbilars energilagring. USA importerade nästan 180 000 ton grafitprodukter under 2024, varav cirka två tredjedelar kom från Kina. Enligt Internationella energimyndigheten (IEA) är grafit en av de mest sårbara metallerna ur ett försörjningsperspektiv och kräver därför snabbare diversifiering.

Trots utvecklingen av nya material förväntas grafit förbli det dominerande anodmaterialet under det kommande decenniet. Först efter 2030 tros kisel börja ta en betydande andel av marknaden.

Ny chans för amerikanska producenter

Tullbeskedet ses som ett avgörande tillfälle för att bygga upp inhemsk produktion. Westwater Resources, som bygger en grafitfabrik i Alabama med planerad driftstart nästa år, säger att beslutet ger både politisk tydlighet och marknadssignaler som krävs för att accelerera produktionen. Företaget har redan avtal med bland annat Stellantis och SK On, och planerar att öka sin kapacitet till 50 000 ton per år senast 2028.

Analytiker varnar dock för att de ökade kostnaderna kan bromsa utbyggnaden av energilagring i USA, trots att skatteincitiven i Trumps budgetförslag fortfarande gäller.

Det slutgiltiga beslutet om tullarna väntas komma den 5 december 2025.

Fortsätt läsa

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära