Nyheter
David Hargreaves on Exchange Traded Metals, week 44 2013
Should we be worried that normality is returning? Prices move up and stocks move down? It happened again this week. On the gentle side, but it happened. Now since the producers are not cohesive (no women and children first), but the above is happening, we must conclude that demand is picking up, must we not? Yet whilst there is no production restraint being shown, new projects are slowing. These take years to bring to production now, so a long term view has to be taken. Consensus is that we still face a long haul through 2014. This is supported by UBS Global Analysts who have made 10-12% cuts to their 2013-2016 forecasts. Now they see: nickel $14,773/t (was $15,435/t), Aluminium $1840/t ($1940/t). Tellingly with the nuclear fuel, they had been bullish on Japan switching the post-Fukushima lights back on in 2014, but think this will stumble. Thus $48/lb as opposed to $53/lb.
Nickel remains a troubled Metal. Its major discovery was in Sudbury, Canada during the driving of the trans-Canada railway in the mid-late 19th century (full history on request). Now the whole world produces it and Canada is but the No 5 miner at 5% of world total. In there are Vale SA and Xstrata, whose new step-parent, Glencore, is a major trader.
Such is the oversupply and the age and depth of the Sudbury mines, that lesser companies might have thrown-in the proverbial. But wait a minute, Out of those pits also comes about 4.0% of all the world’s platinum as a by-product, a sweetener. Given the state of the Pt market and the political wranglings in major producing countries RSA and Zimbabwe, it is worth a second look. Is this lost on major end users such as Johnson-Matthey and the motor manufacturers? Just a thought.
Aluminium. The desperate state of the market continues. Weighing on it is the complexity of its 3-stage process, from bauxite, to alumina, to smelted metal. The former can only be mined where you find it but the other two, energy intensive, tend to be converted where power is cheap. That largely means hydro. At the critical, refined sources, 35% is controlled by just four companies: Rio Tinto, Alcoa, UC Rusul and China’s Chalco. Quebec, where Alcoa has a major base, has always drawn relatively cheap power from the Hudson Bay plants. These plan a rate hike and Alcoa, naturally, is protesting. We speak of an annual capacity of almost 700,000/year. Only 2% of world capacity, but it would send a signal round the industry if Alcoa refused to bite. Could it afford to do so? The same company has also decided to sell its Italian plant to the Swiss group. Klesch. This ran from some years on preferential power tariffs, the name of the game in high-energy businesses. Now the Italian government wants them back.
WIM says: Where is Sig. Berlusconi now we need him?
Indonesia continues to play games with tin, that most indispensible metal where it is No 2 producer (30%) and major exporter (40%). The major importers include USA and Japan. So when Indonesia arbitrarily slapped an export ban on all-unrefined products (it does not have the smelter capacity), this upset the world trade balance. It goes someway to explaining why LME stocks of the refined metal are only 14 days’ supply. It compounded this by declaring that its relatively new exchange would be the only one authorised to do bargaining business. This one will run and short of the authorities wakening to reality (like squeezed spot – 3 month margins), it will intensify.
[hr]
About David Hargreaves
David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.
Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon



