Nyheter

Branding natural resources a primary asset

Publicerat

12 år sedan

den

5 september, 2012

Redaktionen

I WISH I WERE A CENTRAL BANK
▬ printing money & buying gold and mining shares ▬
BRANDING NATURAL RESOURCES A PRIMARY ASSET

Henk J. Krasenberg

Since long, I have pleaded the case for mining and exploration shares in my reports, convinced as I am that they are a welcome addition to every investment portfolio. This belief and conviction are based on my long term vision that dates back originally from 1983 when I decided to specialize in gold and resource shares and later, again from 2002 when I recognized the new upward cycle of the metals and mining industries. It made me come back to the industry after the long period that metal prices went through many years of depression. I restarted writing on gold, other metals and mining and exploration companies again as I had done for many years before and modesty permits me to say that my timing could not have been better.

However, despite the impressive rise of the gold price, taking along the prices of the other metals, and maintaining the very comfortable level of $1650-1700, the overall prices of mining shares have not been keeping pace with the gold price. To many, an annoying, disappointing and frustrating observation and experience. In my recent issues, I have stated several times that the shares of mining and exploration companies deserve a higher appreciation from the international investment audience. For those investors that shy away from the risks involved in exploration, the shares of the producers are one of the safest ways to add a good gold content to investment portfolios.

Although to a lesser extent, that counts also for companies that are producing silver. It may not be a real precious metal anymore but it certainly is a special enough metal to keep following. I have always liked silver as a cheaper alternative for gold. Some people call it therefore ”a poor man’s gold” but as I consider silver to be a very mature kind of commodity with its own specific qualities, uses and values, I rather speak of it as ”a rich man’s silver”. So let’s talk about the producers of gold and silver in one breath.

With the price levels that we have enjoyed over the last few years, the big producers nearly all have experienced a solid growth in their production numbers. And not only that. By expanding their original mines, bringing others on stream and acquisitions of smaller producers, they have enjoyed increasing cash flows and profits which enabled them to further grow and become stronger. Not surprisingly, their driving force was primarily fuelled by their vision that the rising prices would sustain, a view that was quite in contrast with the view of banks, both central, commercial and private. It still is! The ’regular’ investment world still does not consider gold and other metals and the related resource companies as a viable enough investment for their portfolios. The chart of the gold price as it developed since 2001 shows that they have been missing some boats…….

Yet, it is not so difficult to understand this reluctant attitude. Gold has never been seen as a serious investment by banks, brokers, investment advisors, financial planners and tax consultants. Even in the last 10 years when the strong metals markets have drawn a lot of attention from the media, they hardly ever have stimulated their clients, the institutional and private investors, to put money in resource oriented vehicles. When you ask those non-believers what their reasons are for not advocating these choices, you usually don’t hear much more than ”they don’t bring any yield”, ”it is too risky” and ”those companies are too small”. I just fail to understand these excuses.

And, when given the opportunity, I kindly counter by saying that I remember many periods from the past, when new kinds of industries like computer technology, bio technology, healthcare and high tech were so warmly embraced by international investment communities. Was there any yield then, weren’t there huge risks and were those companies so big? Not really, and sure enough, in the end they have brought investors billions of losses.

Honesty requires me to add that there is one more factor that didn’t and still doesn’t help to distribute enthusiasm for resource investments: where most gold and silver producers have really done well business-wise, the performance of their shares in the markets has been very disappointing in general. This definitely provides another and viable excuse to the non-believers for not being in the resource markets. Yet, I see many reasons why many of those non-resource investors should build an interest to add resources stocks to their holdings. Especially in these times, where political, monetary, economical, industrial uncertainties prevail and will continue to do so. I see a great underlying value that seems to be hardly recognized outside and even within the industry.

Back to talking about the producers……… I am not really advocating the shares of the big producers. Major companies like the top-10 producers, Barrick Gold, Newmont Mining, AngloGold Ashanti, Gold Fields, Newcrest, Kinross, Goldcorp, Yamana Gold, Agnico-Eagle Mines, Polyus Gold, have become very complex and are excellently suited for large institutional portfolios. Safe, stable and sound. But at their levels of operations, it has become harder to achieve very spectacular results, unless the gold and silver prices will indeed dramatically increase as several commentators predict for the next few years.

There is more juice in the section of emerging producers. I will give you some names that you probably are not so familiar with, companies that have succeeded in achieving substantial production levels and are looking forward to considerable growth over the next few years: Alacer Gold, Alamos Gold, AuRico Gold, Aurizon Mines, DRD Gold, Eldorado Gold, Endeavour Silver, First Majestic Silver, Focus Minerals, Great Panther Silver, IAMGOLD, Nevsun Resources, Nordgold, Pan American Silver, Randgold Resources, Resolute Mining, SEMAFO, Silver Standard, Silver Wheaton, Silvercorp, SilverCrest Mines, Timmins Gold are all companies that are likely to add a very promising gold and silver component to every investment portfolio.

One category behind those and developing nicely to become part of the previous category, are companies that have commenced production and are on their way to become established and sizeable producers in the next few years: Allied Nevada Gold, Argonaut Gold, Aurcana, Aureus Mining, Brigus Gold, Centamin, CGA Mining, Elgin Mining, Gold Resource Corp, Golden Minerals, Mandalay Resources, McEwen Mining, New Gold, Perseus Mining, Richmont Mines, U.S. Silver & Gold.

All these producers have one big and nice thing in common: they enjoy comfortable cash flows and sizeable profit margins. Even if gold will retreat to the $1400 level that is mentioned frequently by the more pessimistic market watchers. Which I don’t think will happen. I have to add here that most of these ’downers’ are not disagreeing with the outlooks that are painted by the real confident believers in gold and silver.

Over the last few weeks we have been able to read several projections of the gold price, talking about levels that are considerably higher than the level we see today.

Noteworthy was renowned market guru Jim Sinclair’s Tweet of August 22 in which he said ”prices of $3500-$4000 and $4500 are now in the market’s focus”. My down-toearth observation was that Jim’s figure was only ”more than a 100%-plus rise” to which I added in my Tweet that ”I opt for half of that….”.

For me, it is a clear case. Gold is due to go higher, considerably higher and I don’t really care a lot whether it will be to $3,000, $4,000, $5000 or higher. I would be in favour of a not too dramatic rise because I would like the politicians, the bankers and the industrialists to be able to find the controls to all the kinds of crises that we have nowadays. If gold would see reasons to go to the $5,000-$10,000 range, I am not so sure I would like the circumstances that we would face in our daily lives then.

Annons

On the way up, we have crossed many roads but I am sure we have passed this sign:

It should not surprise you that against the background of the above scenario, I reiterate and will continue to plead the case for resource stocks, not only the shares of the companies that are in the category of gold and silver producers but certainly also of the companies that are developing towards the development and production stage now.

There are quite many companies that have not taken a production decision yet but they are definitely proceeding to that vital point of maturity. In next month’s issue, I will include a review of interesting companies that are within a reasonable time of reaching an actual start of production or taking their long-awaited production decision. The current group of Supporting Companies already includes some serious candidates!

Next week, I will be off to Denver Colorado where I will visit the Precious Metals Summit ”where the smart money goes prospecting” and ”featuring explorers and developers with high-growth potential” and the Denver Gold Forum that has become a most significant platform for the global precious metals industry to present themselves to qualified investors from around the world. I will attend many company presentations and have series of meetings with the companies’ management. I am pretty sure that they will enable me to make some more interesting and promising discoveries. It will be a pleasure to tell you more about them in my future issues. Sometimes I do wish that I were a Central Bank, the idea of being able to print enough money to buy as much gold, silver, platinum, palladium and mining and exploration shares as I want, is very appealing……!

Henk J. Krasenberg

[hr]

European Gold Centre

European Gold Centre analyzes and comments on gold, other metals & minerals and international mining and exploration companies in perspective to the rapidly changing world of economics, finance and investments. Through its publications, The Centre informs international investors, both institutional and private, primarily in Europe but also worldwide, who have an interest in natural resources and investing in resource companies.

The Centre also provides assistance to international mining and exploration companies in building and expanding their European investor following and shareholdership.

Henk J. Krasenberg

After my professional career in security analysis, investment advisory, porfolio management and investment banking, I made the decision to concentrate on and specialize in the world of metals, minerals and mining finance. From 1983 to 1992, I have been writing and consulting about gold, other metals and minerals and resource companies.

The depressed metal markets of the early 1990’s led me to a temporary shift. I pursued one of my other hobbies and started an art gallery in contemporary abstracts, awaiting a new cycle in metals and mining. That started to come in the early 2000’s and I returned to metals and mining in 2002 with the European Gold Centre.

With my GOLDVIEW reports, I have built an extensive institutional investor following in Europe and more of a private investor following in the rest of the world. In 2007, I introduced my MINING IN AFRICA publication, to be followed by MINING IN EUROPE in 2010 and MINING IN MEXICO in 2012.

Annons

For more information: www.europeangoldcentre.com

Relaterade ämnen:european gold centre gold henk j krasenberg natural resources

Nästa

Cassandra Oil gör råvaror effektivt

Missa inte

Uppgång på foderpriser gav möjlighet i lean hogs

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Elbolaget Santee Cooper ska återstarta byggandet av 2,2 GW kärnkraft

Publicerat

1 timme sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

Elbolaget Sante Cooper som ägs av delstaten South Carolina vill återstarta byggandet av två kärnkraftsreaktorer, närmare bestämt två stycken AP1000 på vardera 1100 MW. Byggandet inleddes 2008, men lades ner 2017. Kostnaderna hade då stigit rejält, samtidigt som fossilgas blivit extremt billig. Det var detta projekt som starkt bidrog till att Westinghouse gick i konkurs.

Tiderna har dock förändrats, AI kräver stora mängder stabil elektricitet. Teknikföretagen är därför villiga att betala.

Santee Cooper har därför anlitat Centerview Partners för att hitta partners som är intresserade av att hjälpa till att finansiera byggandet. Man vill sätta samman ett konsortium som bland annat skulle inkludera ett stort teknikbolag som är intresserat av att säkra tillgång på elektricitet. Intresserade aktörer ska inkomma med förslag senast den 5 maj till Centerview.

”Vi ser ett förnyat intresse för kärnkraft, som drivs av investeringar i avancerad tillverkning, efterfrågan på AI-drivna datacenter och teknikindustrins nollkoldioxidmål”, säger Jimmy Staton, vd och koncernchef. ”Med tanke på de långa tidsramar som krävs för att ta nya kärnkraftsenheter i drift har Santee Cooper en unik möjlighet att utforska alternativ för Summer-reaktor 2 och 3 och deras relaterade tillgångar som skulle kunna göra det möjligt för någon att generera tillförlitlig, koldioxidfri el på en meningsfullt förkortad tidsram.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Liquid Wind inleder samarbete med Turun Seudun för etablering av elektrobränsleanläggning i Finland

Publicerat

13 timmar sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

Elektrobränsle har en spännande framtid. Att med koldioxidfri elektricitet och återvunnen koldioxid kunna tillverka nästan koldioxidneutrala bränslen för exempelvis flyg och fartyg, där man samtidigt inte har samma begränsningar i råvaror som biobränslen har. Kostnaden är dock ännu så länge hög, vilket gör att efterfrågan är låg. Att göra elektrobränsle för flyg har mött motgång i Sverige, senast igår meddelade ST1 och Vattenfall att de pausar sina planer i Västsverige. Samtidigt fortsätter dock flera projekt vad gäller fartygsbränsle längs kusten i norra hälften av Sverige.

Blickar vi till vårt grannland Finland så presenterades idag en helt ny satsning på elektrobränsle. Svenska Liquid Wind och finska Turun Seudun Energiantuotanto (TSE) meddelade idag att en anläggning ska utvecklas i Nådendal vid kraftverket Naantali 4.

E-metanol i Nådendal

Liquid Wind och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.

Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas. Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska konkurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur. Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.

När elektrobränsleanläggningen är i drift kommer den att producera 100 000 ton e-metanol per år tillverkad av grön vätgas och biogen koldioxid (160 000 ton per år). Investeringsbeslut (FID) planeras till 2026 och anläggningen planeras att vara i drift 2029. E-metanol är en mångsidig råvara som kan minska koldioxidutsläpp och ersätta fossila bränslen i sektorer som är svåra att avkarbonisera som sjöfart och flyg.

Liquid Wind är den huvudsakliga projektutvecklaren och har inlett processen för miljökonsekvensbedömning och tillståndsgivning. Dessutom kommer parterna gemensamt att undersöka möjligheterna att säkerställa en tillräcklig tillgång till förnybar el för att producera e-metanol.

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, säger:

“Vi är mycket glada över att kunna presentera vårt samarbetsprojekt för elektrobränsleproduktion med TSE. Genom detta avtal kombinerar vi våra företags respektive styrkor för att främja och påskynda den gröna omställningen såväl lokalt som globalt. Lokalt i Nådendal kommer vi att fokusera på Carbon Capture and Utlization (CCU) och återanvändning av koldioxid och spillvärme. Globalt kommer produktionen från denna anläggning att bidra till omställningen från fossila bränslen till koldioxidsnåla elektrobränslen.”

Pertti Sundberg, VD för TSE och Timo Honkanen, VD för Åbo Energi* säger:

“Detta är ett viktigt projekt för oss för att uppnå de klimatmål som våra ägare ställt och för att trygga en konkurrenskraftig förnybar fjärrvärme för Åbo ekonomiska region även i framtiden. Vi gläds åt att TSE är med och främjar konkreta inhemska spetsprojekt inom vätegasekonomin som stödjer framtida energisystem. I och med detta avtal fördjupas vårt samarbete med Liquid Wind och produktionsanläggningen för förnybart bränsle i Nådendal tar ett konkret steg mot produktion.”

Mika Lehtonen, VP, Fortums värme- och kylverksamhet i Finland** säger:

“Vi är glada över att vi tillsammans kan främja detta projekt som ligger i linje med principerna för cirkulär energiekonomi och resurseffektivitet. Liquid Wind är en bra partner för TSE eftersom de har kapacitet att genomföra projekt av denna skala. Denna industriella integration stärker också positionen för Nådendals kraftverk som leverantör av råvaror för metanoltillverkning samtidigt som det fortsätter att producera elektricitet och värme för kunderna i Åboregionen och TSE:s investeringar förblir måttliga.”

Laura Leppänen, Nådendals*** stadsdirektör, säger:

Annons

“Den här betydande investeringen är ett viktigt steg i det forna Neste-hamnområdets gröna omställning, som staden har förbundit sig till. Ansvar och hållbarhet spelar en viktig roll i stadens strategi, liksom vitalitet. Nådendals produktionsanläggning för e-metanol uppfyller båda de här strategiska målsättningarna.”

*Åbo Energi (Turku Energia) äger 43,5% av TSE.

**Fortum Power and Heat äger 53,5% av TSE.

***Naantali äger 3% av TSE.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias prognos för 2025: ”kan bli ett av de billigaste elåren någonsin”

Publicerat

13 timmar sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

I snitt låg elpriset i system år 2024 på 36 euro per MWh, vilket är det lägsta sedan det extremt blöta året 2020. Även 2025 ser ut att bli ett riktigt lågprisår till följd av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen. Om dagens väderprognoser slår in kan 2025 bli ett av de billigare elåren någonsin. Det visar elbolaget Bixias prognos för 2025.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

År 2024 går till historien som ett överlag lugnt år på elprismarknaden, om än med tidvis stora prisvariationer. Elpriset var dubbelt så högt i södra delarna av Sverige, 50 euro per MWh, jämfört med norra Sverige, där snittet låg på 25 euro per MWh. Se årskavalkad för elåret 2024 nedan. När Bixia tittar i kristallkulan för 2025 syns ett år som fortsätter präglas av ett lågt elbehov till följd av lågkonjunkturen i Europa kombinerat med milt vinterväder. Samtidigt är den hydrologiska balansen ovanlig stark.

– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Väderprognoserna pekar på en mild och blöt vinter utan längre perioder av kyla, vilket ger en låg elförbrukning. Det lågtrycksbetonade vädret innebär dessutom både en ökad vindkraftsproduktion och större påfyllnad av vattenmagasinen än vad som är normalt för säsongen. –

– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, som prognostiserar de kommande elpriserna. De har verkligen säckat ihop totalt den senaste tiden, säger Johan Sigvardsson.

Terminerna för februari har sedan den tredje december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad och därmed högst förbrukning. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet.

Flera omständigheter påverkar elpriset

Förutom vädret kan en rad andra omständigheter komma att påverka elpriset under 2025, enligt Bixias analys:

Svag europeisk industri
Den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov, vilket gör risken för priser som drar i höjden minimal.

Den hydrologiska balansen
I stunden har vi en mycket stark hydrologisk balans med ett överskott på 20 TWh, vilket beror på den milda hösten och de senaste veckornas rikliga nederbörd. Blir vintern som förutspått fortsatt mild kommer elförbrukningen vara låg, vilket gör att vattenresurserna inte går åt. Om den hydrologiska balansen fortfarande är stark när solkraften ökar i vår kommer elpriserna hålla sig på en låg nivå över sommaren och långt in på hösten.

Stark energibalans
Flertalet energikrävande industriprojekt i norr skjuts på framtiden samtidigt som kapaciteten att producera el kontinuerligt ökar. Konsekvensen blir en elproduktion som med råge överstiger förbrukningen vilket leder till lägre elpriser. Inte förrän 2029 väntas en större ökning av elförbrukningen, enligt Bixias prognos.

Mer förnybar energi
Att den förnybara energin ökar bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt ger den kraftfulla utbyggnationen av solkraft och den växande vindkraften fler toppar och dalar då elproduktionen blir alltmer väderberoende. Antalet timmar med negativa priser till följd av stor andel solkraft och låg förbrukning väntas öka i antal under 2025. Rejäla toppar väntas också vid tillfällen då vindkraften inte levererar samtidigt som förbrukningen är hög.

Gaspriset och oroligheter i omvärlden
Oroligheter i Mellanöstern, att Kina febrilt försöker få igång sin industri via storskaliga stimulanser och att den sista kubikmetern gas flödat från Ryssland till Ukraina har fått till följd att gaspriset i skrivande stund handlas till det högsta priset på 15 månader, även om det ser ut att bli klart billigare igen in mot nästa vinter. Samtidigt påverkar politiska kriser i Tyskland och Frankrike elmarknaden. Det kan under året påverka elpriset.

Donald Trump tillträder som president med löften till exempel att driva igenom handelstullar kan också ge turbulens på elmarknaden. Europeisk industri går riktigt svagt, särskilt bilindustrin, och om Kina inte kan sälja bilar till USA utan prisdumpar leveranser till Europa kommer det förvärras ytterligare.

– Det kommer bli ett turbulent år på många sätt, både på aktiebörsen och elbörsen, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Årskavalkad 2024

2024 blev det billigaste året sedan det extremt blöta 2020 med ett genomsnittspris som stannade vid 36 euro per MWh, alltså en bra bit under vad terminen stängde på för ett år sedan. SE1-SE2 snittade på 25 euro medan SE3 och SE4 landade på 36 respektive 50 euro.

Viktiga händelser på elmarknaden 2024

Januari 2024 – årets dyraste månad

December 2023 var kall och det blev allt torrare i vattenmagasinen. Helårskontraktet klättrade stadigt in mot nyår och stängde på 58 euro per MWh. Kylan bet sig kvar och Trettonhelgen gav årets kallaste dagar. Stora delar av januari kopplades vi mot de tyska priserna och månaden blev årets dyraste.

Februari – billigast under första kvartalet

Vid månadsskiftet januari-februari fick vi ett väderomslag och februari bjöd på ett par riktigt milda och blåsiga veckor vilket medförde att februari, som på terminsmarknaden brukar prissättas som den dyraste månaden, faktiskt blev den billigaste under det första kvartalet.

Mars-april – negativa priser på kontinenten

Rekordtidigt, redan ett par gånger i mars, fick vi en försmak av vad som komma skulle när det bjöds på negativa priser dagtid på kontinenten. Resultatet av den kraftfulla utbyggnationen av solkraft i tillägg till den dito växande vindkraften hade börjat visa sig. Resten av året blev det bara mer och mer av den varan, och begreppet ankkurva nämndes allt oftare i elbranschen. Innebörden är att timmarna från lunch och fram till kvällen ofta gav dygnets lägsta elpris innan det blir dyrare via högre last och solnedgång på kvällen.

April – höga fyllnadsgrader borgar för mindre vinterproblem

I Europa blev även den gångna vintern mycket mild med lågt uppvärmningsbehov (gasförbrukning) som följd. När vintern är att betrakta som helt över, första april, låg fyllnadsgraderna i vattenmagasinen på drygt 50 procent och det stod tidigt klart att det inte skulle bli några problem med påfyllnad inför kommande vinter. Detta hade redan börjat återspegla sig i prissättningen på gasmarknaden som var på den lägsta nivån sedan energikrisen började sommaren 2021.

Billig el från maj och framåt

Från maj och framåt blev därmed elen väldigt billig. Finland, som numera är ett överskottsområde till följd av utbyggd vindkraft och kärnkraft, bidrar till att de själva ihop med de svenska elområdena SE1-SE3, blir ett så kallat lokalt regionöverskott som inte går att exportera söderut. Finland blev under 2024 det europeiska land som hade flest negativa timpriser på el, 721 stycken eller drygt 8 procent. Med sedvanlig högsäsong för kärnkraftsrevisioner och därmed begränsad överföringskapacitet kopplas SE4 mot Tyskland, men tack vare de många billiga eftermiddagstimmarna som kunde importeras blev sommarperioden maj – september förhållandevis billig med 40 euro per MWh i snitt. Än lägre i SE1-SE3 med snittpriser i spannet 14 – 17 euro.

Augusti – nytt lägstarekord

Annons

Faktum är att augusti blev nytt rekordlägsta i SE3 med 7,41 euro per MWh i snitt. I kronor räknat tangerar det juli 2015 när det var väldigt blött, men då var också EUR/SEK på en helt annan nivå.

Oktober – årets billigaste månad i syd

Även oktober blev mild och årets billigaste månad i SE4.

November – elmarknaden hickar till

Tidigt i november blev det så dags att lära sig ytterligare ett nytt ord, denna gång på tyska. ”Dunkelflaute”, på svenska mörkerstiltje, fick elmarknaden att hicka till med innebörden att varken solkraft eller vindkraft producerade i princip någonting. Av Tysklands cirka 100 gigawatt installerad vindkraft var produktionen mindre än 1 GW. Gamla reservkraftverk med oljeeldning tvingades in i produktionsmixen och dessa ville naturligtvis ha betalt därefter.

December – pristopp i södra Sverige

Novemberfenomenet återkom vid lucia och skickade upp priset till som högst 10,80 kr/kWh vilket är det högsta tyska priset på 18 år. Södra Sverige sögs med och toppade på 8 kr/kWh vilket är i nivå med när det var som värst under augusti och december 2022.

Precis som med den stora mängden negativa priser är motsatsen något som lär återkomma när planerbar produktion är nerlagd och det är vindstilla vid hög förbrukning. 2024 avslutades milt och med en arbetstagarhelg med dämpade priser.

Fortsätt läsa