Nyheter
Att tolka volymerna på terminsmarknaden
Trots att många handlare vet hur man använder volymerna när de gör sin tekniska analys på aktier kan det krävas mer på råvarumarknaden. Att tolka volymerna på terminsmarknaden kräver en högre förståelse eftersom det har gjorts betydligt mindre forskning på råvaror än på aktiemarknaden.
Här tar vi en allmän titt på några av de saker du bör veta när du tittar på volymen på terminsmarknaden.
Volymrapporterna
Volymen av varje terminskontrakt (där enskilda kontrakt anger standardleveransmånader) rapporteras allmänt tillsammans med den totala volymen på marknaden eller den totala volymen av alla enskilda kontrakt.
Dessa volymtal rapporteras en dag efter den aktuella handelsdagen, men uppskattningar publiceras regelbundet under handelsdagen. För vissa terminskontrakt kan sådana uppskattningar ske så pass regelbundet som varje timme.
Volym och likviditet
Det mest grundläggande användningsområdet av volymen på terminsmarknaderna är att analysera den i förhållande till likviditeten. Terminshandlare kommer att få den bästa orderexekveringen där den högsta likviditeten finns. I allmänhet finns den största likviditeten i den månad som ligger närmast i tid, ofta kallad frontmånaden.
Ändå, när kontrakt närmar sig sitt slutdatum, flyttar handlarna sina positioner till närmaste leveransmånad, vilket medför en naturlig ökning av volymen i de terminskontrakt som handlas med leverans i kommande månad. Därför minskar volymen när leveransdatumet närmar sig. Om man endast tittar på volymen på leveransmånaden, får man en endimensionell bild av marknadsaktiviteten.
Titta på den totala volymen: Tickvolymen
Handlare måste analysera volymen aggregerat för alla kontrakt för att ge analysen mer än en dimension. Mätningen av den totala volymen kommer att utjämna mönstren för att öka och minska deltagandet baserat på kommande och pågående individuella leveransmånader. På aktiemarknaden skulle man för att få en övergripande bild av marknaden, lägga samman volymen för alla aktier i en liknande grupp, kanske för en viss branschgrupp.
Då de totala volymerna inte alltid är direkt tillgängliga på terminsmarknaderna, inte ens som ett intradagestimat, används ofta tick-volymerna som ett substitut.
Tickvolymen är antalet prisförändringar oavsett volym som uppstår under ett givet tidsintervall. Anledningen till att tickvolymen används som ett substitut till den faktiska volymen är att när marknaderna blir mer aktiva ändras priserna oftare fram och tillbaka.
Till exempel, för ett diagram med 30 minuters volymmönster, kan tickvolymen för varje intervall (antalet tick under 30-minutersperioden) jämföras med de första 30 minuterna på handelsdagen och registreras som en procentandel av den ursprungliga tickvolymen. Detta fastställer en baslinjevolym för dagen till vilken alla efterföljande tick kan relateras.
Början och slutet av dagen
Det bör noteras att volymen är som störst i båda ändarna av handelsdagen. På morgonen lämnas order på marknaden tidigt då handlarna reagerar på nyheter och evenemang som skett sedan handeln stängde och under natten. Slutet på dagen är som mest aktivt på grund av att handlarna försöker jonglera sina position baserat på dagens prisrörelser. Slutkursen är typiskt det mest pålitliga värdet för dagen.
Diagrammönster
Intradagshandelns volym visar typiska diagrammönster, som en rundad bottenformation som visar lägsta volymen direkt efter morgonencallen när handlarna tar sina pauser. Mönstren för enskilda råvaror kan dock skilja sig från dessa mönster. De europeiska valutorna visar till exempel mer hållbar hög volym genom den sena morgonhandeln i USA på grund av förekomsten av europeiska handlare på marknaderna vid den tiden. För att ta hänsyn till sådana mönster, jämför dagens 30-minuters volym under en viss tidsperiod med föregående medelvolym under samma period.
Att tolka volymerna med hjälp av den öppna balansen
Den öppna balansen är summan av alla öppna positioner på en marknad eller ett kontrakt och visar det volymdjup som är möjligt på den marknaden. En marknad med ett lågt antal kontrakt per dag men också en stor öppen balans berättar för en trader att det finns många deltagare som kommer in på marknaden när priset är rätt.
Ett ökat intresse för en marknad skapar nya köpare eller säljare, vilket ökar den öppna balansen. När den öppna balansen ökar med en motsvarande snabb prisökning, kommer fler handlare sannolikt in i långa positioner. Som sagt, för varje ny köpare av ett terminskontrakt måste det finnas en ny säljare, men säljaren kommer sannolikt att leta efter att hålla en position i några timmar eller dagar, i hopp om att dra nytta av priset och rörelsernas uppgångar. Den öppna balansen hänför sig till positionshandlaren, men en sådan aktör är villig att hålla den långa positionen under en mycket längre tid. Om priserna stiger, kommer de långa aktörerna att kunna hålla sin position under en längre tid medan de som har sålt nakna terminskontrakt är mer benägna att tvingas ur sina positioner.
Vissa tumregler för att tolka volymförändringar och öppna balanser på terminsmarknaden är följande:
- En stigande volym och en stigande öppen balans är en bekräftelse på en trend.
- En stigande volym och en minskad öppen balans visar på en positionslikvidation.
- En fallande volym och en stigande öppen balans pekar på en period av långsam ackumulering.
Dessa regler har emellertid undantag, särskilt på dagar eller ibland när volymen förväntas skilja sig från ”normen”. Volymen är till exempel lägre på den första dagen i veckan, dagen före en semester och under hela sommarperioden. Även volymen kan faktiskt vara högre på fredagar och måndagar under en trendmarknad. Likvidation av positioner sker ofta före helgen, där positionerna återinsätts på första dagen i veckan. Slutligen är volymen tyngre på en ”triple-witching” dag då aktieindexterminer, aktieindexoptioner och aktieoptioner förfaller samma dag.
Tänk på detta
Volym och öppen balans är integrerade faktorer för att styra ditt handelsbeslut på terminsmarknaderna. Som alltid bör dessa indikatorer beaktas i förhållande till yttre marknadshändelser. För att få den tydligaste bilden av marknadsförhållandena måste man överväga så många faktorer som möjligt.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter1 vecka sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon

