Nyheter
Att tolka volymerna på terminsmarknaden
Trots att många handlare vet hur man använder volymerna när de gör sin tekniska analys på aktier kan det krävas mer på råvarumarknaden. Att tolka volymerna på terminsmarknaden kräver en högre förståelse eftersom det har gjorts betydligt mindre forskning på råvaror än på aktiemarknaden.
Här tar vi en allmän titt på några av de saker du bör veta när du tittar på volymen på terminsmarknaden.
Volymrapporterna
Volymen av varje terminskontrakt (där enskilda kontrakt anger standardleveransmånader) rapporteras allmänt tillsammans med den totala volymen på marknaden eller den totala volymen av alla enskilda kontrakt.
Dessa volymtal rapporteras en dag efter den aktuella handelsdagen, men uppskattningar publiceras regelbundet under handelsdagen. För vissa terminskontrakt kan sådana uppskattningar ske så pass regelbundet som varje timme.
Volym och likviditet
Det mest grundläggande användningsområdet av volymen på terminsmarknaderna är att analysera den i förhållande till likviditeten. Terminshandlare kommer att få den bästa orderexekveringen där den högsta likviditeten finns. I allmänhet finns den största likviditeten i den månad som ligger närmast i tid, ofta kallad frontmånaden.
Ändå, när kontrakt närmar sig sitt slutdatum, flyttar handlarna sina positioner till närmaste leveransmånad, vilket medför en naturlig ökning av volymen i de terminskontrakt som handlas med leverans i kommande månad. Därför minskar volymen när leveransdatumet närmar sig. Om man endast tittar på volymen på leveransmånaden, får man en endimensionell bild av marknadsaktiviteten.
Titta på den totala volymen: Tickvolymen
Handlare måste analysera volymen aggregerat för alla kontrakt för att ge analysen mer än en dimension. Mätningen av den totala volymen kommer att utjämna mönstren för att öka och minska deltagandet baserat på kommande och pågående individuella leveransmånader. På aktiemarknaden skulle man för att få en övergripande bild av marknaden, lägga samman volymen för alla aktier i en liknande grupp, kanske för en viss branschgrupp.
Då de totala volymerna inte alltid är direkt tillgängliga på terminsmarknaderna, inte ens som ett intradagestimat, används ofta tick-volymerna som ett substitut.
Tickvolymen är antalet prisförändringar oavsett volym som uppstår under ett givet tidsintervall. Anledningen till att tickvolymen används som ett substitut till den faktiska volymen är att när marknaderna blir mer aktiva ändras priserna oftare fram och tillbaka.
Till exempel, för ett diagram med 30 minuters volymmönster, kan tickvolymen för varje intervall (antalet tick under 30-minutersperioden) jämföras med de första 30 minuterna på handelsdagen och registreras som en procentandel av den ursprungliga tickvolymen. Detta fastställer en baslinjevolym för dagen till vilken alla efterföljande tick kan relateras.
Början och slutet av dagen
Det bör noteras att volymen är som störst i båda ändarna av handelsdagen. På morgonen lämnas order på marknaden tidigt då handlarna reagerar på nyheter och evenemang som skett sedan handeln stängde och under natten. Slutet på dagen är som mest aktivt på grund av att handlarna försöker jonglera sina position baserat på dagens prisrörelser. Slutkursen är typiskt det mest pålitliga värdet för dagen.
Diagrammönster
Intradagshandelns volym visar typiska diagrammönster, som en rundad bottenformation som visar lägsta volymen direkt efter morgonencallen när handlarna tar sina pauser. Mönstren för enskilda råvaror kan dock skilja sig från dessa mönster. De europeiska valutorna visar till exempel mer hållbar hög volym genom den sena morgonhandeln i USA på grund av förekomsten av europeiska handlare på marknaderna vid den tiden. För att ta hänsyn till sådana mönster, jämför dagens 30-minuters volym under en viss tidsperiod med föregående medelvolym under samma period.
Att tolka volymerna med hjälp av den öppna balansen
Den öppna balansen är summan av alla öppna positioner på en marknad eller ett kontrakt och visar det volymdjup som är möjligt på den marknaden. En marknad med ett lågt antal kontrakt per dag men också en stor öppen balans berättar för en trader att det finns många deltagare som kommer in på marknaden när priset är rätt.
Ett ökat intresse för en marknad skapar nya köpare eller säljare, vilket ökar den öppna balansen. När den öppna balansen ökar med en motsvarande snabb prisökning, kommer fler handlare sannolikt in i långa positioner. Som sagt, för varje ny köpare av ett terminskontrakt måste det finnas en ny säljare, men säljaren kommer sannolikt att leta efter att hålla en position i några timmar eller dagar, i hopp om att dra nytta av priset och rörelsernas uppgångar. Den öppna balansen hänför sig till positionshandlaren, men en sådan aktör är villig att hålla den långa positionen under en mycket längre tid. Om priserna stiger, kommer de långa aktörerna att kunna hålla sin position under en längre tid medan de som har sålt nakna terminskontrakt är mer benägna att tvingas ur sina positioner.
Vissa tumregler för att tolka volymförändringar och öppna balanser på terminsmarknaden är följande:
- En stigande volym och en stigande öppen balans är en bekräftelse på en trend.
- En stigande volym och en minskad öppen balans visar på en positionslikvidation.
- En fallande volym och en stigande öppen balans pekar på en period av långsam ackumulering.
Dessa regler har emellertid undantag, särskilt på dagar eller ibland när volymen förväntas skilja sig från ”normen”. Volymen är till exempel lägre på den första dagen i veckan, dagen före en semester och under hela sommarperioden. Även volymen kan faktiskt vara högre på fredagar och måndagar under en trendmarknad. Likvidation av positioner sker ofta före helgen, där positionerna återinsätts på första dagen i veckan. Slutligen är volymen tyngre på en ”triple-witching” dag då aktieindexterminer, aktieindexoptioner och aktieoptioner förfaller samma dag.
Tänk på detta
Volym och öppen balans är integrerade faktorer för att styra ditt handelsbeslut på terminsmarknaderna. Som alltid bör dessa indikatorer beaktas i förhållande till yttre marknadshändelser. För att få den tydligaste bilden av marknadsförhållandena måste man överväga så många faktorer som möjligt.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden